Hur svårt kan det vara?!?
Just nu håller jag nästan på att slita mitt hår över apporteringen med Rhiva. Att hålla en apportbock i munnen med ordentligt grepp och utan att bolla med den är tydligen väldigt svårt. Jag förstår inte varför det är så svårt, för leksaker håller hon ordentligt och hon har bra grepp när vi kampar.
Det vi har kvar innan apporteringen är klar för klass II, förutom pill med gripandet, är ingången och den känns svår att träna på när det är just där som hon börjar bolla med apportbocken. Jag har försökt med omvänt lockande, men det har gjort det hela ännu värre. Så fort jag visar godisen så sätter hon sig med öppen mun, och apportbocken hänger kvar bakom de nedre huggtänderna.
Jag har även provat att peta på apportbocken för att få henne att hålla stadigare om den, men det gör henne inte så mycket att den rör på sig. Igår hade jag en riktigt dålig känsla när vi varit ute och tränat, för det är inte roligt när man inte vet hur man ska få ordning på saker och ting.
Nu funderar jag på om vi ska träna ingångarna med andra föremål så länge, för bollandet kanske hör ihop med att hon inte vet hur hon ska göra ingången. Hålla på och peta med fasthållandet vet jag inte om jag vill göra, för jag kan tycka att vissa saker blir värre när man gör en stor sak av dom. Rhiva håller som sagt leksaker ordentligt, så ett mjukare föremål kanske är lättare för henne att ha i munnen när vi tränar ingångar.
Sen så funderar jag även på att köpa nya apportbockar, för mittdelen på den jag har är väldigt smal och jag har inte sett några liknande på tävling förut. Var jag har gjort av mina bra apportbockar har jag ingen aning om, men de har väl blivit kvarglömda på någon brukshundklubb för länge sen.
Heléne har en apporteringskurs tillsammans med Ditte den 5:e oktober och jag hade såklart velat vara med på den, men då är det landslagsträff. Typiskt att saker ska krocka!
