Arkiv för juni 2014
Rhiva på väg tillbaka med markeringen på walk-up:en.
Det var inte lite segt imorse när klockan ringde och det var dags att gå upp för att åka och jobba. Rhiva däremot var pigg och redo för att åka iväg på ytterligare en kursdag, så efter morgonpromenaden såg hon väldigt besviken ut när jag bytte om till mina arbetskläder…
Sedan jag kom hem från jobbet igen så har jag inte sett mycket av henne, utan hon har mest legat och sovit i plastbaljan i hallen. Det är verkligen inte lik henne, men jag gissar att tröttheten efter helgen har kommit ifatt. Nästan lite läskigt vad trött hon varit idag. Hon lyfte inte ens på huvudet när jag frågade om vi skulle gå ut och träna. Hon bara tittade på mig som om jag vore dum i huvudet.
30 juni, 2014 | 1 kommentar »
Rhiva, FDI FDII RLD N Höstglädjens Call On Private Line.
Då är vi hemma efter ännu en härlig dag med en massa rolig apporteringsträning. Idag hade vi tur med vädret, och det kom bara några ynka regnstänk på eftermiddagen när vi var uppe i skogen. Strax före lunch strålade solen och vi fick flytta vårat lilla läger bort till skuggan.
Idag fick vi göra två olika övningar för att lära hunden att springa på raka linjer, och få den att lita på att om man pekar rakt fram så finns det något rakt fram. Första övningen var en fyrkant, där vi satte upp pinnar och sedan gick man runt fyrkanten tillsammans med hunden och lade en dummie vid varje. Sedan skickade man hunden från ena hörnet till det andra, gick jaktfot till ett annat hörn o.s.v.
Jag var lite nervös för att Rhiva skulle tappa fokus på ena skicket och fortsätta rakt fram över dummien, eftersom att jag skickade henne mot den andra fyrkanten. Jag stod beredd på att behöva försöka kalla in henne, men hon var fullt fokuserad på arbetet. Det sista skicket var mot en dummie som jag lade ner när vi gick från ett hörn till ett annat, och där var inte Rhiva med på att det skulle ligga en dummie. Hon sprang ändå spikrakt ut, och efter ett par meter så tändes ljuset när hon såg den.
Parallellt med fyrkantsövningen så fick man en i taget gå upp i skogen och prova vilt. En markering med kråka kastades åt oss, och Rhiva sprang ut och luktade på den?!? AnneCharlotte försökte leka ingång intresset, men Rhiva sprang upp till mig istället. Efter att jag visat hur vi gjort hemma, och Rhiva plockat upp den från marken ett par gånger, så provade vi en markering igen och då gick det bra att apportera den. Hon behövde tydligen en liten påminnelse om hur hon skulle göra.
Därefter blev det en annan linjetagsövning där två dummies ställdes på rad. För att göra det enkelt och tydligt för både en själv och hunden så satte vi upp pinnar här med. Rhiva hämtade in båda två, en åt gången förstås, snabbt och enkelt så jag och Magnus som tränade ihop utökade avståndet mellan pinnarna. Då blev det inte lika lätt, men hon fortsatte ändå rakt ut. Duktiga lilla unge.
Innan lunchen fick vi, tre och tre, prova en walk-up. Det var kul, men jättesvårt! Vi gick alltså tre stycken på linje, med AnneCharlotte framför oss, och tre gånger gjorde hon ett stopp och kastade iväg en boll som vi förare skulle markera. Man skulle alltså hålla reda både på sin hund, hålla linjen och komma ihåg var bollarna landat. Medan hundarna satt kvar på linjen skulle vi förare hämta bollarna, och jag fick såklart nummer tre som jag hade sämst koll på. Som belöning fick hundarna sen en varsin markering, och de andra två skulle sitta kvar vid sin förare.
Efter lunchen gick vi upp i skogen för att prova på sök. Jag valde dock att hoppa över det med Rhiva, för jag kände mig trött och lite ofokuserad. Självklart följde jag med de andra upp och tittade, och det sättet som AnneCharlotte tränade sök på var samma sätt som jag lärde in det med Lhine. Det kändes bra att redan veta hur och varför, så att jag inte missade något viktigt när jag inte provade med Rhiva.
Därefter var apporteringskursen slut, och det kändes lite trist att säga hej då till alla. Det har verkligen varit en jätterolig, intressant och lärorik helg!
29 juni, 2014 | 1 kommentar »
Vittra, TJH(RDH) LPI Höstglädjens Quick-Witted.
Kalla och helt genomblöta är vi hemma igen den efter första dagen av helgens apporteringskurs som mamma ordnat för AnneCharlotte Bengtsson. Jag är jättetrött och frusen, men är samtidigt alldeles varm inombords över hur duktig Rhiva varit idag! Hon har varit helt fokuserad på arbetet och sprungit raka vägen ut och in utan något flams och trams.
Idag höll kursen på mellan 10-17.30, men straxt innan 17-tiden gav jag upp och åkte hem på grund av vädret. Dagen började med att alla fick presentera sig, och sen ville AnneCharlotte se vad hundarna hade för apporteringsintresse. Eftersom att jag hade Rhiva med mig så fick jag börja. En boll skulle kastas iväg med en bollkastare på gräsmattan, och en boll är ju en leksak i Rhivas ögon! Men vi gjorde som vi blev tillsagda, och det sa bara ”Tjoff, tjoff!” så var Rhiva tillbaka med bollen.
Därefter gick vi ut på ett fält, och jobbade på ända fram till lunchen. Det var inte mycket sitta och titta, utan i de flesta övningarna blev vi uppdelade just för att det inte skulle bli en massa väntan. Närsök var lite av dagens tema, och vi fick göra en massa roliga och intressanta övningar som gick ut på att lära hundarna att använda näsan och hur man lärde in närsökssignal.
Det blev även några stadge- och jaktfotsövningar. Vi hann få göra så många övningar att jag faktiskt inte ens kommer ihåg alla. Jag får sätta mig ner på måndag och försöka gå igenom allt och skriva samt rita ner det så att det inte glöms bort.
Dagen har iallafall varit toppen, och det har funnits en tanke med varje övning. Det har inte kastats en massa markeringar och vi har inte fått testa saker, utan vi har fått träna. Jag tror att nybörjarhundarna fick totalt tre markeringar. Först när AnneCharlotte ville se apporteringsintresset, och två gånger när hundarna skulle få en minnesbild av ett område där de sedan fick göra ett närsök. Den ena fick de inte ens hämta, utan istället gick man ifrån den medan dummien byttes ut mot en tennisboll som gömdes under gräset.
Jag och Rhiva kommer verkligen sova gott inatt, och det ska bli jättespännande att se vad vi ska få göra imorgon. Hoppas dagen bjuder på bättre väder bara.
28 juni, 2014 | 2 kommentar »
Det är sällan jag köper leksaker till hundarna, men idag när jag var på Maxi kunde jag inte låta bli trots att jag visste att Lenny skulle sucka över det. Hundarna har redan en sisådär femtioelvatusen leksaker enligt honom. Riktigt så många har dom ju inte, och de flesta ligger i en IKEA-möbel i hallen. Ibland byter jag ut de leksakerna som ligger framme, och hundarna blir lika glada varje gång de får ”nya”.
Idag kunde jag som sagt inte låta bli, trots att det i en garderob finns helt nya och oanvända leksaker som hundarna vunnit på tävlingar. Det var den gröna pip-hunden som fångade mitt intresse först, och sen låg de andra precis intill. Alla tre hade nedsatt pris. Även om leksakerna är tänkta som belöning så kände jag mig tvungen att köpa tre, och det blev inte så himla dyrt. 29:-, 25:- och 19:- kostade de.
Lennys första kommentar var inte helt oväntat ”Ska du slänga några av de gamla nu då?”. Men nej, här ska inte slängas. De nya leksakerna får följa med på helgens apporteringskurs, så att jag blir lite bättre än bäst i Rhivas ögon.
27 juni, 2014 | 1 kommentar »
I helgen är vi tio stycken Höstglädjare som ska gå en apporteringskurs som mamma har anordnat. När mamma höll på och grejade för att få till den här kursen så kändes det som att det låg så himla långt fram, men nu är det alltså dags. Jag ser verkligen fram emot helgen, och förutom själva kursen så ska det bli kul att träffa Sara med Thyradottern Vittra och Kicki med Lhinesonen Wilmer igen och Cattis med Lhinesonen Nemo som vi inte träffat sedan han flyttade.
Hur det kommer gå för mig och Rhiva har jag verkligen ingen aning om, och jag kommer nog vara lite nervös över att hon kommer tycka det hela är för lattjolajbans så att hon ballar ur. Fast jag tror ändå, och hoppas, att det istället kan finnas chans till glädjetårar. Hon är ju inte alls samma hund som för 1 år sedan, utan har ju mognat jättemycket och flera gånger visat att huvudet visst hänger med fast att det är full fart i benen.
Senast vi tränade apportering, vilket är så länge sedan att jag inte ens kommer ihåg när det var, så behandlades dummiesarna som leksaker. Fula upptag, slarviga grepp och ruskande på vägen in. Ibland är man ju lite trög, men i veckan kom mamma iallafall med det enkla och självklara tipset om att jag skulle träna som jag gjort med apportbocken. D.v.s med omvänt lockande.
Detta gick vi ut på uteplatsen och testade idag. Lätt som en plätt sa Rhiva, som greppade med fullt och fast grepp. Det var inget flams eller trams överhuvudtaget, så medan jag belönade så provade jag att slänga dummien bakom henne. Tempot blev lite överdrivet, och hon gjorde ett rävskutt och plockade upp dummien, men hon greppade den ordentligt och kom sedan och satte sig framför mig med den.
Tänk vad bra att vi gick valp- och fortsättningskurs hos Heléne Lindström och lärde oss grundövningar, och att mamma också gick den kursen så att hon kan påminna mig om vilka enkla små knep man kan plocka fram…
26 juni, 2014 | 1 kommentar »
Det blev ett ordentligt träningspass med Rhiva idag igen. När vi var klara så valde hon själv att traska bort mot porten, hon som inte brukar vilja gå in. Vi tränade i ungefär en halvtimme och det var ganska varmt ute, så det tog både i kropp och knopp. Jag tycker det är skönt att det går att få henne riktigt trött, men snart lär väl hennes uthållighet räcka längre.
Idag blev det att jobba med gårdagens stora brist, nämligen fria följet. Det gick helt klart mycket bättre här hemma i den miljön och med de störningarna som Rhiva är van vid, men det var ändå stor skillnad jämfört med linförigheten. Jag tror att jag ska se fria följet som ett helt nytt moment, och börja om från noll för att få Rhiva att förstå att det inte är någon skillnad om kopplet är på eller ej.
Sen så blev det stadga i ligg och stå. Det var inga konstigheter när hon låg ner, så där kan jag nog börja utmana henne med lite olika störningar. Hon stod stilla och fint när jag gick runt henne fram och tillbaka och stod bredvid henne, men så fort jag vred på kroppen eller böjde lite på knäna så åkte rumpan ner i backen. Där har vi alltså lite att pilla med.
Självklart så blev det även några rutskick. Både raka skick och skick där jag satt ner och frågade Rhiva var rutan var någonstans. Detta gjorde vi i slutet av passet och tempot var inte det bästa eftersom att hon började bli trött och även hade en lina släpandes efter sig, då det satt en katt vid sophuset som Rhiva var väl medveten om. Något försök till kattjakt blev det inte, utan hon var duktig och sprang till rutan varje gång. Hon sprang även ut till rutan en extra gång när träningspasset var slut för att se om det kunde ge utdelning av en extra köttbulle, och det gjorde det såklart.
25 juni, 2014 | Inga kommentarer »
Efter jobbet idag blev det att åka hem och hämta hundarna och träningsväskan för att sedan åka vidare till Hälla och träna lydnad med mamma. Även idag satte mamma en timer så att vi hade lite koll på hur länge vi tränade, och idag blev Rhiva helt slut i huvudet. Dels så var det lite svårt med en helt ny plan, och även jag tyckte det var svårt då mammas lydnadsplan lutar, och så blev det mycket spring idag.
Spring i form av en lång inkallning, många belöningar där jag vräkte iväg en boll och så en massa skick till rutan. Eftersom att mammas lydnadsplan är inhägnad så tyckte mamma att vi skulle passa på att se hur mycket fart Rhiva klarade av innan benen tog överhanden, men hon hade huvudet med sig.
I början av träningspasset var hon väldigt okoncentrerad, och i fria följet släppte hon direkt. Då fick det bli koppel på, och då gick det genast mycket bättre. Linförighet är det vi tränat mest, och det var väldigt tydligt att för henne är det inte samma moment utan koppel. Nos mot näsa så varvade vi lägganden och ställanden för att se hur hon lyssnade/förstod kommandona, och det blev 100% rätt.
Därefter blev det en lång inkallning med läskigt högt tempo, och Rhiva lyckades faktiskt rätt bra med ingången. Hon satte sig lite snett, men hon var inte långt fram och smällde inte in i mitt ben. Sen blev det en massa rutskick. Vid det första skicket hade inte Rhiva en aning om vad hon skulle göra, så hon sprang och hämtade en stövel. Hon såg lite fundersam ut innan hon plockade upp den, men tänkte nog att det var det matte menade…
Många bra skick blev det också, även om mamma upplyste mig om att jag använde olika tonfall och kommandon hela tiden. Efter x antal skick började Rhiva bli rejält trött, så då lekte vi med bollen en stund och sen tyckte mamma att vi skulle avsluta med något roligt och lätt. II-ans fjärr fick det bli, och för att göra det lite tävlingslikt så fick mamma stå bredvid Rhiva. Trots att hon var trött så gjorde Rhiva sina snygga uppsitt precis som vanligt.
Mamma ifrågasatte varför jag belönade så tätt, för på tävling är det ju fyra skiften, men så kom hon på att det är klass I vi ska tävla först och att varken rutan eller fjärrdirigeringen är med där…
I nästa vecka blir det att köra igenom klass I, enligt mammas order, så tills dess blir det att lägga lite extra energi på stadga, linförighet och fritt följ. Vi har ju inte direkt några fina transporter fram till läggande/ställande, och det beror väl helt enkelt på att vi som sagt oftast tränar med koppel på.
24 juni, 2014 | 1 kommentar »
Vårtan på Thyras ögonlockskant som opererades bort i slutet av mars kom ju tyvärr tillbaka redan efter en månad, och när vi var och tog blodprov för en månad sedan så tittade Cesar på den och tyckte att jag skulle hålla koll så att den inte började växa och irritera ögat. Den har blivit bortopererad en gång tidigare, för tre år sen, och kom tillbaka. Dock inte lika snabbt som den här gången.
Nu slutade inte vårtan att växa heller, utan blev större och större. Förra helgen bestämde jag mig för att ringa och prata med dom på Hund & Kattdoktorn igen, men på måndagsmorgonen lyckades Thyra själv med att klia bort en stor bit när hon rullade i gräset. Jag fick själv avgöra om jag ville boka in en tid för operation direkt eller om jag ville vänta, men med tanke på självrisk, karenstid och VM i augusti så kändes det bäst att ta tag i det med en gång.
Idag var det då dags att åka till Hund & Kattdoktorn igen, och ifall att det skulle bli operation så fick inte Thyra någon frukost. Framme hos veterinären hälsade Thyra glatt på personalen och blickade upp mot godisburken som stod i receptionen. Thyra blev lovad av Eva att hon skulle få en sig godisbit sen innan hon skulle åka hem igen.
Det fick bli operation, och den här gången skulle Cesar gå in djupare för att se vad som skulle behövas göras. Eventuellt skulle han behöva skära bort en bit av ögonlocket, som en trekant, och jag sa att han fick göra hur han ville. Jag funderade såklart över om det kanske skulle bli fult och lämna ett synligt ärr, men vad är viktigast liksom?
Under tiden som Thyra opererades åkte jag ut till Hälla, och vid 12.30 när mamma höll på att göra sig klar för att åka till jobbet så tänkte jag att jag lika gärna också kunde åka då och vänta i Söderköping tills Thyra skulle hämtas. Precis då ringde Eva och sa att Thyra ville få åka hem. Perfekt tajming.
Den här gången hade Thyra hunnit piggna till mer än sist, och det blev ett himla gnissel och gnäll när hon såg att jag kom och hon släpade Eva efter sig. Cesar berättade vad han gjort, och istället för att bränna bort vårtan så hade han gått in och klippt av den. Förutom smärtstillande så skulle Thyra även ha ögonsalva direkt, och så skulle jag använda ögondropparna hon fick mot infektionen som blev sist.
När jag skulle betala så låg det en present till Thyra i receptionen. På en lapp stod det ”Till Thyra från Eva”, och under den låg tre stycken 3-pack med Dentastix och en påse med små kex. Så himla snällt och gulligt!
I bilen på vägen hem var Thyra lite åksjuk och dreglade, och hon har sovit bort nästan hela dagen. Även jag passade på att sova en stund när vi kom hem. Thyra blev jätteglad när det äntligen var dags för kvällsmat, och till efterrätt fick alla tre en varsin Dentastix.
Ögat ser jättefint ut, man ser inte ens att hon har blivit opererad, och nu är det bara att hålla tummarna för att vårtan är borta för alltid. Idag har Thyra fått vara utan tratt, men imorgon får jag nog leta fram en som hon får ha medan jag jobbar. Det vore ju himla onödigt om hon skulle klia sig i ögat och ställa till med något.
23 juni, 2014 | Inga kommentarer »
En liten Lhine som smakar på apportbocken första gången. Redan från början hade hon rätt tänk om hur apporten skulle plockas upp, det vill säga på vägen ut medan hon vände tillbaka till mig.
22 juni, 2014 | Inga kommentarer »
En grå tjur, hans brun/vita kossor och en massa små söta kalvar som ligger och vilar i det höga gräset medan de vuxna går och betar. Alla rena och fina. Nästan så att man kan kalla korna för luktfria.
21 juni, 2014 | Inga kommentarer »
