Vinnaren av den personliga almanackan
Nu är vinnaren av den Personliga almanackan dragen,
och vi säger grattis till Rebecca Björklund och Edda!
Ett presentkort kommer till dig på mailen.
Nu är vinnaren av den Personliga almanackan dragen,
och vi säger grattis till Rebecca Björklund och Edda!
Ett presentkort kommer till dig på mailen.
I år har jag inte brytt mig om årslistorna överhuvudtaget, eftersom att jag visste att vi inte skulle tävla så mycket. Jag visste inte ens om vi skulle få till tillräckligt med starter och poäng för att kvala till SM, så i år har vi verkligen bara tävlat för skojs skull. Men jag lyckades kvala med båda två till SM, och AFEC som jag visste att vi inte skulle kvala till i år när det bara fanns åtta platser per gren lyckades jag ju också kvala till med båda två.
Sista klass III-tävlingen var för två veckor sedan, men det var inte förrän idag som jag kom på att tänka på listorna och gick in och kikade på var Thyra och Lhine landade. Thyra slutade som 3:a på Årets freestylehund trots att vi bara gjorde fem starter i år! Det är de fyra bästa resultaten som räknas och det säger ju en del om vilka poäng vi lyckats få och hur jämnt vi presterar även om vi inte är i toppform.
Med Lhine blev det sju starter med vårat nya program. En hel del strul, och poäng mellan 22.55 – 24.95. På den sista starten lyckades vi nästan få till alla bitarna, och slog till med nytt personlig rekord på 27.10 poäng, klassvinst samt att vi knep den sista platsen till AFEC-finalen i HTM. På Årets heelworkhund slutade hon som 9:a!
Genom åren har det sett ut såhär:
Thyra
2011: 3:a årets nybörjare (startade bara klass I och II)
2012: 4:a årets freestylehund (debutåret), SM-kval, AFEC-kval
2013: 2:a årets freestylehund, SM-guld, AFEC-vinnare, landslaget, 2:a NM
2014: 1:a årets freestylehund, 4:a SM, 2:a AFEC, 4:a CRUFTS, landslaget, 9:a VM, 4:a NM
2015: 3:a årets freestylehund, SM-kval, AFEC-kval
Lhine
2013: 2:a årets nybörjare (startade samtliga klasser), SM-kval
2014: 12:a årets heelworkhund, 4:a SM, 4:a AFEC (reserv)
2015: 9:a årets heelworkhund, SM-kval, AFEC-kval, landslaget (tackade nej)
Dom är lite duktiga mina tjejer!
Dagens utställning gick inget vidare med Thone, men desto bättre med Thyra så det var ändå värt att stiga upp och spendera en halv dag i ett ridhus. Evelina skötte sig som vanligt alldeles utmärkt, och charmade in sig hos folk.
Thone var halvt uppe i taket idag, men det såg tydligen inte lika illa ut som det kändes. Det var inte samma valp som jag hade med mig i Mantorp, och det var såklart lite frustrerande. Hon var liksom inte avslappnad i ringen, och slarvade bort sina rörelser. Stod fint gjorde hon, och var pigg och glad, så det var ju positivt iallafall. När det var dags för placering fick vi tyvärr inte springa ett varv till allihopa, och därmed fick vi ingen chans att försöka bättre på rörelserna. En tredjeplacering med HP blev det, med syster Olga framför och syster Freja bakom.
”Söt tikvalp. 4 1/2 månad. Mycket feminin. Sött huvud och uttryck.
Bra blick, bett och pigment. Stark topline. Något rak i skuldra/överarm.
Lämpligt kroppad för åldern. Utmärkt stomme. Rör sig väl för åldern.
Lite stolt svans. Ljuvlig päls. Trevligt visad.”
Thyra som inte blivit utställd på tre år tyckte det var jättekul att få göra comeback i utställningsringen! Första varvet var hon lite väl het och rusade iväg utan mig i princip. Hon stod jättefint och svansen gick hela tiden. Hon var verkligen på tårna, och stod och trampade i emellanåt för att jag skulle skynda på och ge henne köttbullebitar. Thyra fick HP, blev BIR-veteran och gick vidare till BIS-finalen senare under dagen.
Inför finalen tränade vi lite på springandet, och jag provade att ha en köttbulle i koppelhanden för att se om hon kanske kunde tänka sig att sakta ner något och springa bredvid mig. Det funkade bra, tills det var dags att springa in ringen. Då sprang hon utan sin matte igen, och det var tur att jag väntade och tog ut lite avstånd till hunden framför när vi blev inropade.
Thyra var stod lika fint i finalringen som hon gjort tidigare under dagen, och när de båda domarna kommit överens om vilka som skulle bli placerade så fick vi stå kvar i ringen! Var vi skulle bli placerade hade jag ingen tanke på, och jag hade ingen koll på vilka domarna tackat av och vilka vi stod kvar mot. Vi blev inte fyra, och inte trea utan stod till sist kvar mot en cocker spaniel.
Vem som skulle ta hem BIS:et fick avgöras på rörelser, så domarna hejade på oss och sa att nu fick vi springa och visa vem som ville vinna! Efter ett och ett halvt varv fick jag och Thyra ta emot BIS-rosetten! Jösses, vilken comeback i utställningsringen. Detta var Thyras andra utställning i veteranklass, och andra gången hon vunnit och blivit BEST IN SHOW-veteran!
”11 år + 4 månader! Superfräsch och full av livsglädje med glad blick och viftande
svans. Alerta rörelser. Sött huvud. Fin blick, bra bett och pigment.
Utmärkt topline. Korrekt front. Utmärkt stomme till kroppen.
Korrekt hårlag. Visar sig själv! En eloge till hennes ägare!!”
Thyra fick sin dusch igår, och det var en himla tur! När hon var halvtorr så borstade jag till pälsen och tog på henne en gosig fleeceoverall med lång halskrage, som hon fått i present av min mamma, så att pälsen skulle torka åt rätt håll. Hon fick ha på sig den hela natten och under promenaden idag för att hon inte skulle bli så smutsig. När jag tog av den skulle det bli spännande att se hur hon såg ut under overallen, och det var ingen vacker syn!
Pälsen låg rätt, men jösses så platt den var! Den låg liksom slickad längs hela kroppen. Det var ingen vacker syn… Som sagt, en himla tur att jag duschade henne igår så att jag inte hade fått den överraskningen imorgon. Efter att Thone fått sin dusch idag, som gick minst hundra gånger smidigare än sist, så bestämde jag mig för att prova och duscha om Thyra.
Eftersom att hon var ren gick det väldigt snabbt. Jag spolade bara av henne över ryggen, frotterade upp pälsen och sedan har jag borstat henne ett par gånger och låtit henne lufttorka istället. Nu ser hon ut som en golden retriever istället för en pälsad vinthund.
Nu är det dags att förbereda packningen inför morgondagen och nattrasta hundarna innan jag kryper ner i sängen. Det är nio goldens anmälda, varav fem Höstglädjare. Thyra och fyra barnbarn. Kullsystrarna Thone, Olga och Freja samt Ville som är efter Thyradottern Silla och mammas Igor.
Igår var det Lennys tur att bli sjuk, så idag lämnade jag småpluttarna hemma hos honom och tog en långpromenad med Thyra och Lhine på förmiddagen. Jag tog även med mig en varsin deciliter med torrfoder åt dom så att vi kunde passa på att träna under promenaden. För att jag inte skulle bli allt för kall och blöt om fötterna så stannade vi till vid en basketplan och körde ett kort pass.
Jag visste inte riktigt vad jag ville träna med dom, eftersom att vi kört små delar ett tag nu, så det fick bli att köra igenom programmen med belöning. Båda två var jätteduktiga och väldigt sansade. Med Lhine blev det bara två små missar, varav den ena berodde på mig. Där kom jag kanske på varför saker och ting strular ibland. När jag upprepade kommandot för en position så började Lhine gå över till en annan, och när jag provade att bara berömma henne när hon gjorde rätt istället för att upprepa positionernas namn så höll hon dom mycket bättre.
Thyra som legat vid sidan om planen och tittat på när jag tränade med Lhine kom smygande i slutet av Lhines program och ville också vara med. Jag trodde att hon skulle vara gasad eftersom att hon gjorde så, men hon var riktigt lugn och fin. Lyssnade bra, fuskade inte och stod still när jag sa åt henne att stanna. Vi provade även en liten ny grej i programmet, men idag blev det flopp. Får se om vi kommer använda det tricket på SM eller inte. Det beror på hur många rätt eller fel det blir fram tills dess.
Natten mellan torsdag och fredag i förra veckan så fick vi den här vinterns första snö. Det var väl bara någon centimeter, men det blev iallafall lite vitt på marken. Samtidigt blev det ett par minusgrader, och så mycket ljusare ute! Det kändes redan på morgonen när man vaknade. Snön lyste upp marken och himlen blev blå och fin. Under de dagarna som minusgraderna höll i sig så var det även ljust lite längre om eftermiddagarna.
Igår när jag vaknade så kändes det sådär mörkt och dystert igen, och när jag drog undan gardinen så förstod jag varför. Plusgrader och regn. Det gjorde faktiskt ingenting att det blev några minusgrader, för då slapp det bli femtioelva bruna tassavtryck över hela köksgolvet varje gång hundarna varit ute på tomten… Även om jag inte tycker om att halka omkring och frysa om fingrarna, så föredrar jag ju vinter före regn och lera.
I helgen är det dags för utställning igen, och då ska även Thyra ställas! Jag velade ett tag om vem jag skulle anmäla förutom Thone. Lhine hade kommit lite längre med sin päls efter fällningen, men det fick bli Thyra då jag tänkte att det kan vara kul att visa upp en pigg och fräsch 11-åring. Det är över 3 år sedan Thyra ställdes senast, i augusti 2012, och då blev hon BIS-veteran och Rhiva BIS-valp.
Iallafall, i förra veckan började jag trimma lite smått på Thyra. Jag hade tänkt att hon skulle fått ett bad också, eftersom att det är lite skillnad på smutsig päls som ligger hur den vill och ren päls som har blivit borstad och fått torka i rätt riktning. Badet glömdes bort, och nu är det inte många dagar kvar till utställningen så idag fick det bli finputsning av smutsig päls.
Än är jag dock inte helt nöjd med trimningen, så jag får nog bada henne torsdag kväll eller tidigt på fredag så att jag hinner klippa lite till på henne. Det ska bli riktigt kul att ställa henne i helgen, och jag hoppas att Thyra kommer tycka det samma. Vi kommer inte köra någon utställningsträning innan, för hon står finast när hon bara står och tigger och liksom inte vet om att hon står uppställd.
Rhiva, FDI FDII LPI RLD N Höstglädjens Call On Private Line 3 år och 2 månader. 1 månad innan hon gick bort.
Idag skulle Rhiva fyllt 4 år. Tänk att hon inte ens blev 4 år. Jag hade från början bara tänkt lägga in några bilder, men några blev jättemånga och nu vet jag inte vad jag ska skriva istället. Jag känner mig bara tom. Thyra står här bredvid och buffar på mig med en leksak, för hon känner att jag sitter här och är ledsen.
Jag blir fortfarande ledsen när jag tänker på Rhiva, och det gör jag ofta, men nu är det ett tag sen jag inte kunde hålla tillbaka tårarna. Jag drömmer även om henne ganska ofta, senast igår. Drömmarna är i nutid, och hon lever i dom. I den senaste så ringde veterinären på här och hade Rhiva med sig. Rhiva hade börjat andas efter att jag, Lenny och mamma lämnat djursjukhuset. De hållt henne nersövd och sedan låtit henne återhämta sig långsamt.
En dröm med många glädjetårar, men det var bara en dröm. Rhiva var mycket hund och tog stor plats, och hon kommer alltid att vara saknad. Både jag och Lenny försäger oss ibland och kallar Thone för Rhiva. Lenny sa förresten en så himla fin sak om Rhiva efter utställningen förra helgen. Att Rhiva alltid vakar efter oss, och att det var hon som gjorde att Thone blev BIS-valp för att hon tyckte att jag skulle få uppleva den känslan en gång till.
Nu ska jag ta och plocka fram en fin ljuslykta och tända ett ljus att ställa bredvid Rhivas träurna på bokhyllan som står bakom mig.
Full fart genom snön, på det som kom att bli hennes sista röjiga promenad.
Den här helgen har Sara och Thyradottern Vittra, LPI RLD N RLD A RLD M TJH(RDH) Höstglädjens Quick-Witted varit på två utställningar. Det var stora öppenklasser båda dagarna, med 17+16 tikar. Idag fick Vittra excellent men blev oplacerad, och igår fick hon excellent och blev placerad som 4:a med CK! Jättestort grattis!