Provat dubbelmarkeringar
Igår föreslog Lenny att vi kunde träna apportering när jag kom hem efter jobbet idag. Egentligen skulle vi åkt och tränat vid vatten, men ingen av oss var särskilt sugen på att åka iväg så vi tog en promenad allihopa bort till ett fält med gräs. Lenny, Evelina och Lhine stannade vid gångbanan och så gick och Thone ut på fältet. Jag tog av kopplet och så passade vi på att träna jaktfot… och då for det upp en (jävla) hare bara någon meter framför oss.
”Wow! Vilken grej!” tänkte Thone och började springa efter. Jag sprang efter Thone och vrålade i allt jag kunde, och hon vände och kom tillbaka direkt. Tror ni att jag hade något godis att belöna med? Självklar inte. En massa, massa beröm fick hon iallafall, och haren verkade hon släppa direkt.
För att Thone skulle få träna lite passivitet började jag med att kasta en markering åt Lhine. Det trodde jag att hon skulle tycka var jättekul, men hon förstod ingenting. Hon satt kvar hos Lenny och tittade på mig med lång hals och stora öron. Att bli förd av husse var tydligen jättekonstigt. Thone fick sitta kvar medan jag gick ut och lyfte dummien och ropade på Lhine…
Thone fick först två enkelmarkeringar som hon hämtade in supersnabbt och lätt. Därefter gjorde vi ett nytt försök med en markering åt Lhine, men jag fick gå ut till dummien och ropa på henne igen… För att Thone skulle få tänka till och använda huvudet så provade vi en dubbelmarkering. När hon hämtat den första dummien så satt hon och var fokuserad på Lenny, men jag visade med handen åt vilket håll hon skulle och lät det ta lite tid innan jag skickade iväg henne.
Dubbelmarkeringen gick mycket bättre än vad jag hade trott, så Thone fick en till där jag inte hjälpte henne lika mycket med handen och så väntade jag ut tills hon började fokusera åt rätt håll och berömde det. Hon tog en lite krokig väg ut, men hamnade ändå i rätt område så snart var hon tillbaka med dummien. Det blev kanske lite överkurs med dubbelmarkeringar, men det gick ju bra och hon fick både springa och använda huvud och nos.