Apporteringsträning med tvillingarna
Tvillingarna, det namnet fick Thone och Olga av min pappa i julas när de på juldagsmorgonen travade fram och tillbaka genom huset tillsammans hela morgonen medan alla vi tvåbenta försökte sova… Pappa, som sov på en madrass i vardagsrummet, var inte så road av det medan jag tyckte det var lite smått komiskt att höra deras travande. Från vardagsrummet, genom hallen, ut i köket och tillbaka. Om och om igen.
Iallafall, idag hade jag och mamma bestämt att vi skulle träffas och träna lite apportering. Det gick både bra och mindre bra, då Olga var störd av mig och Evelina var inte jätteroad av att sitta i vagnen. Jag hade med mig bärselen, men hon hade nog blivit jättekall om både händer och fötter om jag haft henne i den. Det var inte många minusgrader, men det kändes som desto fler.
Thone fick göra en sökövning, hämta några markeringar och efter en paus i bilen fick hon en ny sökövning. Tre dummiesar lade mamma ut på det första söket, och den första hade hon inga problem med att hämta. Sen förstod hon ingenting, men mamma hjälpte henne genom att traska omkring ute i skogen och Thone skuttade glatt efter. Nosen är det dock inget fel på, när hon använder den, så nummer två kom in och när hon var ute och letade efter nummer tre så syntes det tydligt att hon satte på näsan mycket tidigare.
Därefter fick hon några markeringar, och där var det väl egentligen inga större konstigheter om man tänker på att jag har kastat själv förut. Det fanns en liten gräns, förmodligen så långt som jag lyckats kasta själv, men hon tog sig ut med hjälp av näsan. Dummiesarna kom in, men hon hade svårt att hålla sig kvar vid mig om var på väg ut till mamma med dummien när jag inte tackade och tog emot den tillräckligt snabbt.
Efter att Olga fått träna så tyckte mamma att vi skulle ta Thone igen. Olga var förresten jätteduktig, världens skillnad mot Thone. Där behövdes ingen hjälp, men så har hon varit med på andra apporteringsträningar och fått vara med och sprungit lös när sök lagts ut till andra hundar och vet liksom vad som finns att hitta ute i skogen.
På det andra söket lade mamma ut fyra dummies, och det var lite skillnad på hur Thone använde nosen jämfört med det första söket. Hon letade direkt och den första kom in efter en liten stund. När jag skulle skicka henne igen så skuttade hon ut och vände, så mamma följde med henne ut för att ge lite dragning. Allihopa kom in, och efteråt frågade mamma hur många gånger Thone sprungit lös i skogen…
… och det är inte många gånger, så hon är skogsovan om det finns något som heter det. Därmed blev det ju två nya saker på en gång. Både sök och skog. Vi skulle behöva ta oss ut så att hon kan få gå lös i skogen, men jag vet inte riktigt var man kan göra det här i Linköping där det inte ligger trafikerade vägar intill eller där det inte springer en massa motionärer.
