28 februari 2012
Det känns som att det är så länge sen Rhiva var en liten plutt, samtidigt som jag ibland glömmer bort att hon har fyllt 2 år. Hon är ju så omogen, flamsig och tramsig.
Det känns som att det är så länge sen Rhiva var en liten plutt, samtidigt som jag ibland glömmer bort att hon har fyllt 2 år. Hon är ju så omogen, flamsig och tramsig.
Den här veckan blev inte alls som jag hade tänkt. Hittills har det inte blivit ett enda träningspass med någon av hundarna… Kanske inte den bästa uppladdningen för Thyra inför Cruft’s, så det är ju tur att vi är framme i England redan på onsdag. Därmed kommer vi hinna med både träning och motion innan det är dags för lördagens tävling.
Min bil är den tråkiga och onödiga anledningen till att träningen uteblivit. I förra veckan var Lenny iväg med den för att se om det var värt att laga handbromsen, som han drog sönder i somras, inför besiktningen som var i tisdags. Han som tittade på bilen hittade en massa fel, dyra fel som inte skulle vara värda att laga.
När något dessutom gick sönder i lördags på vägen till Haninge så kände jag att det verkligen var dags att ta tag i att försöka hitta en ny bil. Redan dagen efter fick jag tips om en bilannons av min moster, som jag hade tänkt åka och titta på i måndags. Tyvärr så blev det inte så då någon annan trängde sig före och köpte bilen, så den eftermiddagen och kvällen var humöret i botten.
I tisdags var det dags för besiktning, och den gick ju inget vidare. Det var dock ganska skönt att vara förberedd på vilka fel besiktningsmannen skulle kunna hitta. Jag fick även veta vad som gick sönder i lördags, och höll på att börja skratta. Avgasröret hade gått av! Inte konstigt att det helt plötsligt blev ett väldigt oväsen om bilen…
Direkt efter besiktningen blev det att åka och titta på en annan bil, och den här säljaren skulle hålla på den åt mig, och den bilen fick följa med hem. En röd volvo V70, årsmodell -98. Jag kommer ihåg den häftiga känslan för 5 år sen, när jag åkte hem med min lilla gråa V40, och den känslan infann sig inte i tisdags. Istället kändes det lite jobbigt, och jag har fortfarande någon sorts antikänsla mot min nya bil.
Jag har nog lite separationsångest och saknar min gamla skruttiga V40. Bilen som jag svurit åt så många gånger och kallat för skithög, men som ändå alltid rullat framåt trots att den varit långt ifrån välskött. Jag vet att det låter jättefånigt, men den bilen var väldigt mycket jag på något vis och vi gjorde många spännande resor ihop.
Fast sen är ju jag sån som tycker att stora förändringar är lite jobbigt, och jag kommer säkert vänja mig med min nya bil så småningom. Den har lite småfel som jag stör mig på, men när de har blivit fixade så lär det nog kännas bättre. Annars får den hamna på Blocket…
Thyra och Silla, mars 2010.
På tisdag, samma dag som vi påbörjar resan mot England och Cruft’s, är det beräknat att valparna efter Igor, SE VCH Höstglädjens Sir Bors och Silla, LPI Höstglädjens Quicksilver ska födas.
Bilderna är tagna av Sandra Öberg.
Lhine, heelwork to music klass III
Domare 1
Utförande: 8.2
Programmets planering och kvalitet: 8.5
Tolkning av musik: 8.8
Bra och ”rent” program – jag gillar det! Få hjälper, hon arbetar bra själv. Snygg position 5 sidledes. Lite ut position i 3. Snygg position 1! BRA JOBBAT! En fröjd att se er ihop.
Totalt: 25.50
Domare 2
Utförande: 8.0
Programmets planering och kvalitet: 9.0
Tolkning av musik: 8.0
Tydlig hjälp i position 8. Tappar i position 1, 3, 5. Missar i övergång. Alla andra supersnygga. Tajmar musiken bra. Önskar med freestyleinslag för att göra tema och högt betyg i tolkning av musik. Nån till position för maxbetyg.
Totalt: 25.00
Slutpoäng
Utförande: 8.10
Programmets planering och kvalitet: 8.75
Tolkning av musik: 8.40
Totalt: 25.25
Thyra, freestyle klass III
Domare 1
Utförande: 9.2
Programmets planering och kvalitet: 9.1
Tolkning av musik: 9.2
Bra tempoväxlingar och en hund som arbetar igenom programmet extremt bra. Väl utförda svåra rörelser! Programmet är mycket välkoreograferat!
Totalt: 27.50
Domare 2
Utförande: 9.0
Programmets planering och kvalitet: 9.3
Tolkning av musik: 9.5
Väldigt fint självständigt arbete. Missar något trix, tittar ut i publiken, 2 skall. Svåra trix. Energin är nästan för hög, men höll sig precis så det var bekvämt. Bra program! Få fram mindre volym på ”bakåt” kommando.
Totalt: 27.80
Slutpoäng
Utförande: 9.10
Programmets planering och kvalitet: 9.20
Tolkning av musik: 9.35
Totalt: 27.65
Igår var Katarina och Thyradottern Ezra, LPI LPII Höstglädjens Stjärnklar och tävlade lydnad. De fick sitt andra 1:a pris i klassen, den här gången med 271.5 poäng. Jättestort grattis!
Nu är klockan snart 23.00 och vi har nyligen kommit hem efter en lång tävlingsdag i Haninge hundhall. I morse blev det sovmorgon, då det var hela 45 starter i freestyle klass I. Jag och Nathalie åkte ihop, och hade räknat på att det skulle vara lagom att vara framme vid 13-tiden. Då skulle vi hinna gå en sväng med hundarna, träna lite och kolla av läget innan det var dags för banvandring.
Lite försenade blev vi dock, då min bil pajade precis utanför Nyköping. Många svordomar blev det då jag vet att min bil är dålig och vi hade kunnat ta Nathalies, men att något skulle gå sönder precis just nu trodde jag ju inte! Efter att Nathalie pratat med sin pappa och jag pratat med Lenny, som i sin tur pratat med sin pappa, så bestämde vi oss till slut för att fortsätta köra. Det var ju typ lika långt åt båda hållen, och hur det skulle gå med hemresan lät vi bli att fundera över.
Trots stoppet i Nyköping så var vi framme i väldigt god tid, alldeles för god tid. Jag startade inte med Lhine förrän 16.45 och med Thyra 18.10, så det blev lång väntan i bilen för hundarna. För Lhines del tror jag inte att det spelar någon större roll, men Thyra går upp jättemycket i stress av det. Det bästa för henne är ju om hon kan vara med mig hela tiden, men på dagens tävling funkade inte det.
Hundhallen var jättefin och det var en tillräckligt stor plan med ett bra underlag, men en ganska svår tävlingsmiljö. I publiken fick det inte vara några hundar, utan de fick man ha i hunddagiset som låg i rummet intill tävlingsplanen. Det kändes som att det kunde bli lite rörigt, plus att man inte kunde gå in och ut hur som helst med hänsyn till de som var inne på tävlingsplanen, så då kändes det ändå som ett bättre alternativ att låta hundarna få vara i bilen.
Lhine gick jag och hämtade direkt när banvandringen var slut, så att jag skulle hinna försöka dämpa henne lite innan vi fick gå in på uppvärmningsytan. Alla som träffat Lhine var ju hur hon låter, och det kan ju vara lite störande för andra hundar. Idag var hon dock lite tystare än vanligt, och när vi stod näst på tur så lät jag henne hållas.
Som jag skrev igår så körde vi vårat gamla program idag. Det blev några missförstånd eftersom att vi tränat på en massa nya övergångar, men i övrigt jobbade Lhine på fint. Jag råkade trampa på stackaren en gång, men klappade om henne lite snabbt och så var det glömt. Det var inte det bästa vi gjort, men hyfsade poäng och ett fjärde resultat till SM-listan skulle vi få iallafall.
Poängen blev högre än väntat, och vi kom 3:a i klassen med cert på 25.25 poäng! Det är jag verkligen jättenöjd med, och nu har vi tre resultat över 25 poäng. Känns väldigt skönt att ha det så här tidigt på säsongen!
Efter att jag satt ut Lhine i bilen så fick Nathalie fixa mitt hår och så sminkade jag mig innan jag gick och hämtade Thyra. Hon gick såklart på tårna och höll på att krypa ur sitt eget skinn. Vi satte oss i en av dagisboxarna och försökte att bara sitta ner och ta det lugnt. När det började närma sig vår tur att få gå in på uppvärmningsytan så väntade vi vid hundstoppet en stund så Thyra fick ta in tävlingsmiljön.
Thyra gick in lugnt och fint på planen när vi hälsade på domarna och verkade samlad när hon cirklade runt svärdet, men när hon skulle göra slalomingången så såg jag att hon tänkte rusa på. Jag bromsade henne med ett ”Nej!” och lyckades samla ihop henne lite. Första halvan av programmet flöt på bra, men sen kom det några skall, hon ville inte vända och backa mot mig och klättrade på mig när hon skulle springa runt mig.
Jag behöll ändå lugnet när hon stressade på och fick henne att bli tyst och fick ner henne på marken när hon klättrade på mig. Det kändes lite sisådär när vi sprang av planen, men jag var ändå väldigt nöjd över att det inte blev totalt kaos och att jag inte drogs med i Thyras tempo. Helt oväntat var det ju inte att Thyra skulle vara helt i gasen, eftersom vi har tagit det lugnt med träningen sedan My Dog och eftersom att hon fick sitta i bilen.
Det kändes ändå väldigt bra att vi gjorde den här starten inför Cruft’s, dels för att jag fick en påminnelse om hur gasad Thyra kan vara och nu blev det väldigt tydligt att Thyra håller sig lugnare om hon får vara med mig hela tiden inför start. Dessutom hade det sett mycket bättre ut än det kändes, så bara jag är lugn och gör det jag ska göra så kan en del missar maskeras.
Några höga poäng visste jag att vi inte skulle få, och vi skulle inte heller ta en av kvalplatserna till Agria Freestyle Elite Challenge-finalen 2014 för det var två ekipage som hade fått över 26 poäng. Fast det här var ju bara årets första kvaltävling av åtta, så det skulle ju komma fler chanser.
I väntan på prisutdelningen så packade jag och Nathalie ihop våra grejer och satte ut Thyra i bilen. På väg in igen som utbrister hon ”Nä, ni vann! 27.65 poäng!”. Jag blev så glad och totalt överraskad att jag började gråta, och en klubbkompis som gick förbi undrade vad som hade hänt. ”Det gick jättebra.”, snyftade jag fram och så skrattade vi åt det alla tre.
Vilken tur att vi fortsatte vår resa upp till Haninge, trots att bilen började strejka halvvägs. Lhine fick sitt fjärde cert och tog troligtvis ett tredje SM-poäng. Kanske att de totala poängen vi har nu räcker till SM, det beror ju helt på vad andra får för poäng under året. Thyra vann sin klass med cert och nytt personligt rekord officiellt på 27.65 poäng, och tog den första av de två kvalplatserna till AFEC-finalen 2014!
Jag har precis varit ute och kört ett kort träningspass med Lhine, och lyxade till det med extra gott godis som belöning. Musiken var på i mobilen och tanken var främst att jag skulle vara fokuserad och tydlig med mina kommandon, vilket Nathalie påpekade att jag var väldigt slarvig med igår. Det är ju inte lätt för Lhine att veta vad hon ska göra när hon inte kan programmet, och hennes matte är sen och otydlig med instruktionerna…
Det gick helt klart bättre idag, men vi är inte alls redo för någon debut med programmet så nu stryker vi den planen eftersom att nästa tävling är redan imorgon. Istället startar vi med det gamla programmet ytterligare en gång, även om vi inte har tränat något på det sedan tävlingen i Karlstad. Jag tror det kan gå ganska så bra ändå, för det programmet kan Lhine och störs inte av att jag gör fel.
Allt känns mycket bättre nu när jag har bestämt mig för att vi skjuter på debuten med nya programmet. Jag kände att det fanns en väldigt stor risk för att vi båda skulle ha en dålig känsla på planen, och då är det ju bättre att vi backar och har roligt med ett sämre program.
Usch och fy, nu börjar jag bli nervös över att Thyra ska börja löpa innan Cruft’s. Om inte jag läst fel så får löptikar tydligen inte delta, så det vore ju bara så himla trist om vi skulle missa våran start på grund av det. Varför löptikar inte får delta förstår jag inte, för det är ju ändå världens största utställning och det lär ju vimla av löptikar ändå.
Thyra har aldrig tidigare löpt på en freestyletävling, och jag hoppas och håller tummarna stenhårt för att hon håller sig till den 9:e mars iallafall. Mellan de två senaste löpen gick det 10 månader, så egentligen borde det inte vara löp på gång förrän i juni. Sist så väntade ju alla tre in varandra, och Rhiva var den som började löpa först och sen satte Thyra och Lhine igång en vecka senare.
För Rhiva gick det 8 1/2 månad mellan första och andra löpet, så för hennes del borde det inte vara dags förrän i mitten av mars och då är det fritt fram för alla tre att börja löpa. Som sagt, det är bara att hålla tummarna!
För övrigt tycker jag att det är jättelöjligt att inte löptikar får delta. Det är ju klass III, och dessutom de bästa hundarna från varje land som deltar. Här i Sverige får löptikar delta oavsett vilken klass de tävlar i, men de får starta sist i sin klass och ha löptiksskydd på sig.
Idag kom rekvisitan till vårat nya program!