Mera lydnad
Det blev ett ordentligt träningspass med Rhiva idag igen. När vi var klara så valde hon själv att traska bort mot porten, hon som inte brukar vilja gå in. Vi tränade i ungefär en halvtimme och det var ganska varmt ute, så det tog både i kropp och knopp. Jag tycker det är skönt att det går att få henne riktigt trött, men snart lär väl hennes uthållighet räcka längre.
Idag blev det att jobba med gårdagens stora brist, nämligen fria följet. Det gick helt klart mycket bättre här hemma i den miljön och med de störningarna som Rhiva är van vid, men det var ändå stor skillnad jämfört med linförigheten. Jag tror att jag ska se fria följet som ett helt nytt moment, och börja om från noll för att få Rhiva att förstå att det inte är någon skillnad om kopplet är på eller ej.
Sen så blev det stadga i ligg och stå. Det var inga konstigheter när hon låg ner, så där kan jag nog börja utmana henne med lite olika störningar. Hon stod stilla och fint när jag gick runt henne fram och tillbaka och stod bredvid henne, men så fort jag vred på kroppen eller böjde lite på knäna så åkte rumpan ner i backen. Där har vi alltså lite att pilla med.
Självklart så blev det även några rutskick. Både raka skick och skick där jag satt ner och frågade Rhiva var rutan var någonstans. Detta gjorde vi i slutet av passet och tempot var inte det bästa eftersom att hon började bli trött och även hade en lina släpandes efter sig, då det satt en katt vid sophuset som Rhiva var väl medveten om. Något försök till kattjakt blev det inte, utan hon var duktig och sprang till rutan varje gång. Hon sprang även ut till rutan en extra gång när träningspasset var slut för att se om det kunde ge utdelning av en extra köttbulle, och det gjorde det såklart.
