Varit på djursjukhuset i Jönköping igen
Idag var det dags att åka till Jönköping och träffa Nanna igen. Som vanligt fick Thyra kissa i en burk när vi kom fram, som vi sedan gick och lämnade in i receptionen. När vi tog dagens vikt blev jag glad över att se att Thyra gått upp lite igen. Jag kommer inte ihåg vad hon vägde när vi var på Valla och tog blodprover, men det var under 22 kilo iallafall och idag vägde hon 22.3 kilo.
Dagens besök sa egentligen inte så mycket. Jag har inte tyckt att tumören har minskat i storlek, utan snarare tvärtom att den har blivit lite större. Nanna kände sig inte nöjd med hur tumören såg ut, nu när vi provat tre olika mediciner. Nästa steg skulle varit att prova strålbehandling, men tyvärr så var den maskinen ur funktion.
Nannas fundersamma min gav mig en klump i halsen och sen kom tårarna, för jag har börjat inse att det här är Thyras sista vår. Jag har längtat efter våren, att gräsmattan skulle torka upp så att Thyra kan få njuta av att vara ute på tomten i timmar. Den här veckan har köksdörren stått öppen hela eftermiddagarna, och Thyra har legat ute och sovit i solen, tuggat ben och rullat runt i gräset. Underbart att se, men ändå lite jobbigt.
Jag fick berätta hur Thyra mått sen sist, och så fick Nanna se utskriften av blodprovet som togs på Valla. ”Det var ju inte lågt alls!”. Dom orden kändes väldigt sköna att höra. Ett nytt blodprov togs, och sedan fick Thyra en intravenös injektion som sist. Om lite drygt två veckor ska Thyra få en tablett här hemma, eller två blir det då för Nanna ökade på dosen lite grann, och om tre veckor ska vi tillbaka igen.
Annika i Lindby:
