Dags att försöka hitta en vardag igen
Rhiva på sin älskade pall, nästan 4 månader gammal.
Lenny har provat att gå tillbaka till jobbet idag, vilket även mamma behövde göra, så idag har jag, Thyra och Lhine fått försöka klara oss själva. Vi började dagen med att gå en långpromenad, och det var ingen höjdare alls att gå själv. Det blev alldeles för mycket tankar som snurrade omkring i huvudet.
När vi var tillbaka i själva samhället så svängde Lhine helt plötsligt runt i kopplet, och då hade hon en svart storpudel i rumpan. Inte ett dugg uppskattat av Lhine, och när hon fräste ifrån upptäckte pudeln att det fanns en till hund att hälsa på och svansade vidare bort mot Thyra. Vi fick möte av fyra personer så jag bad dom att fånga in pudeln, men dom var inte mycket till hjälp.
Istället fick jag försöka mota bort den med min lediga hand och med benen, utan några större resultat. Som tur var verkade pudeln snäll, men ändå. Nu hade hussen insett att hans Tyke var borta, och stod och ropade en bra bit bakom oss. Till slut var det en av de där fyra personerna som stoppade in handen i kaoset och tog tag i pudelns halsband och drog bort den från Thyra och Lhine.
Det gick ju bra, men det var ändå mer än vad jag orkade med så jag bröt ihop och började gråta. Satte mig ner mitt på gångbanan och kramade om Thyra och Lhine. Om någon brydde sig och undrade hur det gick? Icke… När vi kom hem blev det att ringa till mamma och prata av mig, i 1 1/2 timme.
Resten av dagen blev inte alls som jag hade tänkt. Jag hade nämligen tänkt försöka gå ut och träna lite med Thyra och Lhine, men det bara gick inte. Vi tog oss ut framåt eftermiddagen, men jag blev mest stående bara. Hundarna fick göra någon snurr och sådär, men någon träning blev det liksom inte…
