Äpplet faller inte långt från trädet…
Vad jag skrattade när jag såg dom här två bilderna!
Thone, LD STARTKLASS RLD N RLD F Höstglädjens Gleam Of Golden Dream 2 år
och pappa Trazzel, LPI LPII Höstglädjens Hearts Burst Into Fire 4 år.
Arkiv för augusti 2017
Glass i stora lass
En av presenterna som mamma och pappa fick när de fyllde år var att de skulle bli bjudna på Smultronstället, och idag var det dags. Jag, Lenny och Evelina kom iväg lite sent, för det var en liten dam som var trött och inte ville bli påklädd. Det var dock inte så dumt att vi blev sena, för då hann mamma och pappa komma in och få ett bord och vi slapp stå i kön med Evelina.
Det blev inget besök på Smultronstället förra året, och inte året innan det heller tror jag, så det var riktigt gott och trevligt att sitta där och blir serverad en vacker och god glasskreation. Varken jag eller Lenny orkade äta upp våra glassar, och inte glassmonstret Evelina heller. Hennes glass var dekorerad med ett kinderägg, och det tyckte hon var jättegott! Nästa gång hon hittar ”ägg” i mataffären blir det nog inte lika lätt att få henne att lägga tillbaka dom, nu när hon vet vad som finns inuti.
När vi ätit färdigt tog vi en liten promenad i Söderköping, och för Evelina fanns det en massa roliga saker att se. En bil som åkte båt, cyklar som åkte bil och lastbil. På Hagatorget blev hon väldigt fascinerad av fontänen, och när morfar visade att man kunde känna på vattnet som sprutade upp ur marken så var hon modig och gjorde likadant.
Innan jag, Lenny och Evelina åkte hem så gick vi bort mot Hemköp för att handla lite, och då kom morfar och brummade förbi på sin Harley Davidson. Evelina är precis tokig i motorcyklar, och minen hon fick när hon såg att det var ”Moffa mockomickel!” var helt oslagbar.
Norrköping Dog Show och Babblarna – Första musikalen
Thones fina pappa Trazzel, LPI LPII Höstglädjens Hearts Burst Into Fire 4 år.
Idag har jag visat Thones pappa Trazzel, LPI LPII Höstglädjens Hearts Burst Into Fire på Norrköping Dog Show. Det kändes väl inte jätteroligt när klockan ringde imorse och jag hörde att det spöregnade ute, men det var bara att släpa sig upp och hoppas på att vädret inte var lika illa i Norrköping.
Vädret var minst lika blött och äckligt i Norrköping, och jag hann förstås bli ganska så blöt medan jag drog på mig regnkläderna på parkeringen. Mamma och Trazzels matte Cattis kom bara någon minut efter mig, så vi plaskade in på utställningsområdet ihop och hjälptes åt att snabbt fälla upp mitt tält och slänga in packningen innan den var genomsur.
När mamma och Cattis var och hämtade Trazzel kom jag på att jag glömt min kavaj hemma! Hur klantig kan man vara? Den som jag tvättade igår och hängde i köket för att jag inte skulle glömma den. Som tur var hade Cattis en enkel och snygg tröja på sig, så vi fick göra ett litet byte. Regnet hade börjat avta, så att gå in med regnkläderna på hade bara sett konstigt ut och att gå in i ringen med min adidaströja hade inte känts rätt för mig.
Innan jag och Trazzel skulle in i ringen försökte jag bli hans nya bästa kompis, men godiset som Cattis hade med och det nya hon köpte på plats kunde inte riktigt slå kärleken till hans matte. Han följde med mig, men hade nog helst varit hos Cattis. Nästa gång kommer vi nog båda ha med oss köttbullar.
Trazzel ställdes i öppenklass och skötte sig fint i ringen. Det kändes väldigt annorlunda att ställa honom jämfört med någon av mina eller mammas hundar. Han är ju lite större, längre, rejälare och står med en annan tyngd. Trazzel var väldigt lätt att ställa, precis som Thone, även om ena bakbenet ville vandra iväg emellanåt.
I den enskilda bedömningen kändes det som att domaren tyckte bra om Trazzel direkt, även om han kommenterade att Trazzel var lite stolt över sin svans idag. Jag blev jätteglad när ringsekreteraren ropade upp att han fick Excellent! I konkurrensen stod Trazzel först i ledet, och när vi sprungit ett varv plockade domaren fram en hund som fick ställa sig bakom honom. Vi som stod 1:a och 2:a fick röra oss tillsammans, och sedan plockade domaren fram den andra hunden som 1:a.
Sedan fick alla springa ett varv till, och domaren var nöjd med placeringarna. Trazzel fick alltså Excellent och kom 2:a i öppenklass! Tyvärr inget CK, men jag, mamma och Cattis var jättenöjda med att han fick Excellent och dessutom fick en fin placering. Dagens domare gav inte många CK:n, utan det blev bara 4 stycken till hanarna och 6 stycken till tikarna. Ett par Very Good och Good blev det också…
Det var roligt att få ställa Trazzel, som faktiskt är en av mina favorithanar. Dels så är han en så himla snäll och mysig hane, samtidigt som det är fullt fokus och full fart när han jobbar. Sedan har han ett otroligt sött huvud, och har gått och blivit väldigt fin. Jag tittade tillbaka på ståbilderna som jag och Lenny tog i maj 2015 när Trazzel bodde här under tiden som Thone och hennes syskon blev till, och det har hänt massor med både päls och kropp.
Efter utställningen blev det att skynda hem och hämta Lenny och Evelina för att åka på Upplevelsekvällen i Bergs slussar. Ett arrangemang för att samla in pengar till Hjärtebarnsfonden. 13.00 skulle Babblarna vara där, med föreställningen Första musikalen. Redan när vi fick ett reklamblad om det i brevlådan så kollade jag upp om det skulle vara på min lediga helg och bestämde att det var vi tvungna att åka på! Evelina är ju väldigt förtjust i Babblarna, som väldigt många andra barn.
Jag vet inte hur mycket folk det var, men det var i princip fullsmockat när vi kom dit. För att Evelina skulle ha en chans att se något så hade jag bestämt mig för att vi skulle tränga oss in någonstans, och vi hittade en ledig plätt i gräset. Det var fortfarande lite fuktigt i gräset efter morgonens regn, men jag och Lenny hade med oss en varsin jacka som vi satte oss på. Sedan satt vi där i solen och hade det trevligt. Lite matsäck hade vi med oss också.
När föreställningen började satt Evelina och bara gapade med händerna på kinderna. Hon trodde nog inte sina ögon! Sedan satt eller stod hon och pratade, ropade och pekade. ”Nu kommer Diddi!”. ”Doddo kommer snart!”. Hon tyckte det var jättespännande att få se Babblarna på ”riktigt”, och både jag och Lenny tyckte det var roligt. Vi kunde ju sitta och nynna med i låtarna.
Stormästaren med sin rosett
I veckan kom Lhines Stormästare Heelwork to music-rosett som jag beställde från SHFK, och som ni ser så är den helt gigantisk! Längst ner på mittenbandet står det HTM, men Lhine hade behövt sitta på något för att det skulle synas. Jag provade att hänga rosetten i Lhines halsband först, men det såg inte klokt ut.
Rosetten kostade förstås en slant, men det var den värd! Den är mycket finare än jag hade förväntat mig, och jag funderar på om jag kanske ska beställa en för Stormästare Freestyle till Thyra. Hon har ju redan en, men SHFK har en annan leverantör för rosetterna nu och det vore nog snyggare om Thyra och Lhine hade likadana…
De fantastiskt fina priserna
Förutom de känslomässiga minnena och alla bilder som mamma tog så känns det väldigt roligt att Goldenklubben ordnat med så fantastiskt fina priser! Goldenstatyn, som väger 1.5 kilo, har jag bara sett på BIS-bilder förut och det känns såklart väldigt häftigt att det står en sån här hemma hos oss nu!
Glasvasen tycker jag också är otroligt fin, och särskilt för att vinsten är ingraverad på den. Varken statyn, vasen eller BIS-rosetten är något som kommer hamna i någon låda i förrådet, utan jag måste göra en fin plats åt dom. Thyra och Lhine har också ett par rosetter och fina priser som ska plockas fram. T.ex Thyras priser från Cruft’s, VM, NM, SM-vinsten och AFEC-vinsten och priserna när Lhine blev BIS-jakt på Goldenklubbens Club Show.
Inte så roligt, men nyttigt
Både igår och idag har jag och Thone varit ute och tränat jaktfot. Igår blev det bara en kort sväng, när Evelina ville ut och åka med sin motorcykel. Idag blev det en promenad med jaktfot i 20 minuter, innan jag tog på kopplet och hon fick gå som hon ville.
Träna jaktfot är väl egentligen inte särskilt roligt, men att Thone sköter sig fint gör det lite roligare. Hon får en hel del godis och rättar sig snabbt när hon hamnar för långt fram. Då upprepar jag kommandot ”Nära!” eller gör en halt och låter henne komma in till sidan. Sedan går vi några steg och så får hon en godis för att hon håller rätt position. Igår ville hon gärna gå fot, men insåg ganska snabbt att det inte var det jag ville att hon skulle göra.
I jaktfoten vill jag att hon går avslappnat vid min sida, med lite luft emellan oss och utan ögonkontakt. Idag gick hon mycket mer avslappnat från början. De här två dagarna har vi bara gått på asfalt och klippt gräsmatta, och det blir ju svårare sen när vi går i skog och mark och över stock och sten. Men att börja gå på plana ytor tror jag inte är så dumt.
Under promenaden nu ikväll fick Thone tre små linjetag, och ett par gånger kastade jag dummien medan vi gick. Vid första kastet for Thone iväg, men sen var hon duktig och höll sig vid min sida. Ibland fick hon hämta den, och ibland plockade jag upp den.
Grattis Gunilla och Wille!
Idag har Gunilla och Lhinesonen Wille, LPI RLD N Höstglädjens Written In The Stars tagit sitt andra 1:a pris i öppenklass på viltspårprov! Nu behöver Wille bara spåra till sig ett till 1:a pris så blir han viltspårschampion. Vi gratulerar och håller såklart alla våra tummar och tår att det går bra på nästa viltspårprov!
Grattis igen Marit och Malte!
Marit och Thyrasonen Malte, HTMI HTMII LPI LPII RLD N RLD F RLD A RLD M SE HTMCH SE RALLYCH Höstglädjens Full Speed Forward hade en bra dag på Djurens helg på Solvalla igår med! De fick ytterligare ett cert i heelwork to music klass III, och kom på en 2:a plats med 24.75 poäng! Det var deras 16:e cert, så snart är Malte Stormästare Heelwork to music!
Jättestort grattis till två fina tävlingsdagar med två cert, ett nytt personligt poängrekord, en 2:a placering och en klassvinst!
Golden Specialen 2017
Thone, LD STARTKLASS RLD N RLD F Höstglädjens Gleam Of Golden Dream
BEST IN SHOW Golden Specialen 2017!
”Vackert huvud och uttryck. Mycket tilltalande
helhet. Utmärkt front och bakställ. Rör sig med
mycket vägvinnande steg. Välvisad”.
Vilken dag det här blev! Golden Specialen 2017 kommer vi länge att minnas med stor glädje!
Dagen startade 05.30 och en timme senare var jag och Thone på väg mot Norrköping för att möta upp mamma, Bacill och Bodil. Vi var framme vid Kungsbyn, Västerås vid 9.30 och då blev det att ta med Bodil och packningen och göra oss redo för hennes utställningsdebut.
Bodil ställdes i puppy I (4 men ej 5 månader). Jag har inte träffat Bodil sedan Evelina fyllde år och vi har inte utställningstränat något innan, men hon följde så glatt med mig in i ringen och skötte sig jättefint! För dagen var Bodil mest fyra långa ben, men ändå fyra fina ben. Av sju valpar kom hon på en 5:e plats med HP och gick vidare till tävlan om bästa tikvalp. Där blev vi avtackade, men det blev ju bra träning för Bodil att få några minuter till i ringen.
Sedan blev det att hämta Thone och Bacill som satt kvar i bilen. Bedömningen i tikringen hade börjat samtidigt som bedömningen i valp- och hanhundsringen så ganska snart var det Thones tur. Jag hade varit för mesig med Thones trimning, så mamma snyggade till henne på halsen lite först. Thone ställdes i mid limit (CK, men ej cert). Första varvet var hon lite för het, men sen i den enskilda bedömningen kändes det bättre.
Det var sex tikar i klassen, och jag kände att det hade ju varit roligt om vi kunde få en femteplats iallafall. Domaren tackade av en hund bakom oss, och ganska snart hade hon även placerat två stycken så en tredjeplacering skulle vi få iallafall. Det blev ingen tredjeplacering, utan vi fick börja springa om första och andraplaceringen!
Thone vann klassen med HP, och gick därmed vidare till bästa tikklass! Domaren gav alla muntlig kritik och när hon kom fram till Thone var hon i princip mållös. Hon sa att Thone var en jättefin tik och sedan stod hon tyst en lång stund… ”Hon är välkonstruerad och har ett helt fantastiskt rörelsemönster!”. Det enda domaren hade något negativt att säga om var trimningen. Hon tyckte inte att Thone kom till sin fulla rätt idag.
Att Thone vann mid limit kändes helt otroligt! Det var ju ingen dålig konkurrens i klassen.
Jenny, som har Thones morfar Nimbus och bor ett stenkast ifrån Kungsbyn, var på plats och såg när Thone var inne i ringen. När jag berättade om den muntliga kritiken för henne och mamma så undrade hon om vi hade några saxar med oss. Det hade vi förstås, och hon var snäll och klippte lite till på Thone.
Näst på tur var Bacill som ställdes i special veteran (över 10 år). Bacill har inte ställts ut på jättemånga år, och blev så himla glad när hon fick komma ut ur i buren och förstod vad hon skulle få göra. Där har vi en hund som verkligen tycker det är kul med utställningar! De var två stycken i klassen, båda två 11 år. Lilla Bacillen tog hem klassvinsten, och fick även hon HP och gick vidare till bästa tikklass. Domaren ville se både Bacill och den andra tiken ta ett ärevarv, och bad publiken applådera åt de pigga 11-åringarna.
I väntan på bästa tik tog vi en promenad, och Thone gjorde både nummer ett och nummer två. Det kändes väldigt bra att hon fick det gjort!
Inför bästa tikklass hade vi ett litet problem, eftersom att mamma helst inte vill ställa. Jag ville ju förstås ställa Thone själv, så mamma fick leta reda på Jenny och fråga om hon ville ställa Bacill. Det gjorde hon så gärna! I bästa tikklass var det många tikar, iallafall femton stycken, och både Thone och Bacill plockades ut i den första gallringen!
Efter att vi fått springa ett varv till plockades Thone ut igen! Bacill var kvar tills att det var sju hundar kvar i ringen, och tackades sedan av tillsammans med en annan tik. Vi fem som var kvar fick springa ett varv till, och det kändes lite nervöst när vi stod på fel sida av ringen och därmed sprang i omvänd ordning. Tidigare hade vi sprungit efter klass och placering.
Hunden bakom oss vinkades fram som tvåa, och därefter vinkade domaren fram mig och Thone först! Vi fick springa ett varv till och när domaren stoppade oss vid placeringsskyltarna vågade jag inte tro att det var sant, men sen sa hon ”Så här blir det!”. Herregud! Thone vann bästa tikklass och blev bästa tik av 63 anmälda tikar!
Domaren gav muntlig kritik igen, och när hon kom fram till Thone så pekade hon på henne och sa ”Den här är speciell!”. Jag hade svårt att hålla tillbaka glädjetårarna, och mamma satt som en paparazzi utanför ringen och fångade mina fina grimaser.
Vinsten i bästa tikklass innebär att Thone sedan skulle in och tävla i BIS-finalen mot hanen som vunnit bästa hanhundsklass. Det var en hane som tidigare under dagen vunnit Limit (Cert men ej tre cert från officiell utställning, oavsett land). Hoppsan, hejsan! Aja, Thone skulle som sämst bli BIS-2 och dagen hade ju redan överträffat alla förväntningar.
I BIS-finalen dömde båda domarna ihop, och efter att tikdomaren känt igenom hanen och hanhundsdomaren känt igenom Thone så fick vi springa tillsammans. Thone stod först, och jag fortsatte att springa tills domarna sa stopp. De stod och pratade med varandra länge om hundarnas för- och nackdelar, och bestämde sig för ”… att idag är det tiken som vinner!”.
Thone blev BEST IN SHOW på Golden Specialen 2017! Min lilla Thonelutt!
Grattis Marit och Malte!
Idag har Marit och Thyrasonen Malte, HTMI HTMII LPI LPII RLD N RLD F RLD A RLD M SE HTMCH SE RALLYCH Höstglädjens Full Speed Forward tävlat heelwork to music på Djurens helg på Solvalla. De vann klass III med fina 27.00 poäng! Det räckte till cert förstås, och ett nytt personligt poängrekord.
Stort, stort grattis!
-
BESÖKARE
Idag:
Totalt:
