Panik, oro och sömnlös natt
Usch, igår när jag kom hem så hade Thyras sår på tumören gått upp igen. Dessutom såg det lite gult ut. Jag blev både illamående och svimfärdig. Thyra var lika glad som vanligt, och även som såret är litet så kändes det inte bra. Jag kunde inte få någon ro i kroppen, så till slut ringde jag till mamma och grät en stund.
Under natten snurrade tankarna, och jag hade jättesvårt att sova fast att jag försökte intala mig själv att ingenting blir bättre av att jag ligger vaken…
Imorse ringde jag till Valla, men innan de hann ringa upp fick jag ett meddelande från mamma om att hon hade fått tag på Björn. Han hade fullt upp, men jag fick skicka några bilder till honom så att han fick se hur det såg ut. Efter ett tag ringde han upp, och både han och Helene hade tittat på bilderna och konstaterat att det blivit en infektion. Jag fick ett recept på antibiotika till Thyra, några råd och stöttande ord.
Innan jag åkte till jobbet kollade jag upp var jag kunde ta ut antibiotikan, och det kunde kanske finnas ett paket kvar på två olika apotek. Kanske att jag skulle hinna åka förbi det ena apoteket, men på vägen provade jag att ringa kundservice för att få hjälp. Jag blev kopplad direkt till apoteket, som lade undan det sista paketet till mig.
På lunchen blev det sedan att skynda iväg och hämta ut Thyras antibiotika. Nu känner jag mig lite lugnare igen, och hoppas att antibiotikan verkar snabbt så att såret kan få läka.
