Arkiv för januari 2018
I torsdags var jag och Evelina på BVC för en 2.5-årskontroll. Eftersom att Evelina är lite avvaktande mot människor hon inte känner väldigt väl så var vi där i god tid för att hon skulle hinna känna sig bekväm och våga vara sig själv. Det funkade bra i väntrummet, men sen när sköterskan kom och hämtade oss så tog det tvärstopp!
Inne på rummet satt Evelina tyst och tittade under lugg på sköterskan när hon tog fram olika djur och ville få höra om Evelina visste vad de hette och hur de lät. När de var dags för vägning och mätning provade sköterskan att gå ut ur rummet en stund, och då hoppade Evelina upp på vågen flera gånger. Mätningen var svår även för mig, för Evelina ville ge sig själv ett par extra centimeter och stod på tå…
Det fick bli ett ungefärligt mått på 90 centimeter, och 12.5 kilo.
När sköterskan kom in igen började Evelina komma igång. Då gick det bra att prata och visa att hon kunde hoppa, sparka boll, lägga rätt djur i en liten korg m.m. Det var knappt att jag fick med mig henne hem sen istället.
30 januari, 2018 | 1 kommentar »
Världens bästa Thyra, 13 1/2 år idag.
Efter morgonpromenaden fick hundarna kalasa på ett varsitt tuggben med ankkött från PrimaDog.
27 januari, 2018 | 1 kommentar »
Efter en härlig promenad med hela familjen, som förutom rastning av hundarna innehöll lek i en lekpark och pulkaåkning, så gick jag och Lhine ut för att ta några bilder med grejerna vi fick när vi vann en fototävling hos Jägarvallens djursjukhus. Hundarna fick en tävlingsbok, rabatt på en vaccination, en foderpåse, ett koppel, en leksak och ett fodermått som var fullt med karameller och en tablettask till mig.
När jag tagit ett par bilder så fick Lhine leka med den nya leksaken och jag låg på mage i snön med kameran. Grejerna jag fotat Lhine med hade jag stoppat ner i en tygkasse och ställt lite vid sidan av gångbanan, där jag även lagt Lhines koppel, mina vantar och kameraväskan.
Jag såg att en människa, som jag väljer att kalla för kärring, kom gående. Med sig hade hon en shoppingkärra, en sån där väska med hjul. Jag blev lite fundersam när hon började gå ut i snön, men tanken jag fick kunde ju inte vara sann? Men jo, hon började gå raka vägen fram till min hög med grejer! Jag hade kallat in Lhine och sneglade åt kärringens håll, och trodde inte mina ögon.
När jag såg att hon tittade åt mitt och Lhines håll så vinkade jag och ropade att det var mina grejer. Kärringen gick sakta förbi och kollade vad det var vi hade låg där, och jag fortsatte att hålla koll på henne. Efter ett par meter stannade kärringen, och väntade förmodligen på att jag skulle fortsätta att kasta leksaken till Lhine och därmed inte ha koll på grejerna som låg lite snett bakom mig.
Ärligt talat, vad är det för fel på folk nu för tiden?!?
”Nu räcker det med fotandet, jag ska leka!”
21 januari, 2018 | 3 kommentar »
Dagarna bara springer förbi, och idag var det dags för mig och Thyra att åka till Jönköping igen. Vi åkte i god tid idag också, så att vi inte skulle behöva ha någon brådska. Vi var framme precis en timme innan vår bokade tid, och då fixade vi urinprovet som vi skulle ha med oss och sedan gick vi en liten promenad.
Inför dagens besök försökte jag att inte ha några förväntningar, och mina tankar har varit lite hit och dit. Thyra verkar må hur bra som helst, förutom att jag har insett att hon är väldigt, väldigt hungrig! Kastreringen har väl börjat få sina biverkningar, och så kortison på det…
Thyra tyckte det var riktigt trevligt att få träffa Nanna idag när hon kom och ropade upp oss. Inne på rummet slängde hon sig ner på golvet och ville få bli kliad på magen. Nanna tittade på tumören och tyckte att den såg mycket bättre ut. Det var väldigt skönt att få höra, även om jag själv sett skillnad sedan förra besöket.
Det togs blodprov och sedan fick jag berätta hur det gått sen sist. Nanna hade en plan för hur vi skulle fortsätta, men först fick vi vänta en stund på hur provsvaren skulle se ut. Allt såg helt okej ut! Något hade gått upp och något hade gått ner, men det var ändå en helt normal reaktion.
Den fortsatta planen blir att sänka kortisonet, från 2 tabletter om dagen till 1.5, och så ska hon få Palladia varannan dag istället för var tredje. Jag själv vet inte riktigt var kortisonet gör, men en av anledningarna till att vi provar att sänka dosen redan är att Thyra gått ner 1.5 kilo i vikt. Det kanske gör henne lite mindre hungrig också.
Därefter var vårat besök avklarat, så det gick väldigt snabbt och lätt. Både jag och Thyra pustade ut när vi förstod att det inte skulle göras någon ultraljudsundersökning idag. Nästan besök blir inte förrän om en månad, och det känns skönt att låta plånboken få vila lite.
19 januari, 2018 | Inga kommentarer »
Tänk att fotgående kan vara så himla roligt!
15 januari, 2018 | 1 kommentar »
I torsdags förra veckan blev jag väckt av en ilande smärta i örat, så som avslutning på influensan fick jag öroninflammation. Jag ringde vårdcentralen innan jag ens hunnit vakna till ordentligt, men skulle inte bli uppringd förrän tre timmar senare så jag gick dit och satte mig. Trots att man inte kan göra så egentligen så fick jag träffa en läkare och fick tabletter utskrivna direkt.
Den här veckan har jag känt mig frisk, även om det fortfarande är lite snorigt och hörseln är rejält nedsatt på ena örat, och har hittat träningsmotivationen med Thone igen! Nu är vi inne på femte dagen i rad med lite träning, trots kyla och mörker. Jag vet egentligen inte riktigt vad vi ska satsa på, men hittills har det blivit mest lydnad.
Att vi har blivit utvalda som sponsorekipage av DogSense har gett mig en liten spark i baken, och jag känner liksom att jag måste hitta vad det är vi vill ha hjälp att komma framåt med. Thone är förstås jättelycklig över att vi har kommit igång med träningen igen, och idag känner jag att något vi kommer behöva hjälp med är bygga upp stadga och koncentration. Nu ska det bara gå fort, väldigt fort för att få belöning.
En till som är glad över att jag har hittat träningsmotivation är lilla Thyra. Henne går det inte att ha ute när jag och Thone tränar, för hon stör och är ivägen. Hon är liksom inte lite ivägen, utan ska vara med. Igår när det var hennes tur att få göra några tricks så klapprade hon tänder, och nu ikväll satt hon i köket och tjöt medan jag och Thone var ute på tomten. Hon är helt otrolig. Snart 13 1/2 år, och vill fortfarande så mycket!
13 januari, 2018 | 1 kommentar »
Hoppa in på vårat Instagramkonto och tävla om en massa godsaker från PrimaDog!
– Meaty treats kycklingfiléer.
– Torrfoder med lax och potatis (spannmålsfritt).
– Vridna tuggben i tre olika smaker. Anka, lamm och nöt.
– Training snacks tonfiskbitar.
– Köttkorvar med lamm och ris samt kalkon och ris.
– Vita tuggrullar med kyckling samt anka.
– Fyllda tuggrullar med kyckling.
9 januari, 2018 | Inga kommentarer »
I fredags fick Thyra sin första tablett Palladia, och imorse var det dags för den andra. Hon ska ha en på onsdag och en fredag, och sedan kommer det fortsätta så. Måndag, onsdag, fredag. Nästa fredag är det dags för återbesök i Jönköping, och då ska det tas blodprover och ultraljud för att se hur behandlingen går.
Än så länge har jag inte märkt några biverkningar. Kanske att hon dricker lite mer och är kissnödigare, men det är liksom inget som påverkar någon av oss. Sedan vi kom hem från Jönköping har Thyra sluppit ha tratten på sig, för såret som var infekterat hade läkt och skorpan börjat trilla av. Det är Thyra väldigt glad över! Hon får vara lös på tomten, och kan äntligen rulla runt i gräset igen! Igår hörde jag att hon försökte dra loss stygnet som fick sitta kvar när såret glipade, så det klippte jag bort innan Thyra drog ut det rakt genom huden.
Tumören har krympt, det var inte bara inbillning när jag tyckte att den var mindre spänd, och tassen ser helt normal ut! Även lymfknutan på benet har minskat något.
Imorse var det som sagt dags för en tablett Palladia, och jag lyxade till det och serverade både den och de övriga tabletterna i ett par bitar av PrimaDogs köttkorv. Medan jag gjorde ordning Thyras mediciner stod hon otåligt och stampade, och bredvid henne väntade Lhine och Thone på att också få smaka.
8 januari, 2018 | 1 kommentar »
Idag fick vi ett paket, eller rättare sagt en halv pall, med godsaker från PrimaDog. Gissa om jag blev paff när Lenny skickade en bild på vad som stod utanför våran dörr! Jag blev inte mindre paff när jag kom hem och såg alla lådor och kartonger, och självklart var jag tvungen att packa upp allt och se vad vi fått. Det var hur mycket grejer som helst, så nu har vi som en mindre djuraffär här hemma.
Hundarna skulle mer än gärna äta upp allt själva, men det här ska vi dela med oss av! Håll utkik på vårat Instagramkonto, för där kommer en tävling inom kort!
Efter kvällspromenaden fick hundarna provsmaka de vridna tuggbenen, och de gick hem hos alla tre!
5 januari, 2018 | 1 kommentar »
Egentligen skulle inte jag och Thyra åkt till Jönköping förrän på fredag, men i fredags ringde jag dit med hopp om att vi kanske skulle kunna få komma tidigare. Jag berättade för tjejen i receptionen om Thyras tumör och att den börjat ställa till bekymmer för blodcirkulationen och att jag var tvungen att massera tassen flera gånger om dagen för att den inte skulle se ut som en elefantfot. Hon skulle prata med onkologen och lite senare ringde hon upp och berättade att vi kunde få komma redan på tisdag, fast att de egentligen inte hade någon ledig tid.
Igår var det alltså dags, äntligen! Fast att jag visste att jag inte skulle ha för stora hopp så hade jag ändå en bra magkänsla inför besöket. Thyra och jag smög upp och kom iväg i god tid, och var framme en timme innan vi skulle få träffa Nanna, som är specialist inom onkologi. Vi hann ta en ordentlig promenad innan vi gick in och anmälde oss i receptionen.
När vi fick träffa Nanna var det inga frågor om varför jag ville låta Thyra få behandling, utan hon utgick direkt från att Thyra skulle behandlas. Det kändes så himla skönt! Hon undersökte Thyra och tog ett prov från lymfknutan på benet som hon gick och tittade på i mikroskop. Efter att jag ringt i fredags hade de glömt att boka in ett ultraljud, så det skulle hon ordna med också och efter en stund kom en tjej och tog blodprover på Thyra.
Vi skulle få vänta en stund på ultraljudet, men eftersom att vi var där på en tid som egentligen inte fanns så gjorde det mig ingenting. Nanna tyckte att Thyra verkade lugn och snäll, så ultraljudet gjordes utan något lugnande. Thyra tyckte inte att ultraljudet var något roligt alls, så jag hade ett himla jobb med att försöka hålla henne still. Hon både sprattlade, sparkade och gjorde olika ljud för att tala om att hon inte alls ville vara med.
Han som gjorde ultraljudet pratade ingen bra svenska, så han förklarade att han inte skulle säga något om ultraljudet till mig. ”Inte bra!” sa han när undersökningen var klar, och jag började förstås fundera på vad han hade sett. Det visade sig dock inte vara värre än det jag redan visste, att cancern spridit sig till lymfknutorna i buk och bäcken.
Sedan var det dags att runda av vårat besök. Thyras blodprover såg bra ut, så Thyra skulle få behandling! Efter att lyssnat på min historia om Thyra och läst igenom hennes papper så tyckte Nanna att tumören var en grad 3, och inte en grad 2 som var beskedet jag fick efter biopsierna, och det var även vad hon hade sett i provet hon tog från lymfknutan.
Hon berättade vad som skulle hända i Thyras kropp och om eventuella biverkningar och sedan skrev hon recept och hemgångsråd. Vi fick en ask Palladia, som jag ska börja ge till Thyra på fredag. En tablett som ska ges hel, och man ska helst ha handskar på sig. Det samma gäller om Thyra skulle kräkas eller kissa inne, och slickar hon på en ska man gå och tvätta av sig.
Fram tills att Thyra ska börja få Palladia så får hon nu kortison och Pepsid. Hon fick den första omgången igår kväll och den andra nu på morgonen, och jag tycker redan att det har hänt något. Tumören är inte lika spänd, utan det dallrar liksom lite om den när Thyra rör på sig och jag har inte behövt massera hennes tass idag!
Det kom faktiskt ett par tårar i bilen på vägen hem igår. Tårar av glädje och lättnad. Tiden har gått så himla sakta sedan beskedet att Thyra har cancer, och infektionen i såret och svullnaden i tassen gav mig både ångest och panik. Flera gånger funderade jag på om vi skulle hinna åka till Jönköping innan tumören ställde till med för stora besvär.
Nu är behandlingen äntligen igång och det känns så himla skönt! Thyra kommer få chansen att njuta av livet som pensionär. vilket hon inte riktigt hunnit göra än. Behandlingen kommer kosta en hel del, bara en ask Palladia går på över 2000:-(!), men det är Thyra värd. Jag får börja rensa lite här hemma och se om vi kan sälja lite saker för att få ihop pengar till veterinärbesök och medicin.
3 januari, 2018 | 3 kommentar »
