Två ska bli tre igen
På onsdag hämtar vi hem den här lilla godingen.
Efter att Lhine fått somna in så var det faktiskt Lenny som började prata lite smått om valp. Han undrade vem som skulle paras nästa gång, och med vem. Den som skulle paras på sitt nästa löp var mammas Bodil, J Höstglädjens Child In Time, och hon skulle paras med Trazzel, J LPI LPII Höstglädjens Hearts Burst Into Fire.
Trazzel är pappa till Thone, och han bodde hos oss den veckan som Thones mamma skulle bli parad. Både jag och Lenny blev jätteförtjusta i Trazzel, och Lenny ville inte att matte Cattis skulle komma och hämta honom igen.
När jag berättade för Lenny om Bodil och Trazzel så undrade han när hon skulle börja löpa och när vi skulle få hem en valp isånnafall. Jag kände väl ingen längtan efter valp direkt, eftersom att Nhora bara var 12 månader, men nu när det var Lenny som började prata om valp… Det kanske aldrig skulle hända igen!
Parningen mellan Trazzel och Bodil har mamma haft i sitt huvud länge, och när hon nämnde det för mig så kände jag direkt att en valp ur den kombinationen skulle jag verkligen vilja ha. Nu skulle parningen, förhoppningsvis, bli av och det vore ju nästan dumt att inte ta en valp.
I mitten av april blev Bodil parad, och även om vi inte hade sagt det högt så hade vi nog bestämt oss. Vi räknade på beräknad födsel, leverans, föräldradagar och semestrar. Sen väntade vi på ultraljudet och därefter valpningen. Skulle det finnas en tik till oss? Om inte, skulle vi ta en hane istället?
Den 17:e juni blev jag väckt av ett meddelande där det stod att det kommit tre hanar och två tikar! Det blev till slut tre hanar och tre tikar, och ett par timmar senare så ringde jag mamma och sa att vi ville ha en om det fanns en till oss. ”Självklart finns det en till er!”.
Jag har inte varit och hälsat på valparna så många gånger. Första gången var när vi hade Evelinas födelsedagskalas ute hos mamma och pappa, och då var valparna 3 1/2 vecka. Jag trodde inte att vi skulle få välja, utan bli tilldelade en valp, men mamma visste inte hur hon skulle göra så hon lämnade över valet till mig ändå.
I onsdags förra veckan, på valparnas 6-veckorsdag var jag och Evelina och hälsade på dom. Jag fick väl en favorit, men försökte ändå att ha ett öppet sinne inför dagens besök när jag skulle ta mitt beslut. Idag pekade jag ut en valp direkt, ”Jag tar den där!”. Mamma hade tagit av halsbanden på tikarna för att jag inte skulle se vem som hade vilken färg, och den jag pekade på var min favorit från förra veckan. Det kändes bra, men jag hann förstås få lite beslutsångest emellanåt.
Mitt val blev mammas favorit, och även Lennys favorit, och nu räknar vi ner dagarna tills det är dags att åka och hämta hem Thones lillasyster!
