Äntligen lördag!
På lördagar får man äta hur mycket godis man vill! Eller?
Arkiv för februari 2017
Vi ska tävla!
Jajjemän! Nu är Thyra och Lhines årsdebuter i freestyle och heelwork to music inplanerade. Än har jag inte anmält och betalt, för jag trodde inte att jag skulle kunna få ledigt från jobbet – men igår fick jag det trevliga beskedet att jag är ledig då.
Vad vi ska tävla med är dock inte klart. Jag har varken gjort om Thyras program eller hittat en ny låt till Lhine, men nu kanske jag får den där sparken i arslet som jag behöver för att ta tag i det.
Äntligen ett riktigt träningspass!
Inatt vaknade Evelina vid 1-tiden och var helt hysterisk. Hon skulle upp och leka och det gick liksom inte att lugna henne. Jag fick lägga mig på golvet bredvid hennes säng, och till slut lade hon sig också. Dock låg hon vaken länge, så länge att jag somnade där på golvet och inte vaknade förrän klockan ringde 07.00. Då sov hon gått, men låg och snyftade i sömnen, så vi struntade i förskolan idag och sov en stund till istället.
På morgonpromenaden med hundarna hade jag med en apportbock och en påse torrfoder, och tänkte att vi skulle träna någonstans medan Evelina fick sitta och titta på film på min mobil. Efter det var tanken att Evelina skulle få en frukt när vi kom hem igen och sedan skulle vi gå och lägga oss igen båda två. Men, vi hann inte långt på promenaden innan hon sov som en stock!
En väldigt lycklig Thonelutt fick sig ett ordentligt träningspass, i solen! Först blev det fritt följ, och trots att Thone var i gasen kändes det riktigt fint! Jag koncentrerade mig på att belöna positionen, så vi gick korta sträckor med svängar och halter åt alla håll. Sen tränade vi på startklass-apporteringen, som inte är lika lätt som man kanske kan tro.
Thone både sprang över apportbocken och plockade upp den från fel håll och sprang över den helt och gjorde en slät inkallning istället. Jag vill att hon plockar upp apportbocken framifrån, så när hon tog den från fel håll så fick hon ingen belöning. När hon väl tog den från rätt håll belönade jag direkt, och då gjorde hon rätt flera gånger på rad. Hon kunde haft bättre tempo in, men det får vi ta tag i sen när hon greppar rätt oftare.
Solen försvann medan vi tränade och istället blev det kallt och började regna, så när vi tränat klart fick Thyra och Lhine nöja sig med att få springa lösa en stund. Thyra hon for som en tok, medan Lhine strosade runt och åt harpluttar. Alla har vi våra egna intressen…
En fin Alla hjärtans dag
En gammal söt bild på Thyra, maj 2007.
Idag har Evelina varit på förskolan igen, att varit hemma i nästan tre veckor. Hon blev ledsen vid lämningen, men fem timmar senare var det en glad och busig tjej jag fick hämta hem. Medan Evelina var på förskolan blev det en promenad med hundarna, och sedan passade jag på att åka iväg och försöka hitta ett par nya byxor till mig själv.
Precis innan jag skulle åka och hämta Evelina igen fick jag reda på att jag vunnit en tävling på Instagram som vår hyresvärd arrangerade. En stor Alla hjärtans dag-korg med en fotoram, två muggar, en ljusstake, ett doftljus, geishakakor, lakritspipor, noblesse, marsipanbröd och två biobiljetter!
Efter att vi ätit mat smet jag och Evelina iväg för att hämta vårat pris, och när vi var hemma igen så smet Lenny iväg. Han kom hem med en fin bukett blommor som han plockat ihop, och han fick vinstkorgen av mig. Vi tog en fika och åt vaniljhjärtan, och även Evelina fick ett.
Hundarna fick dela på ett vaniljhjärta, och efter kvällsmaten fick dom ett varsitt litet träningspass i köket. De hade nog velat ha något gott tuggben också, men det är ju så dyrt och typ inget säljs i tre-pack. Aja, Thyra och Thone väljer ju träning före tuggben iallafall.
Så, nu får det bli lite ordning och reda
Jag är så trött på sjukdomar och uteblivna rutiner, men nu får de ta och bli lite ordning. Evelina verkar frisk nu iallafall, så imorgon blir det förskola för henne igen. Febern är borta och hon varken snorar eller hostar. Jag mår bättre i örat, men är förstås halvdöv. Magen tycker inte om antibiotikan, men så får det vara ett par dagar och jag försöker plåstra om den och kommer fortsätta göra det ett par dagar efter att antibiotikakuren är över också.
Det har slarvats lite med hundarnas kloklippning, men nu ska det klippas klor igen varje måndag och kanske någon dag där emellan. Klorna växer som ogräs av maten dom äter, men som tur är hänger inte pulpan med i samma takt. Idag klippte jag dom lite extra noggrant, och så blir det bara enkel klippning nästa gång.
Nu under kvällen fick allihopa ett varsitt litet träningspass i köket, och Thone fick störning av Thyra som skulle vara med mitt i också. De två som inte tränar ska egentligen ligga i hallen och vänta, men såna regler gäller tydligen inte för Thyra längre. Det blir lite trångt när hon ska vara med, men det blir nyttig träning för Thone. Thyra kanske tycker att både jag och Thone behöver tränas, och så ställer hon upp med att försöka störa ut oss.
Ett litet träningspass, eller någon annan sorts aktivering, ska hundarna få nu varje dag. Ska. Dom minutrarna finns alltid. Det gäller bara att bestämma sig för att ta tag i det, och det har jag gjort nu. Utan träning kommer man ingenstans, och även de där små passen ger resultat på lång sikt.
Det blev ju en rolig natt och dag
Det var inte många timmar jag fick sova inatt innan det kändes som att örat skulle sprängas, så det blev att smyga upp och försöka somna om halvsittandes i soffan. Vid 4-tiden ringde jag 1177 för råd, även om jag redan visste att rådet skulle bli värktabletter och att ha huvudet högt. Gissa om jag blev paff, och väldigt lättad, när sjuksköterskan beklagade att det inte fanns någon tid på jourcentralen förrän 9.30. Jag hade räknat med att jag skulle få lida här hemma i väntan på att trumhinnan skulle spricka.
Två timmar senare lyckades jag somna, efter att slumrat till ett antal gånger men blivit väckt av smärtan i örat. Hann dock inte få sova så länge, för vid 7-tiden tyckte Evelina att det var dags att gå upp. Efter att suttit upp nästan hela natten kändes det lite bättre i örat, och nästan fånigt att åka upp till jourcentralen på sjukhuset.
Läkarbesöket gick väldigt snabbt. En titt i örat som inte gjorde ont, och där såg allt bra ut, och sedan en titt i mitt onda öra. Där såg det inte alls lika bra ut. Trumhinnan buktade rejält och läkaren var helt säker på att den skulle spricka. Jag fick antibiotika utskrivet och innan jag åkte hem för att försöka sova några timmar så hängde jag på låset utanför apoteket.
Evelina var trött när jag kom hem så vi gick och lade oss ihop, och jag lyckades somna! När Lenny och Evelina väckte mig ett par timmar senare hade han städat, gjort ordning i köket och lagat mat. Under kvällen tog han en timmes promenad med hundarna också, så det är inte många fingrar jag har behövt lyfta idag. Så skönt!
Nu får det väl ändå räcka!
Jag var förkyld precis innan jul och sedan kom vinterkräksjukan på besök precis innan nyår. Nu har jag varit förkyld ett tag igen. Först med hosta och sedan har det känts som hela huvudet varit fullt med snor, och nu misstänker jag att jag har fått öroninflammation!
Jag märkte inget konstigt imorse eller på jobbet, men under eftermiddagen när vi var på kalas för Evelinas kusin som fyllt 2 år så kände jag att det slog lock för örat och hur det började trycka och hugga i örat. Usch, jag vill inte ha öroninflammation. Jag hade det för knappt ett år sen, och det var inget trevligt alls. Trumhinnan sprack och hörseln försvann ett bra tag.
Det vore trevligt om jag skulle ha fel, men det känns som att det är kört. Jag lär säkert få sitta i soffan inatt och plågas tills trumhinnan spricker igen. Vilket öra jag hade öroninflammation i förra gången kommer jag inte ihåg, men det är säkert samma jävla öra den här gången också.
Fortfarande smutsig, men…
… nu har Thone tassar som varken hon eller jag behöver skämmas över. Dom såg ärligt talat förjävliga ut innan jag satte saxarna i dom idag. Hon har nog aldrig haft så ovårdade tassar som hon hade nu. Dom blev väl inte så fina som jag vill ha dom, men hon har ganska svåra tassar att klippa tycker jag. Om några dagar kommer dom se bättre ut, när de inte är lika nyklippta, och eftersom att pälsen på tassarna växer som ogräs så lär jag kunna klippa dom om bara någon månad igen och klura på hur de ska klippas för att bli tipp topp.
-
BESÖKARE
Idag:
Totalt:
