Idag var det dags för tävling igen, och sedan tävlingen i fredags där vi fick bryta så har jag lagt mest krut på att försöka hitta störningar och jobba upp koncentration och glädje runt dom. Det var en kvällstävling, och idag så förberedde vi oss med en långpromenad på morgonen som vanligt och ett litet träningspass på förmiddagen. Jag hade en ny plan, som innehöll både köttbullar och leksak, och då kändes inte en dag med vila som en god idé.
När jag varit och anmält oss så körde vi ett träningspass med fotgående på parkeringen, där Thone fick köttbullar och kamplek som belöning. Gissa om hon tyckte att det var kul!
På lottningen drog jag startnummer två, och det kändes perfekt! Det skulle bli precis lagom att hinna gå på toaletten efter banvandringen och sedan gå och hämta Thone. Vi värmde upp lite lätt på grusgången och när det första ekipaget gått av planen så kopplade jag loss Thone och belönade ett par ingångar till sidan med kamp. Sen var det dags för oss att gå in på planen.
Följsamheten kändes bitvis riktigt bra! Hon tappade lite fokus emellanåt, och var förstås nyfiken på domaren och skrivaren. Idag tjoade jag till, gjorde en segergest och klappade händerna mellan momenten, vilket även höjde min känsla inne på planen. Resterande moment flöt på jättebra. Vi fick ett litet avdrag för snett sitt på inkallningen, men det kändes som att Thone satt rakt och fint så hon slängde nog in rumpan lite för långt.
Vid hoppet satt Thone väldigt stadigt på andra sidan, så jag fick ge ett dubbelkommando och när hon hoppat över hindret var hon väldigt sugen på att hälsa på domaren men vände snabbt tillbaka. Jag vet inte hur det gick till, hon är väldigt snabb och smidig, men hon gjorde en snabb bakåtsnurr vid min sida innan hon satt sig ner rakt och fint.
Fasen vad bra det kändes, och vilken pigg, glad och stabil hund jag hade med mig inne på planen! Efteråt belönades hon med en rejäl kamplek och hon fick höra hur jävla duktig hon varit. Vilken revansch! Det hade tydligen sett riktigt snyggt ut, för det var det flera stycken som kommenterade under kvällen.
Det blev en lång väntan på prisutdelningen, då vi var fjorton stycken i startklass och sedan var det fem stycken i klass I, men jag var och tjuvkikade på vårat protokoll när jag såg att de blev hämtade nere på planen. Resultatlistan hann komma upp innan prisutdelningen också, och vi vann klassen med 187 poäng och uppflyttning!
Följsamhet 9 Tränger vänster sväng, något långt fram, sitter snett.
Inkallning 9 Sitter snett.
Sitt under marsch 10 Bra!
Apportering 10 Bra!
Fjärrdirigering 10 Bra!
Hopp över hinder 7 DK, avslut lite strul.
Helhetsintryck 10 Trevligt ekipage.
Medan Lenny nattade Evelina nu ikväll så smet jag och Thone iväg till brukshundklubben för att träna en stund. Thone fick sitta kvar i bilen medan jag tog med mig träningsgrejerna och ett av hundarnas täcken och ställde ut det på planen. Bakom lådan med saker man kan låna så låg det en stol och tre par ben, som jag tror används när man tränar framåtsändande i brukslydnaden, och dom fick följa med ut på planen också.
Jag värmde upp Thone lite lätt utanför planen och sedan gjorde vi en tävlingsmässig ingång och ett kort fotgående. Dom där halva gubbarna var lite konstiga och hon släppte både fokus och position en stund, men så fort hon var tillbaka så fick hon massor med beröm! Sedan gick vi tillbaka till startpunkten och tränade fotgående runt alla grejer jag placerat ut på planen.
Under pauserna ville Thone gärna ta en lov och kolla in grejerna på planen, men det fick vänta tills jag sa att det var okej. Det var förstås lite svårt att låta bli, eftersom att vi typ aldrig har gjort tävlingsmässiga ingångar på planen förut… Thone har ju alltid varit med från start, och kunnat kolla in saker och ting medan jag plockat fram träningsgrejerna. Shame on me!
Den ena gubben blev lite trött och ramlade halvt omkull när vi gjorde en inkallning intill, och ramlade helt vid apporteringen. Lite konstigt var det och Thone såg lite fundersam ut, men gjorde ändå det hon skulle med glädje. Det kändes faktiskt bra att hon blev lite störd av dagens störningar, det var ju liksom det som var meningen. När vi tränat klart fick hon springa fritt på planen och var med och plockade ner allt. Täcket som jag hade hängt över bruksstegen kastade jag ner på henne och så kampade vi med det en stund.
Idag fyller min pappa år, och mamma fyller på torsdag, så idag var det kalas för dom i Hälla. Thyra och Lhine, som nog tycker att livet är väldigt orättvist just nu, fick vara hemma med husse medan jag, Evelina och Thone åkte dit. Vi åkte i god tid, för jag tänkte att jag skulle passa på att träna lite med Thone på mammas lilla träningsplan och ställa ut lite konstiga grejer.
En stövel, en skottkärra och en solstol med en filt över fick bli dagens störningar, men det var väl inget konstigt alls tyckte Thone. Jag tror inte ens att hon tittade på grejerna. Det var ju bra även om tanken var att hon skulle tycka att det var konstigt och vi skulle försöka jobba oss igenom det.
Förutom träning blev det bus med kullsyster Olga, och så fick Thone träffa sin lilla namnlösa lillasyster. Hon fyllde 8 veckor i torsdags, och är bara så himla söt! Evelina tyckte också att hon var söt, tills valpen skulle upp och bita henne i nästan. Efter det blev det lite skräckblandad förtjusning. Dom hade rätt kul ändå, Evelina och valpen, och det var aldrig så att Evelina blev rädd för henne. Emellanåt blev det lite för mycket, men sen skulle Evelina efter valpen igen.
Idag ringde klockan väldigt tidigt, för idag skulle jag och Thone iväg på något spännande! FRK Östgöta arrangerade ett FB-R, vilket mamma tipsade mig om för ett tag sedan och i förra veckan när det fortfarande fanns platser kvar så skickade jag ett mail där jag skrev att jag gärna ville få Thone beskriven men att jag behövde hinna göra det innan jobbet isånnafall.
Jag hade tur, och de kunde lägga oss först och det skulle vara samling redan vid 8-tiden. Därmed skulle jag gott och väl hinna i tid till jobbet, och även kanske hinna med mitt städpass också. Mamma gick också upp tidigt idag så att hon skulle kunna gå med och titta på Thone. Kullsyskonen Olga och Bingo har också gjort FB-R, så då är det ju intressant för mamma att kunna se och jämföra deras resultat.
FB-R har jag varken gjort eller sett förut, men det går till ungefär på samma sätt som MH och BPH. Man bara följer med sin hund och håller i kopplet eller halsbandet och så har man med sig en testledare hela tiden som talar om vad man ska göra. Det som beskrivs under ett FB-R är hundens jaktliga egenskaper, och eftersom att jag inte har fått arslet ur och kommit igång med apporteringsträningen med Thone än så skulle det bli väldigt intressant att se hur hon skulle göra.
Efter den här dagen känner jag att jag verkligen måste ta tag i apporteringsträningen, för Thone var jätteduktig och tyckte det var jättekul! Hon hade lite slarviga grepp och tog inte viltet vid första mötet, men så är hon ju ovan också. Det tunga föremålet, som jag tror vägde 3 kilo, det långa föremålet och föremålet som rörde sig greppade hon direkt och ordentligt, och allt skulle tillbaka till mig.
Utöver apporteringsintresse, gripande, grepp och bärande så testas även hundarna på ett tomt sök. De får se när det kastas sex stycken dummies på ett stort område, som kastaren plockar upp, och sedan får hunden arbeta i 3-4 minuter medan man själv bara står där tyst. Thone jobbade igenom hela området, i bra fart hela tiden, och slängde inte ens en blick åt mig! När beskrivaren var nöjd och jag fick kalla in Thone så klappade jag om och berömde henne ordentligt.
Vid momentet som kallas för lådan så gömdes en dummie i en liten transportbur, och när Thone inte kunde komma åt den så fortsatte hon att leta runt den. När jag fick gå fram och öppna buren så visade hon glatt var den fanns. Det sista momentet var skott, som man kan avstå om man vill. Jag stod med Thone i löst koppel och några sekunder efter att skottet gått så for hon iväg och ville apportera mera!
Mamma, som aldrig hållt i en videokamera förut, var snäll och filmade dagens FB-R så jag tänkte inte skriva så mycket mer om det. Jag själv känner mig väldigt nöjd över resultatet, och på den muntliga sammanfattningen så beskrevs Thone som en pigg och glad hund som tycker om att bära.
Nu ikväll har jag och Thone varit på Söderköpings brukshundklubb och tävlat lydnad. Förhoppningen var förstås att vi skulle ta vårat andra uppflyttningsresultat i startklass, men så blev det inte. Thone har varit sitt vanliga pigga och glada jag idag, och det kändes jättebra när vi värmde upp.
Idag tog jag av kopplet när vi blev välkomnade in på planen, och fick till en fin ingång i sakta marsch. Vi tränar aldrig med kopplet på, och börjar vi fotgåendet redan utanför planen så får jag ju chansen att rätta till positionen innan vi ställt upp på startpunkten.
Det var inte många meter vi hann gå i följsamheten innan Thone började bete sig konstigt. Hon låste sig på något åt höger och när vi vinklade höger så ville hon inte hänga med. När vi vinklat åt vänster så kände jag igen henne igen, men det var något som störde henne något enormt. Hon gjorde en fin inkallning, men vid avslutet så ställde hon sig bakom mig. Vid sättandet under marsch ville hon heller inte följa med, och då upptäckte jag vad det var som störde henne. En stol med en jacka och fikakorg på som stod inne på planen.
Vi försökte oss på apporteringen, och Thone startade jättefint men sen vände hon runt och ställde sig och stirrade på stolen. Jag bröt där, för det blev ju inget bra alls. Jag gick fram till Thone och tog på henne kopplet och sen använde vi våran tid på planen till att gå och hälsa på den där fula stolen. Jag satte mig vid stolen och så fick Thone undersöka den och sen gick vi några varv runt den tills jag kände att hon hade löst situationen.
Det kändes förstås jättetråkigt att behöva bryta, och att Thone tyckte att den där stolen såg så otäck ut. Men, men. Thone fick sin belöning när vi kom av planen och sedan tränade vi en stund innan vi packade ihop och åkte hem. Stolen var som bortglömd, fast att jag medvetet gick i riktning mot den. Vi var visserligen på ett längre avstånd, men hade hon inte fått hälsa på den så hade hon säkert kastat blickar mot den.
När vi kom hem fick Thone ett smaskigt tuggben som hon avnjöt ute på tomten och nu ligger hon och sover gott på golvet bredvid mig. Även om kvällen inte blev så som jag hade tänkt så verkar Thone uppenbarligen väldigt nöjd. Hon kommer nog aldrig låta sig skrämmas av en stol igen, och jag har fått idéer om hur vi ska träna inför nästa tävling. Tävlingsmässiga ingångar på planen, som jag ställt upp i förväg och placerat ut störningar på.
Jajjemän! Det har blivit lydnadsträning med Thone idag också. Lenny hade inte med sig någon mat till jobbet och undrade om inte jag kunde köpa något och komma förbi med det. Jag hade egentligen ingen lust med det, men samtidigt fanns det ingen anledning till att inte göra det. När jag och Evelina ändå skulle ut och åka så passade jag på att skära upp lite korv och så tog vi med oss Thone och åkte bort till hundungdom först.
Evelina, som haft sovmorgon och hoppat över timmen hon brukar sova mitt på dagen, var jättetrött och hann somna under de fyra minuter som det tar att åka bort till hundungdom. Hon tänkte fortsätta sova när jag lade ner henne i gräset, men till slut lyckades jag väcka henne och hon fick äta banan och se film på min mobil medan jag och Thone tränade.
Idag kändes fotgåendet jättebra! Thone hamnade för långt fram emellanåt, men hon hade inte tusentals myror i byxorna som hon brukar ha. Det är nästan så jag funderar på om hon är sjuk? Det var inte särskilt varmt och vi har inte gjort något idag som hon borde vara trött av. Jag får nog ha lite koll på henne och se om hon beter sig som vanligt under resten av kvällen. Annars får jag se hur hon är imorgon när vi tränar.
Lhine, hon är så söt när man frågar om hon är hungrig och vill ha kvällsmat.
