Vad hände med Malte?
Thyra och Malte på valpträff i mars 2010.
Jag kommer inte gå in på några närmare detaljer, då det som är gjort är gjort. Malte, LPI LPII RLD N Höstglädjens Full Speed Forward är iallafall en son till Thyra, född i november 2009. Han såldes till en tjej som var väldigt förtjust i Thyras energi och storlek. De satte igång med träningen tidigt, och Malte var väldigt lättlärd och duktig liten kille.
Vid 6 månaders ålder hade han ett kanonfint fritt följ, kunde nästan alla delar i lydnadsklass I, gjorde vattenmarkeringar med avlämningar i handen, jobbade fint ute på sök och apporterade vilt utan några som helst problem. En riktig liten stjärna som vi fick följa via text, bilder och film. Vi var många som undrade vad det skulle bli av denna otroliga valp!
Vid 12 månaders ålder blev det debut i klass I, och han fick titeln LPI med poängraden 197.5, 198 och 190.5! Sedan hände något som gjorde att träning och tävlings- samt provplaner uteblev. Straxt efter att Malte fyllt 2 år blev det iallafall en debut i klass II, där han tyvärr nollade hopp över hinder och missade 1:a priset. Det tog hårt, efter poängen i klass I. Titeln LPII togs på de tre nästkommande tävlingarna med poängen 166.5, 183 och 185, och Malte imponerade på såväl domare, tävlingsledare och publik.
Malte beskrevs många gånger som en helt underbar hund. Han var en golden med stort G, och allt föll sig naturligt för denna underbara hund och han hade man kunde önska sig från en golden retriever. Han var inte bara en otroligt arbetsvillig och duktig hund, utan även fri på höfter och armbågar. Ett stort plus, i mina ögon, var att han även var en liten hane. Liten, men välbyggd och proportionerlig.
Han startades en gång på jaktprov, vid 2 1/2 års ålder, efter att knappt tränat någon apportering alls på väldigt länge. Trots det långa träningsuppehållet så plockade han fortfarande in vilt, men det blev tyvärr en 0:a då en trut inte plockades in och det blev några tomma skick på söket då Malte helt enkelt inte var i form. Därefter blev det väldigt tyst…
… tills jag en morgon fick ett sms från en annan valpköpare som hade sett Malte i en annons på Blocket! Varken jag eller mamma trodde att det var sant, och mamma försökte att få köpa tillbaka honom trots att hans ägare ville ha det dubbla valppriset för honom. Att han skulle säljas berodde på att det aldrig hade klickat mellan dom. Va?!?
Malte köptes av ett företag som utbildar assistanshundar, och påbörjade utbildning till signalhund. Jag och mamma var inte helt lyckliga över det, då det var så mycket som skulle behövas tränas bort. Bland annat hans fina ögonkontakt, eftersom att han inte skulle kunna gå så hela dagarna i arbete. Malte blev snabbt färdigutbildad, och vi hörde båda av oss emellanåt för att höra hur det var med honom. Vid ett tillfälle frågade mamma vad det skulle kosta om vi köpte honom, vilket var ett sexsiffrigt belopp(!).
I november förra året, när Malte fyllt 4 år, hörde jag av mig igen och frågade om han var såld ännu, och ville liksom bara höra var han hade tagit vägen. Det visade sig att han, tur i oturen, blivit för gammal för att säljas som assistanshund och att han hade charmat in sig hos sin tränare så mycket att hon hade köpt honom! Jag fick även veta att dom snart skulle ut och tävla.
För bara två månader sedan fick jag helt plötsligt för mig att jag skulle söka efter Malte på SBK-tävling, och se om jag kanske kunde hitta hans nya ägare där – vilket jag gjorde! Jag tog även kontakt med henne samma dag och hoppades på att det skulle kännas okej för henne, och det gjorde det. Hans nya ägare hade bara goda ord att säga om Malte, och att han passade så bra i hennes lilla flock.
När jag var inne på SBK-tävling såg jag att han och hans nya ägare redan gjort två starter i rallylydnad med godkända resultat i nybörjarklass, och i maj fick de ytterligare två godkända resultat och tog titeln RLD N. Igår gjorde de debut i heelwork to music och fick sitt första uppflyttningspoäng! Jag är så glad över att vi hittat Malte igen, och att han är en älskad familjemedlem och har ett aktivt liv.