Lydnadstävling på Linköpings BK
Igår kväll åkte jag och Nhora bort till Linköpings brukshundklubb för att göra vår andra start i startklass. Det har inte blivit någon träning nu när det varit så varmt, förutom ett pass på tomten i onsdags morse när det var lite svalt i skuggan på långsidan, men jag hoppades på att alla delar skulle funka ändå. Vi har ju tränat startklass länge. I slutet av mars hade vi tänkt debutera, men det blev uppskjutet till början av juni p.g.a Covid-19.
Åskan mullrade över Linköping, så det blev svalt och skönt väder lagom till att vi skulle åka. När vi var framme fick Nhora komma ut och se sig omkring en stund, och sedan körde vi ett kort pass där jag belönade upp vissa bitar.
Nhora och jag skulle starta som det 6:e ekipaget, av 13 stycken, och de skulle bryta och ha prisutdelning för klass I precis innan oss. Prisutdelningen gick lite snabbare än vad jag hade räknat med, så det fick bli en snabb uppvärmning innan jag och Nhora blev välkomnade in på planen. Nhora kändes inte riktigt som hon brukar, men hon har inte varit riktigt sig själv här hemma heller sedan vi hämtade hem Ahril. Hon avslutade sitt löp ganska nyligen och vet inte riktigt vad hon tycker om Ahril, så jag var ändå beredd på det.
Vi började vårat fotgående redan utanför planen, och jag peppade henne hela vägen in för att få igång henne lite mer. Tävlingsledaren ville vara schyst mot hundarna, så eftersom att klass 1 varit inne och lämnat dofter inne på planen så var det inte jättenoga med att vi ställde upp exakt vid hennes punkter. Jag tog för mig av det så vi fick en rak väg in på planen, utan att behöva gå ner i det lilla diket.
I fotgåendet gick Nhora jättefint! Framåt marsch, vänster om marsch, höger om marsch, språng marsch, halt och höger om halt. Men, när jag klappade händerna och talade om hur duktig hon var så var hon kvar på marken. Hon som brukar skutta upp och ner. På inkallningen var hon lite seg i starten, och hade inte sin vanliga raketfart. Sättandet gjorde hon jättefint. Snabbt sitt och följde inte med mig med huvudet. Hon satte sig snabbt och fint i halten också.
Lattja mellan momenten ville hon fortfarande inte göra, utan hon höll sig på marken. Visst, det såg väl mer städat ut jämfört med vår debut, men jag är ju van vid att hon flyger upp i min ögonhöjd. Startklass-apporteringen är inte vårat favoritmoment, och Nhora såg ut att sitta väldigt stabilt på mitt första kommando. Jag skulle haft lite is i magen, för precis när jag påbörjade dubbelkommandot så satte hon fart.
Vid fjärren hade Nhora full koll på att tävlingsledaren hade tagit hennes apportbock, så jag tog i rejält med både röst och handtecken. Vid uppsittet fick jag ge ett extra kommando. Vi avslutade med ett snyggt hopp över hinder, och när vi kommit av planen blev det köttbullekalas och kamplek.
Sen var det dags för den långa väntan på prisutdelningen. Uppflyttning var jag ändå säker på att vi hade fått, men inte med så höga poäng. Nhora fick hoppa in i bilen en stund och så ringde jag och pratade med mamma. Hon tyckte inte det var konstigt att Nhora inte riktigt är sig själv. Hon är ung, nyss fyllda 18 månader, och kanske lite osäker på sin plats i flocken och våran relation. Hon har förlorat Lhine som var hennes trygghet, hon har nyss löpt, Thone har varit skendräktig och så flyttade den äckliga lilla valpen in. Med värmen har träningen uteblivit, och vi har liksom inte haft våran egna tid med varandra, och under Thones skendräktighet så har de inte lekt och röjt med varandra som vanligt.
Medan jag pratade med mamma så gick domaren förbi och sa att det hade sett jättefint ut idag. Kul att få höra!
När det började bli dags för prisutdelning så gick jag och hämtade Nhora igen, och det var ju tur att jag gjorde det för vi fick oss en rejäl överraskning. När tävlingsledaren började ropa upp de som fått uppflyttning så kändes det skönt att vi var med bland dom ekipagen. När 4:e och 3:e placeringen ropats upp så kände jag mig överraskad både över våra poäng och vår placering. Vunnit hade vi inte gjort, för jag såg när våra klubbkamrater Anna och Sam var inne på planen. Jättesnyggt och en massa fina poäng!
Gissa hur förvånad jag blev när det visade sig att jag och Nhora vunnit! 182 poäng och vårat andra uppflytt i startklass! Jag förstod inte riktigt hur vi kunde vinna, förrän jag och Anna tittade i protokollet. Jag och Nhora hade fått en 10:a på följsamheten! Wow!
Följsamhet 10 Fint!
Inkallning 8.5 Något långsamt tempo, sitter snett.
Sitt under marsch 10 Fint sättande!
Apportering 8 Extra kommando, något långsamt tempo, sitter bakom.
Fjärrdirigering 7 Utdraget handtecken, trampar ner, extra kommando upp.
Hopp över hinder 10
Helhetsintryck 9.5 Väl utförda moment. Ser mycket trevligt ut.
Elin:
