Alltså hjälp, var tar tiden vägen? Idag fyller Evelina redan 1 månad. Dagarna verkligen springer förbi. Vi hinner ju gå upp så är det kväll och dags att sova igen. Det känns som att Evelina växer så det knakar! Kroppen är fastare, magen rundare och benen har börjat bli knubbiga. När Lenny har henne i famnen så ser jag att hon fortfarande är en liten plutt, och det får hon gärna vara ett tag till.
På dagens BVC-besök blev hon både vägd och mätt, och nu väger hon 4020 gram och är 54 centimeter lång. Det är en ökning på nästan 1 kilo och 3 centimeter sedan hon föddes. Kan man bromsa tiden lite?
Efter besöket på BVC så åkte vi till Toys”R”Us för att köpa en present till Evelina. Lenny var lite orolig över hur dyrt det skulle bli, men jag hade bara tänkt mig någon liten leksak för en hundring eller två. Det slutade med att vi åkte hem med ett babygym, med rörliga bågar och som spelar två olika melodier, och det var inte jag som valde ut det. Pappas bortskämda lilla prinsessa…
För fem år sedan var Thyra på dräktighetsdygn 51, bärandes på fem Småstjärnor. Nu är hon mormor till en av Småstjärnornas fem valpar, som fyller fem veckor imorgon.
Den här helgen har årets ungdoms-SM gått av stapeln på Göteborg-Mölndals brukshundklubb, och för 7 år sedan deltog jag och Thyra på vårat första och sista ungdoms-SM på samma plats. Vi åkte hem med en guldmedalj och en SM-kvalplats i lydnad och en guldmedalj i bruks (spår).
Ja, idag är det 1 år sedan jag och en alldeles för het Thyra deltog på världsmästerskapet i freestyle 2014. När jag tänker tillbaka på det så känns det fortfarande overkligt att vi tog oss till final och slutade som 9:a individuellt!
Världens bästa Thyra.
Världens bästa freestyle-golden.
9:e bästa freestylehunden i världen.
Trots att tisdagens massage och BEMER-terapi kanske inte var jätteskön och behaglig så blev Lhine helt galet glad när hon fick hoppa ut ur bilen hos Dog & People idag. Bråttom in på behandlingsrummet och upp i sängen var det också! Eva började med att känna igenom Lhine, och tyckte redan att hon kändes mycket, mycket bättre. Det var verkligen ett överraskande besked, för att det skulle vara så stor skillnad redan idag trodde jag inte.
Sedan fick Lhine en halvtimmes BEMER-terapi, och hon var duktig och höll sig kvar i sängen även om det blev lite jobbigt ibland. Hon blev flåsig och satte sig upp några gånger, men lade sig snällt ner igen när jag sa till henne att lägga sig ner. Efteråt märktes det tydligt att hon var lite trött och tagen, för hon stökade inte runt som hon alltid gör utan var lugn och tyst.
Med fortsatt massage här hemma trodde Eva att Lhine snart kommer vara mjuk och fin i kroppen igen. Något jag glömde fråga är när vi kan sätta igång och träna, men vi har ändå ett planerat uppehåll fram till den 11:e augusti så den frågan kommer jag hinna få svar på fram tills dess.
Efter återbesöket hos Dog & People så åkte jag, Evelina och Lhine till min mormor och hälsade på. Hon hade inte träffat Evelina än, och jag tänkte att det kunde vara kul för henne att få göra det medan Evelina fortfarande är en liten plutt. Mormors bror var där också, och vi blev bjudna på mackor och en massa gott fika. Vädret bjöd på sol, så det var jätteskönt att sitta ute och njuta. Vi blev kvar hos mormor i 3 1/2 timme innan Evelina började tröttna och det var dags att åka hem.
Lhine har varit halt lite till och från sedan i början av juli, och i fredags tog jag tag i att höra av mig till Eva Münter på Dog & People för att boka tid för en genomgång. Egentligen hade jag velat göra det tidigare, men jag vågade inte åka iväg så långt i slutet av graviditeten och det är inte förrän nu som jag känner att allt fungerar som det ska med Evelina.
Idag har vi iallafall varit där, och jag tvingade med mig Lenny så att han kunde passa Evelina under genomgången. Hon hade dock inte varit till några besvär alls, utan sov under tiden. Jag hade inte berättat mer än att Lhine var halt ibland, och det som jag själv sett är att hon markerat på vänster bakben och inte velat stå ordentligt på det.
Vi fick börja med att röra oss fram och tillbaka och i både vänster och höger varv i en cirkel. Redan där blev det väldigt intressant, för jag, Lenny och Eva såg olika saker. Jag såg förstås att hon haltade på vänster bak och Lenny tyckte det såg ut som höger bak, medan Eva såg att hon var halt fram. Då berättade jag vad jag hade sett här hemma, och det Eva såg var att Lhine lade avlastningen fram. Tänk vilka olika saker man kan se, beroende på vad man kan och förstår.
Efter att Lhine fått visa upp sina rörelser gick vi in i behandlingsrummet där hon fick hoppa upp i sängen och lägga sig på BEMER-madrassen för att få BEMER-terapi samtidigt som Eva kände igenom och masserade henne. På båda sidorna av nacken hittade Eva något direkt, och värst var det på vänster sida. Det var spänt och stenhårt, och Eva visade hur jag skulle massera Lhine där.
Lhine fick lägga sig på sidan, och över revbenen på vänster sida hittade Eva orsaken till hältan. En sträckning. Som Eva förklarade det så kände hon en massa knaster och det gick inte ens att lyfta ut huden för att musklerna var så spända. Längre bak i ryggen och i bakbenet kände hon ingenting konstigt alls. Det var likadant på höger sida, även om det inte var riktigt lika spänt där som på vänster sida.
Här hemma blir det att massera de fyra områdena där Lhine var stel och spänd. Vi får fortsätta med våra långa promenader, men i koppel ett tag så inte Lhine flänger och far omkring för mycket. På torsdag ska vi tillbaka till Dog & People igen för en till omgång med BEMER-terapi och massage, och sen får vi se vad som händer därefter.
Även om det såklart är lite trist att ha en hund som inte är helt hundra så är jag väldigt glad över att orsaken till hältan inte satt i något ben eller i ryggen, för det känns som att det här kommer vara ganska så enkelt att åtgärda liksom. Jag litar på Eva och hennes kunskap till 100%, och vet att jag kan ställa tusen frågor och få svar på ren svenska om jag känner mig tveksam på något. Dessutom släpper inte hon bara iväg en, utan ser till att man har koll på hur man ska fortsätta hemma och vill även veta hur det går.
Stackars Evelina hade magknip i början på förra veckan. Första kvällen förstod vi inte varför hon var så ledsen och upprörd, men när det var likadant nästa dag och det dessutom inte gick åt lika mycket blöjor som vanligt så insåg vi att hon hade ont i magen. Vi frågade på BVC om det kunde vara d-vitaminen som hon fått därifrån som ställt till det i magen, men det trodde dom inte.
En valpköpare, som har en kullbror till Lhine, var inne på samma spår som mig och tipsade om en annan d-vitamin som jag beställde hem direkt. Redan samma kväll när vi börjat med den nya vitaminen så kom magen igång igen, och med minifom på det så har vi nu en go’ och glad bebis igen!
Idag har vi varit på BVC igen, främst för att kolla så att Evelina går upp i vikt som hon ska. Ända sedan hon föddes har hon sovit väldigt gott om nätterna, och i början ställde jag klockan för att amma henne på natten. Dock så råkade jag glömma det en kväll för två veckor sedan… Det tyckte väl inte hon på BVC var så bra när vi träffade henne för första gången nästa dag. Då låg Evelina bara 9 gram över sin födelsevikt, så det blev att fortsätta och ställa klockan om nätterna ett tag.
På den andra träffen, förra måndagen, hade Evelina ökat nästan 300 gram, så under veckan som varit har jag inte behövt ställa klockan. En natt, när Evelina hade sitt magknip, så vaknade hon vid 3-tiden, men annars sover vi gott till klockan 5-6 på morgonen och sedan 2-3 timmar till. Idag var vi som sagt på BVC, och lite nervöst var det. Skulle jag bli tvungen att ställa klockan om nätterna igen? 330 gram hade hon gått upp, och väger nu 3690 gram, så vi får fortsätta sova om nätterna. Skönt!
