Jag trodde att jag skulle vara helt förstörd nu, men det har faktiskt gått mycket bättre än jag trodde. En stor bit av mig saknas, men på något sätt så känns det ändå okej. Jag visste att Thyra var sjuk, jag gjorde vad jag kunde och efter att hon fått sin sista strålbehandling så hade jag redan bestämt mig för att inte göra mer. Hon skulle inte hållas vid liv för min skull, utan det var upp till mig att hinna ta beslutet innan hon började lida.
Jag tror att minnena av Rhivas hemska bortgång gör att det här känns lättare. Thyra rycktes inte bara bort ifrån mig. Jag var liksom lite förberedd, även om jag såklart fick panik i onsdags morse. Jag fick ta beslutet, jag hann få gråta innan det var dags att ta farväl och Thyra hann få en god sista måltid. Sin lilla McDonald’s-påse bar hon förresten in själv hos veterinären.
Att Thyra inte längre finns vid min sida känns jättetomt och konstigt. Utan henne hade jag inte varit den jag är idag. Min första egna hund, som lärde mig så mycket och som jag delade mitt liv med i nästan 14 år. Hon var fantastisk, vi var fantastiska tillsammans. Vi var Sandra och Thyra så länge, men nu är den sagan slut.
8 juni, 2018 | 3 kommentar »
Idag har vi sagt farväl till Thyra. Jag trodde att vi skulle få några dagar till tillsammans, men imorse när hon gick ifrån sin matskål utan att ätit upp all sin mat visste jag att det var dags. Hon hade fortfarande glimten i ögat, men kroppen började ge upp.
Jag började redan i söndags kväll få den där klumpen i halsen, och visste på något sätt att snart skulle jag behöva ta beslutet att låta henne få somna in. Att det skulle ske redan idag trodde jag inte då, utan kanske i nästa vecka efter att vi fått skämma bort henne under min lediga helg.
Tumören har blivit större, och nyligen upptäckte jag även en stor tumör på hennes mage som måste vuxit jättesnabbt. De senaste dagarna har promenaderna varit väldigt långsamma, trots att det bara var runt 10 grader på morgonen i måndags och igår. Thyra har varit pigg och glad här hemma på tomten, men att det inte fanns ork till att gå promenader kändes inte rätt. Det fanns ingen värme att skylla på, och igår kväll bestämde jag mig för att på torsdag skulle det vara dags.
Imorse gick hon som sagt ifrån sin matskål, och annars brukar hon sluka allt på några sekunder och noggrant diska sin skål efteråt, och gick ut och lade sig och sov på gräsmattan. Lite senare när jag erbjöd henne maten igen åt hon upp den, men jag hade redan ringt veterinär och bokat en tid. Jag visste att hon inte skulle bli bra, och hon fick inte bli sämre. Det fick inte bli akut, glimten i ögat fick inte försvinna och hon fick inte börja bli stressig och orolig.
Vi hade en lugn förmiddag här hemma, även om tårarna rann och det ibland kändes som att jag skulle svimma. Mamma undrade om jag ville att hon skulle vara med, vilket jag ville, så hon var snäll och hämtade upp mig och Thyra och så mötte vi upp Lenny hos veterinären. Thyra hade börjat få som blåmärken på magen, vilket tydde på dålig blodcirkulation.
Thyra fick en illaluktande tuggrulle av lax och så hade jag bett Lenny att köpa med sig en hamburgare, vilket vi brukade fira fina tävlingsdagar med. Sedan fick hon lugnt och stilla somna in, medan jag låg nära och klappade på henne. Thyra, min fina älskade Thyra.
6 juni, 2018 | 22 kommentar »
Thone och jag åkte och tränade lite vattenapportering igår med. Hon tyckte att det var lite för roligt, men jag tog det lugnt och så länge hon inte kändes samlad så kastade jag inget åt henne. Kasta sig ut i vattnet och simma ut och in kan hon, så det är allt det andra vi behöver träna på. Jaktfot vid vattnet, stadga och avlämningar.
Varje kväll den här veckan har det blivit lite lydnadsträning på tomten efter att Evelina somnat. Rutan och fjärrdirigeringen har stått i fokus, och vi har börjat om lite grann med rutan. Nu lägger jag targeten en bit bakom rutan, för att lära henne springa rakt mot/genom rutan istället för i en båge. Det kommer nog ta sin lilla tid att få henne helt rak, men de raka skicken blir iallafall fler och fler.
Fjärren blir jag inte riktigt klok på. Den är inte dålig, men uppsitten är ojämna. Efter den här veckan tar vi nog en kort paus från den, så kanske ett par poletter hinner trilla ner till nästa gång. Vi kommer väl inte pausa fjärren helt, men flytta fokuset från skiftena till nedläggandena vid sida. Thone vill gärna lägga sig på ena skinkan och då blir inte första uppsittet bra alls. Hon behöver lära sig att lägga sig rakt, och ligga kvar så.
1 juni, 2018 | Inga kommentarer »
