Gott nytt år!
Arkiv för december 2015
Varför räcker det inte med tolvslaget?
Ja, varför ska det vara så svårt att hålla sig från att tända på smällare och raketer innan tolvslaget på nyårsafton? Fram tills idag har vi bara hört dova smällar på långt avstånd, och kvällstid har jag struntat i att ta några promenader med hundarna och följt med dom ut på snabba rastningar på tomten. Idag smällde det dock till någonstans på andra sidan vägen när vi var ute på tomten.
Thyra och Lhine brydde sig inte överhuvudtaget, men Thone blev överraskad och vände sig om och undrade vad det var som smällde till. Tack och lov så blev hon inte rädd, och tyckte inte heller att hon skulle följa med in när hon hade rastat sig. Som tur var hade jag godis i fickan så jag kunde locka med henne, för jag tycker inte att hundarna behöver vara ute mer än nödvändigt nu. Man vet ju inte när eller var det smäller nästa gång.
Imorgon kommer vi ta en längre promenad på morgonen, och sedan blir det snabba rastningar i koppel på tomten. Det där med koppel hade inte jag tänkt på, utan det var mamma som tipsade om det och tyckte att jag även ska ha det på Thyra och Lhine. Skulle dom bli skrämda och få panik så är det ju inte särskilt svårt att hoppa över eller riva ner kompostgallret som tomten är inhägnad med.
På Linköpings kommuns hemsida står det såhär: För att få använda fyrverkerier och andra pyrotekniska varor i Linköping måste man ha polisens tillstånd. Undantag gäller utanför centrala Linköping på nyårsafton, påskafton och valborgsmässoafton från klockan 18.00 till klockan 03.00 dagen efter.
Det är väldigt många timmar som det är tillåtet att skjuta smällare och raketer, men ändå är det inte tillräckligt enligt väldigt många. Tänk om folk kunde hålla sig till tolvslaget, eller tiden 18.00-03.00, så att exempelvis vi hundägare kunde få rasta våra hundar i lugn och ro under övrig tid.
Eftersom att det blir vår första nyårsafton i den här lägenheten så vet jag inte var folk brukar gå ut på tolvslaget, men jag håller ju tummarna för att det inte kommer smälla allt för mycket precis utanför. Jag kommer vara kvar inne med hundarna och Evelina på tolvslaget iallafall. Låta det vara tänt överallt, ha på musik, dra upp volymen på tv:n och ge hundarna ett varsitt upptinat märgben.
Härlig promenad och rolig träning
Idag hade jag och Lenny gjort en deal, att han skulle ta långpromenaden med Evelina, Thyra och Lhine så att jag skulle ha energi och längta ut för att träna med hundarna när dom kom tillbaka. Medan dom var ute passade jag på att dammsuga och skura golven, och motionera Thone. Jag vet inte om det är helt normalt att ha ett så stort städintresse som hon fortfarande har… Hon springer runt dammsugaren med skräckblandad förtjusning och måste vara ivägen hela tiden, och när man skurar jagar hon förstås golvmoppen.
När Lenny, Evelina, Thyra och Lhine kom in igen så gick jag ut en sväng med Thone. Medan vi strosade omkring så tänkte jag att vi skulle behöva arrangera ett hundmöte med en lugn och snäll hund. Hon verkar ha kommit in i en lite halvspökig ålder, och samtidigt som hon behöver få träffa andra hundar så vill jag ju inte att det blir för roligt.
Bara ett par meter längre fram mötte vi en dam med en 12-årig goldenhane. Hon hälsade så vi stannade till, vilket Thone tyckte var lite jobbigt. Damen verkade väldigt vettig och fick komma fram och hälsa på Thone och efter en stund kom goldenhanen, som legat och tuggat på en pinne, fram också. Han var jättelugn och inte särskilt intresserad av Thone, men lät henne nosa igenom honom så det blev ett jättebra hundmöte.
Vi fortsatte sedan vår promenad bort till en stor fotbollsplan, där jag släppte Thone lös. Den här gången slingrade hon inte omkring runt mina ben, utan skuttade vid sidan och undrade vad vi skulle hitta på. Jag hade med en kong i snöre, så hon fick springa efter den ett par gånger. Full fart ut och in utan en tanke på att droppa den. Jag varierade att ta kongen direkt, att klappa om henne och att kampa med den så att hon inte lär sig att släppa så fort min hand kommer fram.
Efter promenaden med Thone så tog jag med mig Thyra och Lhine till en annan fotbollsplan för att träna. Lhine fick börja och hon var riktigt rolig att träna med! Jag som trodde att hon kanske inte skulle vilja vara med p.g.a skendräktigheten. Vi körde igenom programmet i små bitar, där jag tjoade och kastade iväg kongen efter de svåra bitarna för att bygga upp förväntan och självförtroende.
När jag sen tränade med Thyra så var Lhine också med och var ivägen. Precis som på SM så hade Thyra lite svårt att hålla linjen när hon skulle gå i sidleds, men det var ju bra att det dök upp på träning så att vi kunde försöka göra något åt det. Hon fick också en hel del lekbelöning, och jag tror att hon tyckte det var jättekul att få rusha och spralla omkring ordentligt.
1 1/2 vecka kvar till AFEC-finalerna 2015
Ja, nästa lördag är det dags att åka till Göteborg och delta i AFEC-finalerna i heelwork to music och freestyle. Det känns skönt att båda finalerna går på samma dag, men jag vet inte riktigt hur jag ska kunna undvika att inte bli stressad. Jag skulle behöva starta tidigt med Lhine och sent med Thyra, samtidigt som ett tidigt startnummer förmodligen inte kommer passa Lhine så himla bra. Det bästa vore om freestylen skulle gå först, men jag antar att det blir samma ordning som på SM.
Än så länge känner jag mig väldigt lugn inför AFEC-finalerna, så pass lugn att Thyra och Lhine inte fått ett enda träningspass sedan SM! Att dom skulle få lite vila efter SM var planerat, men kanske inte så här lång vila. Jag har visserligen inget särskilt mål med AFEC-finalerna, fast det kan ju kanske vara snällt att förbereda hundarna lite grann iallafall om vi ska kunna gå in och ha kul.
Dessutom vet jag ju att Lhine tycker att golvet inne på My Dog är äckligt, så henne behöver jag belöna upp så att det inte blir för mycket för henne med luckorna som slår och rör på sig under mattan och bitarna hon tycker är svåra i programmet. Hon är skendräktig nu också, och har både grävt ett djupt hål ute på tomten och tuggat upp ett sår på svansen, så jag får nog ta med mig belöning in på planen och vara beredd på att vi kanske kommer behöva bryta och diska oss.
Efter en del funderande så har jag även kommit fram till att både Thyra och Lhine kommer göra sina sista starter med sina nuvarande program på My Dog. Thyras program tycker jag jättemycket om och kommer verkligen sakna det, men vi behöver något nytt.
Att det blir nytt program med Lhine innan vi ens hunnit köra det nuvarande i ett år är för att det känns som att det inte passar henne riktigt. Vi har inte lyckats få till starten en enda gång, och det är nog för att tempot är för lågt i början och gör hela Lhine långsam. Hon behöver nog ha ett program där det är lite mer tempo redan från start. Jag har även tänkt att vi ska strunta i att ha rekvisita, eller iallafall inte ha en rekvisita som låser båda mina händer.
Svar: Ja!
Ja, man kan beställa halsband, koppel, retrieverkoppel och visselpipsband av mig. Det är flera som har frågat, och är man intresserad så är det bara att skriva till mig på Facebook eller skicka iväg ett mail till sandra@tomik.se för mer information.
Duktig liten apportör
Här hemma fungerar apporteringen med Thone väldigt bra tycker jag, så idag packade jag ryggsäcken och så tog vi en promenad upp till motionsspåret för att träna apportering i terrängen där. Vi klev rakt ut i det höga gräset och ställde oss i riktning mot en stor gran och ett par stora stenar. För mina nervers skull fick Thone ha lina på sig, men den hade vi nog inte behövt. Det både gick och sprang förbi folk med och utan hund som hon noterade men inte visade något större intresse för.
Eftersom att Thone inte kan sitt-stanna-kvar än så struntade vi helt i lydnadsbiten, och jag höll henne i halsbandet när jag kastade dummien. Det var förstås full fart ut alla gånger och hon jobbade på bra själv. En gång blev det för svårt så att hon var på väg tillbaka till mig tom, så när hon vände ut igen gick jag fram lite för att hjälpa henne.
Hon hade bra tempo tillbaka, men det där med avlämningarna satt inte riktigt. Jag tror inte hon riktigt förstått hur den sista biten ska se ut. Hon kommer ju in hela vägen, men det blir mer att jag tar dummien från henne än att hon lämnar den i handen liksom. Vi får träna vidare på den biten, så att hon står still med nosen i min hand istället för att bara dutta till.
Thone fick hämta dummien ett par gånger till under vägen hem, och det var en väldigt nöjd valp jag hade med mig hem. Hon har inte gjort mycket väsen av sig resten av dagen, utan mest legat och vilat.
Evelinas första jul
Stackars Evelina hade ingen bra dag igår. Den började bra här hemma, och innan vi åkte ut till Hälla för att fira jul så fick hon två julklappar med en klänning och ett par tights som hon blev julfin i. I bilen sov hon som vanligt och det var inga konstigheter förrän vi skulle sätta oss och äta. Då blev hon jätteledsen och det gick inte att trösta henne. Hon ville inte ha nappflaskan och det gick absolut inte att lägga ner henne.
När hon lugnat sig så gick vi ut och satte oss i köket igen, men det var fortfarande lite gnälligt och snyftigt. Mamma gick och hämtade en av hennes julklappar för att se om det kunde få henne på annat och humör, och då blev hon glad! Evelina greppade sitt paket och skulle förstås försöka äta upp det. Hon fick figuren Bobbo i Babblarna. Hennes favorit, eftersom han är röd.
Hon fick fortsätta att öppna paket vid matbordet, och hon blev lika glad för varje paket hon fick ta emot. Av mina föräldrar fick hon Bobbo, en rolig leksak och en body. Min moster hade köpt två urtjusiga klänningar till Evelina när hon var utomlands, och så fick hon prasslig Bamsebok, badankor och en rolig leksak. Några av julklapparna från mig och Lenny fick Evelina öppna också, men sen blev det bråttom för mig att försöka hinna äta före Kalle Anka.
Under Kalle Anka var Evelina ganska lugn och somnade en liten stund. När jag tänkte gå och lägga henne i mamma och pappas säng så vaknade hon förstås, och var ledsen igen. Hon fick öppna resten av paketen från oss och det hon fått av min mormor. Korta stunder höll hon sig nöjd när hon lekte med sina nya leksaker, men däremellan var det gnäll och gråt. Evelina som alltid brukar vara glad.
Till slut bestämde mamma att hon och jag skulle ta med Evelina och några hundar ut på promenad. Mamma hämtade ett par fleecefiltar att bädda ner henne i, och sedan gick vi. Så snart vi kommit av asfaltvägen och in på grusvägen så somnade hon, och fortsatte även att sova när vi burit in vagnen. Min icke allt för smarta far tänkte sig dock inte för och tjoade när han skulle få in Thone och Olga, så då började Evelina vakna till.
Vi skyndade oss på att sätta igång med julklappsspelet, och min mamma och moster som stod närmast vagnen turades om att skaka på den. Evelina var nöjd en bra stund och låg och pillade med en leksak. När hon började protestera så gick jag och plockade upp henne, och så fick hon ligga i soffan bakom mig. Lite sömn och frisk luft hade gjort susen, för nu var Evelina sitt gamla jag igen! Hon låg och sprattlade i soffan, vände över till mage och grejade. När jag tog upp henne så hon fick sitta på min arm så pillade hon med händerna i munnen, skrattade och log. Inget gnäll och inga tårar.
Efter julklappsspelet gick det bra att sitta i knäet hos min pappa, och hon höll humöret uppe ända till 23-tiden. Då gick jag och mamma ut och nattrastade hundarna, och min lillebror fick hålla Evelina sällskap när hon låg i vagnens liggdel i soffan. När jag kom in igen så sov Evelina! Hon hade blivit ledsen, och min bror som har noll vana av barn och inte ens har vågat hålla henne än hade skakat på liggdelen tills hon somnade.
För att slippa köra hem i mörkret så sov vi kvar ute i Hälla, och jag, Lenny och Evelina fick ta mamma och pappas sovrum medan de sov på luftmadrasser i hund- och vardagsrummet. Evelina fick sova i liggdelen som jag ställde nedanför mig på golvet. Vi hade med babynestet, men jag ville inte att hon skulle sjunka ner mellan madrasserna. Vid 2-tiden vaknade hon, och fick komma upp i sängen ändå. Jag provade mammas tips att knöla ner fleecefiltarna i skarven, och det funkade bra. Evelina fick en flaska ersättningen och somnade sedan om.
Vid 8-tiden vaknade hon idag, pigg och glad! Vi myste, bytte blöja och lekte med hennes leksaker en bra stund innan jag gick upp och gjorde frukost åt henne. Medan jag åt frukost sen så satt Evelina i knäet hos min pappa i vardagsrummet och jollrade och skrattade tills hon somnade. Det kändes så skönt att allt var som vanligt igen, och att gårdagen bara var en jättedålig dag. Evelina sov hela vägen hem, och när vi åkte till nästa julfirande med Lennys föräldrar, bror och syster med sambos och Evelinas fyra kusiner.
Där var det fullt röj, men det bekom inte Evelina ett dugg. Hon var glad hela eftermiddagen och kvällen! Hon blev inte ens rädd eller ledsen när tomten kom och delade ut julklappar till barnen, utan hon tog emot sina paket med ett stort leende. Av sin farmor och farfar fick hon en klänning, en nallejacka och en bok som spelade, sjöng och blinkade. Hon fick en body, t-shirt och ett par byxor av sin farbror med sambo, och en klänning och två glittriga strumpbyxor av sin faster med sambo. Hennes farmor och farfar hade även ordnat med en extra julklapp från ”Tomten”, som någon jobbarkompis dotter hade gjort, en jättefin stickad bläskfisk i rosa och lila färger.
Efter julklappsutdelningen gick Lenny in i sovrummet med Evelina för att mata och försöka söva henne, och hon somnade. Hon vaknade lagom tills att vi skulle köra julklappsspelet, men då satt hon nöjt i Lennys knä. När det blev för hetsigt runt bordet, då vi körde med två tärningar, och paketen for hit och dit så fick hon ligga på sitt täcke på golvet. Där låg hon tyst och snällt, trots att kusinerna var övertrötta och förde liv.
Det blev en bra jul ändå, även om gårdagen var jobbigt för Evelina, med många roliga leksaker, fina kläder och besök av jultomten.
Kul med julkulor!
Att ligga i sängen och leka med julkulor var jätteroligt, så sen blev det ett par gulliga bilder tagna nere på golvet också när hon låg med rumpan bar och hade en tomteluva på huvudet.
Två dagar kvar till jul…
… och nu ligger alla Evelinas paket inslagna under julgranen. Det sista slogs in idag, då jag var tvungen att åka och byta ett par byxor för andra gången. Köpte dom först i storlek 68, som kändes jättestora när hon fick prova dom här hemma. Bytte då till storlek 62, som satt för bra istället och säkert lär vara för små efter en tvätt. Idag var vi alltså och bytte till storlek 68, igen. Hon i kassan skrattade lite, men sa att jag fick komma tillbaka hur många gånger jag ville.
Det paketet och ett annat mjukt paket kommer hon få öppna på julaftonsmorgonen, för jag har förstås köpt henne en fin juloutfit! Förhoppningen är att kläderna inte ska få värre fläckar än att de går bort i tvättmaskinen, så att jag kan låta någon annan mamma fynda dom till lite lägre pris nästa år.
Vi hade inte tänkt köpa så mycket till Evelina i år, eftersom att hon är så liten, men jag råkade köpa 11 stycken! De hade 3 för 2 på både H&M och Kappahl, vilket passade väldigt bra både för plånboken och Evelinas klädlåda. Storlek 62 är det bara att rensa bort nu, och hon har inte många plagg alls i storlek 68.
Evelina har även börjat visa ett stort föremålsintresse, om det heter så när det handlar om bebisar, så en leksak till henne fick det bli också när vi var och handlade till Lennys syskonbarn. Sen hittade jag en annons på Blocket med jättefina begagnade leksaker, som annars är svindyra, som jag inte kunde låta bli att köpa. Jag köpte faktiskt inte alla som var med i annonsen, utan lämnade kvar två stycken. Jag tror och hoppas att alla leksakerna kommer bli väldigt populära!
Några hundklappar ligger det faktiskt inte under julgranen i år. Några nya leksaker behövs inte, för det finns hur många som helst i en låda i hallen där jag kan stoppa undan de gamla och plocka fram ”nya” lite nu och då. Jag ska dock åka och köpa ett gäng märgben till dom imorgon. För helt utan julklappar kan jag ju inte låta dom vara! Självklart måste de slås in också. Det blir förstås intressant att se vad Thone kommer tycka om att öppna paket.
-
BESÖKARE
Idag:
Totalt:
