Äntligen fick rutan följa med ut
Idag har Lhine och Rhiva fått sig ett varsitt ordentligt träningspass, och Thyra fick lattja en stund. Jag började med Lhine, och jag vet inte hur länge vi var ute. Efter lördagens tävling bestämde jag mig att nu måste jag få arslet ur och göra klart vårat program, så det var vad vi försökte med idag. Det blev väl inget jättebra träningspass, då jag mest testade lite olika byten och klottrade ner de bättre idéerna på papper.
Lhine skötte sig iallafall väldigt bra, och gjorde sitt bästa för att hinna med och förstå vad jag menade. Det var ett par gånger som det slog helt slint, men då stoppade jag henne med händerna och så började vi om från noll igen i långsammare takt och med belöning direkt när hon tänkte rätt. Ett svårt träningspass, men jag tror att Lhine tyckte det var ganska häftigt också. Det var många gånger jag gjorde gesten som betyder ”Du är bäst!”.
Med Rhiva blev det lydnad, och vi tränade på rutan och fjärren. Hon fick se när jag ställde upp rutan, och så fick targeten ligga där varje skick. Rhiva gjorde glädjeskutt ut i rutan på det första skicket, och rakt blev det inte. Hon trodde nog knappt att det var sant, och visste inte vad hon skulle göra av sin glädje först, men hamnade i rutan gjorde hon ändå. Lite koll har hon nog på vad kommandot betyder.
I fjärren jobbade vi med tempot på läggandena. Uppsitten är jag mer än nöjd med, men på nervägen tar hon ett litet mellansteg. Jag skulle vilja att hon bara slänger sig ner med ett pang i backen. Vi får nog backa lite grann och att jag går in och hjälper henne lite. Det lär ju inte bli bättre av sig själv liksom.
Ingegerd:
