Vågat oss ut i skogen
Nhora.
Jag vill starta på jaktprov med Thone och jag vill starta på jaktprov med Nhora i framtiden, och för att kunna göra det behöver man ju träna apportering och apportering behöver man träna i skogen. Men, jag är typ rädd för skogen eller nåt. Dels finns det otäcka djur, som vildsvin och ormar, och tänk om det skulle dyka upp ett djur som hundarna drar iväg efter. Vad som helst kan ju hända.
Det lustiga är att jag inte alls känner mig obekväm i skogen när jag har träningssällskap, men det kanske är för att då väsnas man lite mer och man är två som har koll från olika håll. Man pratar om upplägg, man är fler som klampar omkring och skrämmer iväg de djur som finns i närheten.
Hur som helst, igår plockade jag fram en and och en trut ur frysen för jag tyckte det var dags för Nhora att få smaka på vilt igen. Senast hon gjorde det var liksom i slutet av maj. Självklart skulle Thone få göra det också. Hon har ju i princip inte fått göra någonting sedan vi tog LPI i maj. Vi har haft en riktigt lat sommar, men nu börjar träningssuget komma tillbaka!
Medan Evelina var på förskolan tog jag med alla hundarna och åkte bort till brukshundklubben, för att låta Thone och Nhora få smaka på vilt i skogen och sedan kanske träna något på gräsplanerna också. Jag tog ut Nhora först, som fick sitt livs första skogspromenad. Vi gick längs den stig som låg närmast mot brukshundklubben, och så gjorde vi två stopp.
Först ett där hon fick prova anden och sedan ett där hon fick prova truten. Hon var superduktig! Fast att hon inte är så duktig på att sitta kvar, så gjorde hon det medan jag gick ut med fåglarna. När jag skickade iväg henne så sprang hon ut och letade rätt på dom, plockade upp dom direkt och kom raka vägen tillbaka till mig. Stolt och glad! Det var liksom inga konstigheter alls. Det kändes hur bra som helst!
Thone och den huvudlösa anden.
Sedan var det Thones tur, och vi gick samma sväng men stannade till på två andra platser. Det skulle bli intressant att se hur Thone skulle göra, som haft ett långt uppehåll sedan förra året när jag började vänja henne vid vilt. Precis som Nhora så fick hon lukta på dom först innan jag lade ut dom. Det var väl inga större konstigheter, förutom att greppen emellanåt inte var dom bästa. Men, jag tror att Thone har lite för mycket lydnadstänk. Att hon ska greppa snabbt. Hon tar sig liksom inte tiden att plocka upp vilten ordentligt.
Men, är vi duktiga nu och fortsätter med apporteringen, vilket jag vill, och tränar med vilt emellanåt så tror jag att det kommer bättre grepp med tiden. Thone behöver nog bara komma på hur hon ska bära dom. Hon såg ju för rolig ut idag när hon fick tag i en vinge på truten och försökte ta sig fram med den dinglandes framför sig.
När Thone fått hämta anden och truten några gånger så gick vi tillbaka till bilen och så fick Lhine komma ut och ta en promenad. Vi tog andra stigar, och hamnade verkligen mitt i skogen. När jag tog upp mobilen för att kolla var vi var någonstans, så var vi inte alls där jag trodde. Det fick bli att vända och gå tillbaka samma väg som vi kom, för annars vet jag inte hur lång tid det hade tagit att komma tillbaka till bilen igen.
Någon mer träning blev det inte för Thone och Nhora, båda två såg rätt trötta ut när jag och Lhine kom tillbaka från våran promenad. Jag kände mig dessutom väldigt nöjd med vår lilla apporteringsträning, så vi åkte hemåt.
Fåglarna ligger fortfarande framme, och imorgon åker vi till skogen igen!
Nhora.
Nhora.
Thone.
Thone.
