Inofficiell utställning Mantorp
Thone, Höstglädjens Gleam Of Golden Dream snart 9 månader.
Igår var jag och Thone på ÖKK:s inofficiella utställning i Mantorp. Trots att Thone inte är i bästa päls så kände jag mig jättenöjd med hur hon såg ut efter badning och trimning! Jag är inte så bra på att fintrimma fronter, men med hjälp av att Lenny ställde upp Thone så kunde jag titta på henne på håll och sedan gå fram med saxen och toppa bort det som stack ut och störde.
Efter badet inför den förra utställningen så lärde jag mig att Thone inte ska ha täcke på sig efteråt, för då ser hon ut som en vandrande pinne, så i lördags provade jag att blåsa henne torr med dammsugaren! Thone tyckte inte att det var så kul, men pälsen gick snabbt från blöt till nästintill torr och sen var det bara att blåsa pälsen åt rätt håll. Det kändes så skönt att hon var klar efter det, och att jag inte behövde gå och borsta henne femtioelva gånger eller oroa mig för hur pälsen skulle se ut på morgonen.
Vi var framme i god tid på utställningen för att Thone skulle få känna av miljön och för att vi skulle hinna springa ett par varv i ringen innan bedömningarna började. Dagens utställning skulle vi bara ta som träning, för att se om vi kunde komma till rätt med hennes rörelser. Damen har ju lite för hög förväntan på livet och allt är stenkul!
Hon skötte sig fint i ringen och domaren verkade uppskatta att få se glada valpar. Rörelserna var dock ingen höjdare. Det var en liten ring och folk satt verkligen så nära dom kunde, och första varvet blev vi bromsade av de som sprang före oss. När vi var själva i ringen blev det väl lite bättre, men ändå inte bra. Thone rörde sig allt annat än lätt och ledig. Hon var väl mer som en bomb som höll på att explodera.
Sista varvet, i konkurrensklassen, kändes det mycket bättre. Då väntade jag tills det blev lite utrymme till de som sprang före oss och jag kände i kopplet att Thone var mer avslappnad. En 3:e placering med HP blev det för Thone, och syster Olga som har en lite coolare inställning till livet blev 1:a med HP, BIR-valp och slutligen BIG-3 i en stor grupp med minst 8 raser.
Under tiden som mamma och Olga väntade på gruppfinalen så gick vi ut och pysslade lite med Thones rörelser. Bara att komma ut och röra oss på längre sträckor gjorde skillnad. Nästa utställning blir utomhus, och det ska bli intressant att se hur det går då. Tills dess måste jag försöka få Thone att inse att det inte är så häftigt att springa bredvid min sida i koppel…
