Norrköping Dog Show
Thone, RLD N Höstglädjens Gleam Of Golden Dream 13 månader.
Idag var det dags för utställning igen, SKK:s internationella utställning på Himmelstalundsfältet. Jag skulle inte bara ställa Thone idag, utan Kicki och Lhinesonen Wilmer, LPI LPII RLD N SE VCH Höstglädjens Line Written In Winter kom ner från Gävle så att jag fick ställa honom också.
Han har fått lite blandade utställningsresultat, och Kicki har själv sagt att hon inte är så bra på att ställa, men när han var här under parningen med Hicka så kände jag att honom vill jag få ställa! Det blev Kicki bara glad över, och idag var det alltså dags för mig att få gå in med honom i ringen. Det gick lite sisådär när vi försökte värma upp tillsammans, för han är en mattegris, så en gång tappade jag honom och en gång drog han med sig mig när han skulle till henne.
Wilmer ställdes i öppenklass, där vi var 11 stycken. Domarens första kommentar när han tittade på klassen var ”Wow!”. Klassen fick delas upp i två gruppen under första varvet, och när Wilmers grupp sprungit så kom domaren fram emot oss. Jag undrade förstås vad domaren sett som inte var bra. Domaren stannade och tittade på Wilmer och undrade sedan hur gammal han var. Sedan gick han vidare och började den enskilda bedömningen. Jag kände mig som ett stort frågetecken och det gjorde mamma och Kicki med, och vi funderade på om det var något bra eller dåligt att domaren hade kommit fram till mig och Wilmer.
Domaren var väldigt snabb med bedömningen, och jag hade lagt märke till att man knappt hann ställa upp hundarna innan de fick sitt kvalitetspris så när hunden före sprungit klart så ställde jag upp Wilmer innanför banden. Eller rättare sagt, lät Wilmer ställa upp sig. Han stod fint och viftade på svansen fritt så jag höll inte på och grejade med honom.
Efter att vi sprungit ett varv hann jag knappt låta Wilmer få ställa upp sig innan ringsekreteraren ropade ut att han fått Excellent. Härligt! Det var liksom målet och vi kände oss nöjda där. Eftersom att det var så många i klassen visste vi att det förmodligen inte skulle bli någon placering.
Konkurrensbedömningen visade sig bli ett svettigt maratonlopp, för dagens domare ville se hundar som kunde röra sig. Vi fick springa, springa och springa. Ibland fick vi ta en paus, och sedan fick vi springa igen och under tiden tackade domaren av några och plockade in dom han ville ha kvar till mitten. Wilmer blev en av de sista domaren plocka in till mitten, och då fick vi springa fram och tillbaka en och en först innan vi fick ta ett par varv till. Sedan började han tacka av dom som inte skulle bli placerade, och Wilmer blev kvar för placering!
Det var strålande sol, varmt och kladdigt så jag blev helt slut av allt springande. Wilmer blev också flåsig och trött, men sprang på som en dröm! Det var liksom bara att hänga med och låta honom trava på med sin glada svans. Vi fick fortsätta att springa och springa. Domaren stoppade oss emellanåt, studerade hundarna, poängterade att det var jakthundar som skulle orka springa och ville se mera energi hos några av hundarna och bad ägarna att försöka motivera dom.
Jag vet inte hur många varv vi fick springa, men till slut placerade han 4:an och 3:an och då var det bara Wilmer och en annan hane kvar. Jag trodde knappt det var sant när han pekade på mig och Wilmer och sa ”You are the winner today!”. CK blev det också! Gud vad roligt! Excellent, klassvinst och CK i en stor öppenklass!
I väntan på bästa hanhundsklass fick Wilmer dricka vatten och vila en stund i skuggan och jag tog av mig kavajen en stund innan det var dags att springa i ringen igen. Även i bästa hanhundsklass blev det att springa, springa och springa medan domaren tackade av några. Här gjorde domaren det lite enklare, och placerade ettan och tvåan först. Två championhanar. Till slut var det två hundar kvar i ringen som skulle placeras, Wilmer och hanen som kom 2:a i samma klass!
Domaren hade svårt att bestämma sig mellan Wilmer och den andra hanen, som stod för championat. Med två championhanar placerade visste jag att vi var så nära certet, och domaren var medveten om hur han placerat hundarna i öppenklass men att han fortfarande kunde ändra sig. Vi fick springa, ställa upp, han vara framme och tittade på dom och Wilmer stod så glatt och tittade på domaren med viftande svans.
Medan domaren funderade fick vi springa, springa och springa och jag kände att snart orkar inte jag springa mer! På sina rörelser och energin som aldrig tog slut så blev det Wilmer som fick stå på 3:e placeringen och ta emot certet! Fy fan så roligt och häftigt!
”4.5 years old. Medium strong. Correct head with good profile.
Nice topline and tailset. Well developed ribcage. Slightly steep upperarm.
Correct rear angulation. Very good movement.”.
Därefter var det bara att skynda ut ur ringen för att byta nummerlapp, hämta mera godis och ta ut Thone ur buren. ”Tjoho, äntligen är det min tur!” sa Thone och jag kände att det här går ju aldrig. Vi hann inte in och ställa upp i ringen, utan det vara bara att hänga på de övriga juniortikarna runt ringen. Någon ordning på rörelserna blev det ju inte, men tack och lov så hade vi några hundar före oss så jag och Thone hann värma upp lite innan den enskilda bedömningen. Sju stycken var vi i juniorklassen förresten.
Även här ställde jag upp Thone innanför ringbandet medan hunden före oss visade sina rörelser. Idag fick hon faktiskt köttbullar när jag ställde upp henne, för torrfodret var inte särskilt intressant. När vi skulle springa var jag tydlig med att både visa och tala om att köttbullarna var slut, och Thone sprang på fint! Vi ökade takten lite mer jämfört med förra helgen, och hon travade på i löst koppel utan att söka kontakt. Med Wilmer sprang jag ett varv, men Thone fick springa två. Förmodligen för att rörelserna tillsammans med de andra i klassen inte var mycket att se…
Jag hörde att domaren sa ”… needs more time…” till skrivaren, så då trodde jag att det skulle bli ett Very good igen, men samtidigt ropade ringsekreteraren ut ”Excellent!”. Kritiken var nog redan klar och domaren pratade om något annat med skrivaren. Det kändes riktigt skönt att Thone nu fick sitt andra Excellent!
I konkurrensen blev det förstås att springa, springa, springa medan domaren vinkade in dom som skulle placeras. Thone var en av dom som blev invinkade till mitten! Vi fick ställa upp längs ena sidan av ringen, och sedan var det bara att springa igen. Det blev inte riktigt lika många varv som i öppenklassen innan domaren placerade nummer fyra och sedan nummer tre. Efter ett par varv till så slutade Thone som 2:a, med CK!
I bästa tikklass blev det att springa ett par varv till. Vi blev inte placerade, men vi blev inte avtackade först heller så det kändes väldigt roligt!
”13 months old. Good size. Showing nice expression.
Very good topline. Steep croup. Good angulation in front.
A bit over angulated in rear.”.
Vilken dag det blev! Jag har nog inte ens kunnat smälta resultaten riktigt än. Tråkigt bara att varken jag eller mamma hade våra kameror med så att vi kunde ta några fina bilder på Wilmer. Aja, vi väljer nog ett cert framför en fin bild. Efter den här dagen blir det en paus från utställningsringarna för Thone ett tag. Nu har hon två Excellent och två 2:a placeringar i juniorklass med CK vilket jag är jättenöjd över!
