Efter jobbet idag skyndade jag ut med hundarna för att hinna få till ett varsitt litet träningspass med Thone och Nhora innan det blev mörkt. Jag hade egentligen tänkt gå med en i taget, men helt plötsligt stod alla tre med koppel på sig i hallen. Nhora har aldrig varit uppbunden förut, så det fick hon prova på idag medan jag tränade med Thone och det var inga konstigheter alls.
Kameran fick följa med ut också, för det har tagits alldeles för lite bilder den senaste tiden. Jag fick den korkade idén att försöka ta en bild på alla tre… Lhine sjönk ihop och såg ut som sju svåra år och när jag kastade godis bakom mig för att försöka få upp Lhines öron så kunde inte Thone sitta still och drog med sig Nhora. Suck!
5 oktober, 2019 | Inga kommentarer »
Lhine på sin 6-månadersdag, den 2:a oktober 2007.
Idag fyller Lhine 12 1/2 år, och hon är mycket piggare och fräschare än vad jag trodde att hon skulle vara för något år sedan. Hon har varit gammal gammal ett tag, så jag trodde liksom att hon skulle vara gammal och skruttig nu. Hon är pigg, glad och verkar må väldigt bra. Hennes juver är lite knöliga, men det är inget jag kommer göra något åt. Än så länge är det inget som besvärar Lhine alls, och knölarna växer väldigt långsamt.
Jag tror och hoppas att Lhine kommer hänga med ett tag till, nöjd och glad över sitt liv som pensionär.
2 oktober, 2019 | 2 kommentarer »
Det var inte bara jag och Thone som var och tävlade rallylydnad i söndags. På samma tävling som vi var på så startade Virre och Lhinesonen Milo, RLD N Höstglädjens Swinging On A Star i nybörjarklass. De fick sitt 8:e och 9:e kvalificerande resultat med fina 94 poäng och 97 poäng. En 3:e placering och en klassvinst blev det också! Stort grattis!
Sara och Thyradottern Vittra, LPI RLD N RLD A RLD M TJH(RDH) SE RALLYCH Höstglädjens Quick-Witted var också och tävlade, och vann mästarklass med 99 poäng och sitt 25:e cert! Stort grattis!
1 oktober, 2019 | Inga kommentarer »
Idag var det dags för mig och Thone att debutera i mästarklass i rallylydnad, och imorse när jag vaknade så var det knappt att jag ville åka. Uppladdningen blev ju verkligen inte den bästa, med huvudvärk, bihåleinflammation och feber. Samtidigt så visste jag att jag skulle ånga mig om jag inte åkte, och så var ju tävlingen här i Linköping. Efter att tagit mig upp ur sängen, tagit en värktablett, nässpray och varit ute på promenad med hundarna och fått en massa frisk luft så kände jag mig piggare.
Vid 12-tiden åkte jag, Thone och Nhora bort till Linköpings brukshundklubb. Jag hade tänkt sätta upp tygburen, så Nhora fick vara med i röran, men det var blött och regnigt så hon fick mest sitta i bilen. Fast det var nog rätt nyttigt det med. Nu ligger hon och sover som en stock!
Det var dubbla klasser, och jag och Thone skulle köra bana B först. Jag tyckte att ritningen såg lite rörig och svår ut, och jag lyckades inte ens få ihop det när jag stod bredvid banan och försökte se hur banan gick. När det var dags för banvandring så kände jag att vi kanske inte var så väl förberedda för mästarklass. Konskicken, som det var två av på banan, kändes väldigt svåra. Det ena var till en av konorna i slalomen, vilket vi inte tränat på. Det andra konskicket var förbi skyltarna till åttans frestelse och hopphindret, som man skulle hoppa och gå igenom två gånger lite tidigare på banan.
Bana B började bra, och Thone kändes samlad och fin. Hon har mognat massor den senaste tiden! Vi klarade det första konskicket utan några problem. Skönt! Det kändes som det flöt på bra, men i slutet blev det lite strul när vi för tredje gången skulle vända från varandra och vid den sista skylten så hittade inte Thone konan bland alla grejer. Det var hon dock inte ensam om, så den var riktigt svårt placerad. Jag försökte dirigera om Thone, men hon visste inte alls var hon skulle ta vägen. Menade jag den vänstra skylten? Eller den högra? Kanske hopphindret? Eller kaninskinnet i frestelsen? Till slut tog jag in Thone till sidan, gick närmare konan och riktade in henne ordentligt så att hon fick hitta den och lyckas.
Det blev kanske inte riktigt den debuten jag hade hoppats på. Även om vi inte tränat så länge inför mästarklass så trodde jag ändå att vi var ganska så förberedda. Men som sagt, Thone var inte den enda som hade svårt för det sista konskicket. Många hade dessutom svårt med det första, och jag hörde att det pratades om att banan var lite klurig och att det sista konskicket var svårt.
Även om självförtroendet fick sig en liten smäll så fick jag ju idéer om vad vi kan träna på, och sen var det bara att försöka rensa huvudet och ladda om inför nästa bana. Banvandringen på bana A kändes väldigt bra. Den banan var inte lika rörig. Det var så att den kändes lätt i jämförelse med bana B.
När jag och Thone gick in på bana A så blev hon tyvärr väldigt störd av ekipaget som var inne på bana A. Innan vi ens hade kommit fram till startskylten så tappade jag Thone bakom mig när det högt ropades ”Stanna!” på den andra banan. När vi stod vid startskylten kände jag att hon började gå upp lite i varv, och vid skylt nummer två blev det strul när vi skulle vända ifrån varandra. Det brukar inte vara några konstigheter, men hon tog åt sig av kommandona bakom oss.
Fjärde skylten var ett konskick, och det gick galant liksom det mesta av banan. När jag skulle kalla in henne över ett hinder så kändes det som att hon tänkte springa förbi på min sida, så det blev ett kort stopp för mig för att blockera och visa henne över hindret. Sen flöt det på bra igen, även om Thone var lite uppe i varv. Vi var snart framme vid den sista skylten innan målgången, och det kändes som att det hade gått väldigt bra förutom de två små missarna.
Thone höll på att explodera när vi kom av banan, och verkade glad över att få på sig kopplet och få skaka av sig lite. Störning i form av höga och hårda kommandon behöver vi tydligen också träna på…
Jag kan i princip ingenting gällande avdrag, men jag antog att rundan på bana A inte heller skulle räcka till cert. På två ställen hade jag blivit stillastående. Men, men. Nu hade vi provat på mästarklass iallafall, och två helt olika banor. Vi gick och hämtade våra grejer som stod under taket vid klubbstugan och så gjorde vi oss klara att åka hem direkt efter prisutdelningen. Vårat resultat för bana B hade kommit upp på listan vid klubbstugan, och där hade vi fått 79 poäng.
Vi hade startnummer 40 av typ 45, så resultatet för bana A kom inte upp före prisutdelningen. Lite jobbigt att stå där och inte veta, och placeringarna ropades upp från 1:an och neråt. Även om jag inte trodde att vi hade fått cert, så hoppades jag ju ändå. På 91 poäng ropade domaren upp ”Sandra och… ?”. ”Thone kanske?” fyllde jag i, och ja, det var mig och Thone hon menade. Yes! Det hade räckt till cert ändå! Vi är ett mästarklassekipage!
Vilken härlig avslutning på den här helgen!
29 september, 2019 | 1 kommentar »
Debuten i mästarklass närmar sig med stormsteg, och det blir inte bara debut för Thone utan för mig med. Igår åkte jag och hundarna ut till bruksa, och för en gångs skull så hade jag en plan för dagens träning. Jag och Thone skulle köra en hel bana! Det var lättare sagt än gjort att bygga en bana, och själva byggandet tog längre tid än träningen. Jag hade sparat ner en bana i mobilen, och min variant såg nog helt galen ut mot originalet.
Aja, det blev en bana iallafall! Vi körde igenom hela en gång, och sen tränade vi på några skyltar i taget med belöning emellan. Det kändes bra, och vi känner oss nog ganska så redo. Kanske att vi borde bantränat lite fler gånger än en, men planen är att bygga en bana imorgon igen och träna på vissa skyltar på lördag. Dock så har jag börjat bli förkyld och känner mig väldigt mosig, så vi får väl se hur det blir med det. Jag har tre lediga dagar framför mig, och när jag känner mig såhär så brukar jag bli sjuk bara jag tänker ordet ledig.
Nhora fick också lite träning, och vi gick ut i skogen med några dummies och gjorde en sökövning. Samma som jag gjorde med Lhine som ung och som jag även gjort med Thone. Nhora fick sitta och titta på medan jag trampade omkring i skogen, och eftersom att hon inte kan sitta kvar så fick jag sällskap ett par gånger. När hon kom farande så gick vi tillbaka dit jag lämnat henne, och sen gick jag ut igen för att gömma en dummie.
Sedan gick jag tillbaka till Nhora och skickade ut henne, och hon letade upp dummien. Vi gjorde om samma sak en gång till, och den tredje och sista gången så gömde jag två dummies. Det tyckte hon var svårare, när jag skickade ut henne utan att själv varit ute och trampat i söket, men när jag började röra på mig lite längs stigen så fortsatte hon att skutta omkring i söket och hittade även dummie nummer två. Det var nästan så att hon ropade ”Wow! Det fanns en till!” när hon hittade den.
Efter det tyckte jag att det fick räcka för idag, och Nhora var trött och nöjd när vi kom hem så hon fick nog en del att fundera på. Det ska bli intressant att se hur hon gör nästa gång, om hon kommer ihåg och litar på att det finns fler dummies att hitta när jag skickar ut henne igen.
26 september, 2019 | Inga kommentarer »
Härliga Vittra, som fyller 10 år i november.
Thyras dotter Vittra, LPI RLD N RLD A RLD M TJH(RDH) SE RALLYCH Höstglädjens Quick-Witted ställdes på GRK:S Open Show i Söråker igår. Hon vann veteranklassen med HP, och slutade sedan som 3:e bästa tik!
Stort grattis Sara och Vittra!
”En nästan 10-årig feminin tik med bra pigment, mörka vackra ögon och
vänligt uttryck. Utmärkt förbröst. Välvinklad. Väl utveckad bröstkorg.
Vacker topline. Rör sig lätt och ledigt runt om. Bra pälskvalité.
Härligt temperament. Välvisad.”
23 september, 2019 | Inga kommentarer »
Thones pappa Trazzel, J LPI LPII Höstglädjens Hearts Burst Into Fire
tog ett 1:a pris i nybörjarklass på jaktprov idag.
Thones kullbror Bingo, J Höstglädjens Glance Of My Father tog ett 2:a pris i nybörjarklass.
Bodil, Höstglädjens Child In Time, som har samma mamma som Thone och samma pappa som Nhora,
tog ett 3:e pris i nybörjarklass.
Grattis Cattis, Trazzel och Bingo och grattis mamma och Bodil!
21 september, 2019 | Inga kommentarer »
Igår var planen att åka och träna på bruksa medan Evelina var på förskolan, men den planen regnade bort. Det kändes inte så viktigt att träna när jag skulle bli både genomsur och jättekall. Framåt kvällen blev det ett litet uppehåll, så då gick jag iväg och lade två spår till Nhora. Hon tog båda två riktigt bra, tror jag. Det kändes som att en liten polett trillat ner efter spåret i söndags när vi fick hjälp av Susanne.
Innan regnet började pissa ner igen så hann jag träna en stund med Thone på tomten också. Vi har ju råkat anmäla oss till debuten i mästarklass, så nu gäller det att försöka slipa till vissa moment och göra dom i olika kluriga ordningar. Man har ju ingen aning om vad som kommer på tävling.
Idag var det finare väder, så idag blev det en tur ut till bruksa. Med Thone blev det förstås rallylydnad, och jag ställde ut ett gäng konor och lade ut några frestelser som vi gick runt, igenom och fram och tillbaka. Jag hade ställt en kona en liten längre bit ifrån de andra som vi gjorde konskick till. Thone var duktig och sprang till rätt kona varje gång, även om hon verkade lite tveksam en gång.
Jag hade ingen som helst plan för Nhora, men det var några som tränade agility så vi började med att gå förbi agilityplanen. Nyttigt för henne att gå förbi där när någon hund skällde, och få se att det inte var något konstigt. På den stora planen var det lite skumt med hunden i spegeln, d.v.s hennes spegelbild, så hon fick titta på sig själv en stund och sen gick vi tillbaka mot spegeln flera gånger.
Sen så lekte vi, tränade lite, lekte en stund igen, satt i gräset och bara hade det mysigt, tränade lite o.s.v. Efter en stund kom det ett gäng och tränade på den andra halvan av planen, och då satt vi och tittade på dom ett tag. Sen passade jag på att utnyttja den störningen och tränade lite enkla grejer med Nhora, och det funkade fint. Vi gjorde ingångar till fotposition och några fjärrskiften.
På eftermiddagen blev det en tur ut till bruksa igen, med hela familjen, för att träna lite apportering. Det kanske inte skulle funka, men Thone fick vara passiv hos Lenny medan han kastade några markeringar till Nhora. Han fick med sig en näve godis att ge till Thone, och det hade inte varit några konstigheter. Hon hade suttit lugnt och tyst.
Nhora fick sitt livs första markeringar, och hon var superduktig. Visst, hon spikade inte markeringarna men hon behövde ingen hjälp. Hon låg i och letade tills hon hittade dummiesarna, och fort gick det. Tre markeringar fick hon, och sen tyckte jag att det fick räcka. Hon fick vara med och springa lös sen när jag lade ut ett sök till Thone, och hon var duktig och stal ett par dummies och kom med till mig.
Thone höll på att explodera när det äntligen var hennes tur att få jobba, så hon fick gå lite jaktfot först och samla ihop sig. Det blev en del spring i början av söket, och Thone tyckte nog att det skulle varit större. När hon kommit in med fem dummiesar blev jag osäker på hur många jag hade lagt ut, om det var fem eller sex. Vi bröt och så gick jag och räknade hur många som låg kvar i väskan. En till skulle det finnas kvar där ute någonstans, men jag kunde inte komma ihåg var.
Jag och Thone gick ut tillsammans i söket, och när jag sett var den sista låg så kallade jag in Thone och skickade ut henne som på ett linjetag. När hon kommit in med den så vände vi upp mot resten av familjen, och så fick Lenny kasta tre markeringar. Dom hämtade Thone in lätt som en plätt, och sen fick det räcka för idag. Jag kände mig jättenöjd med både Thone och Nhora, och väldigt glad över att Lenny följde med och hjälpte till. Evelina, som först blev besviken att det inte var några andra hundar med, ville knappt åka hem när vi var klara.
18 september, 2019 | Inga kommentarer »
Idag har jag, Evelina och Nhora varit på valpträff i Hälla, tillsammans med Hickas valpar som är 6 veckor äldre än Nhora och hennes syskon. Mamma hade hyrt in Susanne, som jag och Nhora nyss gick valpkurs för, och jag är väldigt glad över att vi fick vara med på ett hörn. Mycket repetition, men även nya tips och idéer.
Hickas valpar skulle få börja med att göra beskrivningen som vi gjorde på valpkursen, så jag hade ingen brådska iväg. Ärligt talat så kände jag mig inte alls sugen på att åka imorse när jag vaknade, för det regnade och var halv storm. Jag skulle ju säkert ångra mig om jag inte åkte, och enligt flera olika väderappar så skulle det sluta regna under förmiddagen, så efter frukosten började jag packa en väska.
När jag packade ner hundleksaker och hundgodis så undrade Evelina om jag skulle åka på hundkurs, och när jag berättade att jag skulle åka och träffa mormor så ville hon också få följa med. Hon brukar vara duktig när hon får följa med på hundgrejer, så hon fick hänga med. Bara hon får något att äta och dricka så brukar hon hålla humöret uppe länge, så vi köpte med oss lite fika på vägen.
Vi kom precis lagom till att Susanne gick igenom Hicka-valparnas beskrivningar, och efter det skulle de få göra systeminkallningar. Nhora fick visa hur det gick till, och idag gick det hur bra som helst. Idag blev det tredje gången vi gjorde systeminkallningar, och Nhora visste precis vad hon skulle göra. Jag fick knata på ordentligt för att hamna långt fram när hon vände upp.
På vägen tillbaka mot publiken fick Nhora springa lös. Först var hon i närheten av mig, Susanne och figuranterna, men sen tog hon fart mot publiken. När hon nästan var framme kom jag på att hon inte ska ta några beslut om hälsning själv, inte nu när hon är lite spökig, så jag ropade ”Häråt!” och hon vände direkt! Trots att mamma och Evelina stod bara någon meter framför henne. Wow!
När alla fått göra systeminkallningar så blev det en liten paus, och jag fick lägga ett spår till Nhora. 25 steg med en godisbit i tån. Det blåste fortfarande halv storm, så det var egentligen inget väder man lägger såna spår i, men nu fick det bli så. Jag skulle försöka lägga det med vinden i ryggen, och när Susanne sen såg spåret så tyckte hon att det var perfekt. Skönt att få höra. Då är jag ju inte helt vilsen!
Alla fick hänga med och titta när Nhora gick spåret, och jag och Susanne gick på varsin sida av Nhora. Jag hade berättat för Susanne att Nhora börjat få väldigt bråttom i spåret, så jag fick noggranna instruktioner om vad vi skulle göra innan hon fick börja spåra. Redan vid starten såg Susanne hur Nhora ville kasta sig fram i spåret, så hon tog över kopplet för att kunna bromsa och korrigera.
Det var väldigt skönt att ha med Susanne i spåret, och att hon tog hand om kopplet så att jag fick se hur jag ska göra här hemma. Vi hjälptes åt på varsin sida att peka i hälen där det behövdes, och Nhora verkade inte bry sig ett dugg om att vi hade publiken bakom oss och att Susanne höll i rodret.
Efteråt frågade jag om vi ska köra kortare spår här hemma, men Susanne tyckte jag kunde lägga spår med 25-30 steg. Nhora orkar koncentrera sig så länge. Jag kan till och med lägga ut flera spår på en gång och ta dom med en liten paus emellan. Så det kommer vi göra!
Innan vi avslutade så fick de andra välja något som de ville få hjälp/jobba med, och sen tog Susanne ut sin labrador och visade några roliga och nyttiga övningar och hur man kan lära in fotgåendet med food drive. Jag tyckte att koncentrationsövningen dom gjorde såg väldigt rolig ut, så den började jag och Nhora att träna på nu ikväll när det var dags för henne att få kvällsmat.
Som sagt, jag är väldigt glad över att vi fick vara med på valpträffen. Mycket repetition men även en del nytt.
15 september, 2019 | Inga kommentarer »
Idag har Cattis och Thones kullbror Bingo, Höstglädjens Glance Of My Father debuterat i nybörjarklass på jaktprov, och fått ett 3:e pris! Stort, stort grattis! Jag och Thone är bara lite avundsjuka, men en vacker dag kommer vi också komma till start på jaktprov.
13 september, 2019 | Inga kommentarer »
