Eländet fortsätter…
Evelina ska tydligen inte få vara pigg, glad och frisk för länge. Vid 21.30 igår åkte vi upp till akuten med henne, efter att hon inte kunnat somna ordentligt för natten på 3 1/2 timme. Hon bara vaknade hela tiden och var ledsen, och till slut var hon helt hysterisk och bara skrek. Ville inte vara på golvet, inte sitta i sin gunga och inte ens pilla på min mobiltelefon.
Jag ringde 1177, men det tog så lång tid att komma fram så istället klädde vi på oss och åkte upp till akuten. Där var det redan överfullt och de förvarnade oss om att det kunde bli lång väntan. Evelina lugnade ner sig i bilen, och ute i väntrummet roade hon sig med att bläddra i böcker och leka med ett litet flygplan. Det smattrade till rejält i blöjan emellanåt också, och precis när vi var framme vid akuten hörde jag något konstigt ljud som jag trodde kom från bilen – men det var nog Evelina som släppte en rejäl fis i sin bilstol.
Vi misstänkte själva att hon haft jätteont i magen, och att hon mådde bättre tack vare fisarna. Vi stannade ändå kvar och väntade på vår tur, för vi ville inte åka hem utan att först få veta om allt var bra med henne. Jag vet inte hur länge vi satt ute i det stora väntrummet, och sen fick vi vänta lite till i väntrummet på barnakuten. Där fanns det mycket mer grejer för Evelina att roa sig med, medan jag och Lenny satt och tittade på tv.
När vi äntligen fick träffa en sjuksköterska var han direkt inne på att det kunde vara förstoppning, för hennes mage var så svullen och spänd, även om Evelina själv gjort nummer två under eftermiddagen. Evelina var jätteduktig under alla undersökningar som gjordes, och det enda hon protesterade mot var när hon skulle sitta still i våra knän medan vi väntade på att försöka fånga ett urinprov.
Hon hade lite feber, igen, så vi fick in en festis och febernedsättande i flytande form för att hon skulle bli kissnödig och dämpa febern. Allt hamnade på golvet, och medan jag och Lenny höll på att torka upp det så passade Evelina på att kissa på golvet förstås. Några få droppar hann jag med att fånga, och tack och lov var det tillräckligt för att kunna analyseras.
I väntan på att få träffa en läkare så fick Evelina klyx via en kateter upp i stjärten. Hon sa inte mycket om det heller, förutom när den hade sin verkan. Efter 3 1/2 timme fick vi åka hem igen, och läkaren skrev recept på klyx som Evelina ska få under en veckas tid och movicol som hon ska få under flera veckor/månader. Evelina somnade gott i bilen och sov sen som en stock hela natten.
Idag skulle vi tillbaka till akuten för en till behandling med klyx, och för att jag och Lenny skulle få lära oss hur vi ska göra här hemma. Efter jobbet hämtade jag upp Evelina och Lenny, och så blev det 3 timmar till på akuten. Jag var trött och hungrig, men hade ändå full förståelse för varför vi fick vänta så länge.
Med guidning från sjuksköterskan fick jag föra in katetern och spruta in klyxet. Det var lite obehagligt och jag kände mig lite svimfärdig, men det gick jättebra. Imorgon får jag försöka göra det själv efter jobb och förskola, för Lenny jobbar kväll och det är nog inget apotek som är öppet innan jag åker till jobbet. Efter morgondagens behandling ska hon sedan ha klyx varannan dag i en vecka, och sen är vi klara med den biten. Movicolen ska hon som sagt ha mycket längre…
