Ska vi kanske skippa den där targeten?
Igår fick Thone ha en vilodag, men idag hade jag tänkt att vi skulle gå iväg och träna. Tydligen så behövde jag lite vila idag, för på förmiddagen fanns ingen ork till att göra någonting och efter maten råkade jag somna på soffan. När jag vaknade så hade det vackra vädret gått över till regn, och jag hade ingen lust att bli blöt och kall innan vi ens börjat träna så det fick bli ett litet pass ute på tomten.
Jag har förstås hunnit fundera lite över söndagens ruta, och kommit fram till två saker. I jaktapporteringen är Thone en hund som inte ger sig, utan hon ligger i och jobbar tills hon hittar sina apporter och där får vi nog en liten krock i lydnaden. Vi har haft en target på första skicket när vi tränat, och i söndags ville hon hitta sin target. Det är ju det jag har lärt henne. Sen så har vi inget stopp-kommando, eller det är iallafall inte tillräckligt mycket värt.
Så idag provade jag att ställa upp rutan, utan att lägga ut någon target. Jag tog även med en boll ut som jag gjorde låtsaskast med, och när Thone sprang iväg så ropade jag ”Stå!” och kastade bollen till henne när hon vände sig om. Det tog inte lång tid innan hon vände sig om snabbt med förväntan på att få sin boll.
Inför rutskicket gjorde jag som vi gjorde i förra veckan. Vi gjorde vår förberedelse och sedan gick jag ut och trampade i rutan där jag ville ha henne. Thone for iväg i full fart när jag skickade henne, och började förstås leta efter targeten när den inte låg där den borde ha legat. Jag ropade ”Stå!”, men det tog en liten stund innan hon stannade och tittade åt mitt håll. När hon gjorde det kastade jag bollen till henne direkt, och sen lekte vi med den tillsammans i rutan.
Vid nästa skick sprang hon ut i full fart igen, och vände sig om direkt på mitt ”Stå!”. Efter det skicket gick jag ut och trampade i rutan igen, dels för att påminna henne om var jag vill ha henne och för att se om hon skulle tänka target igen. Hon sprang ut, konstaterade att det inte fanns någon target i rutan och på mitt ”Stå!” så vände hon sig om direkt. Tjoho!
Nu har vi ju bara kört ett sånt här pass, men det kanske är så att vi ska plocka bort targeten? Jag skickade iväg ett mail till Heléne Lindström, som mamma anordnat många träningsdagar för, för att se vad hon hade för tankar och idéer. Det tog inte lång tid innan jag fick svar, och jag är nog inte helt ute och cyklar. Vi testar att köra såhär ett tag, och så får vi se vad det blir av det.
Stopp-kommandot har jag tänkt att vi kan träna på promenader, för de där låtsaskasten kommer hon nog inte gå på så många gånger till, och när vi har ett bättre stopp-kommando kan vi ju varva med att ha target i rutan igen så att vi inte tappar positionen.
