Freestyle-SM 2013
Svenska mästaren i freestyle 2013.
Det blev bara ett kort blogginlägg i lördags när vi kom hem, medan jag satt i soffan och skålade med cider ur pokalen och Lenny lagade god mat åt oss, men nu kommer en längre version om freestyle-SM.
Jag och Nathalie åkte upp till Stockholm i fredags och sov på ett hotell som bara låg ett par minuter ifrån Stockholmsmässan. Vi var helt överrens om att det var värt dom pengarna för att slippa gå upp mitt i natten och inte behöva köra mot klockan. Med tanke på fredagens väder så kändes det som ett väldigt bra val! Vi tog det lugnt, stannade på vägen och åt kvällsmat och passade då även på att meddela hotellet att vi skulle bli sena.
När vi packat in våra grejer tog vi en promenad med hundarna, och hade turen att välja helt rätt håll att gå åt. Vi hamnade på en jättefin promenadslinga längs vattnet, så en timmes kvällspromenad blev det längs Årstaviken(?).
I lördags ringde klockan 05.30, och en timme senare var vi på väg mot mässan. Jag som känt mig väldigt lugn inför SM började känna hur nervositeten kom krypandes medan vi köade för att komma in. Helt sjukt, utställningsmänniskorna hade bråttom in två timmar före bedömningarna började. Vi som skulle start på SM hade en kvart på oss innan vi skulle anmäla oss, och tio minuter efter det var det banvandring.
Efter önskemål från oss tävlande fick man banvandra med hund, och jag gick först ett par gånger utan Thyra. Jag som fått för mig att planen var jättestor var lite orolig att djupet på planen inte skulle räcka till. Flera gånger fick jag gå om den första delen av programmet, för att se hur vi skulle röra oss för att Thyra inte skulle hamna under domarbordet eller hoppa in i dekorationerna på andra sidan planen. Fick till det till slut och sen hämtade jag Thyra så hon fick känna på mattan och se sig omkring. Två enorma hundstatyer och massa gosedjur var placerade längs ena långsidan…
HTM:en gick först, och innan allt drog igång så sprang jag och Nathalie bort till Pressbyrån för att köpa frukost. Vi som brukar ha med oss mer än vi orkar äta hade ingenting med oss, inte ens godis. Frukosten åts på läktaren och sedan bytte jag om och Nathalie fixade mitt hår. Mer och mer nervositet byggdes upp under tiden som gick, men jag försökte att sitta still och ta det lugnt. Så länge det var HTM fanns det ingen anledning att stressa, och sedan skulle vi inte starta förrän som nummer 13 i freestylen.
Nathalie och Ayax hade startnummer 6, så då kunde vi peppa och hjälpa varandra före start och placera ut hundarnas belöning åt varandra. Det var nervöst att sitta vid sidan av planen när Nathalie och Ayax körde sitt program. Jag vet ju var det kan brista, men dom gick in och satte sitt program! Nathalie hoppade upp och ner av lycka när de sprungit av planen, och jag hade nära till tårar av lycka för deras skull. Vilken SM-debut! Deras poäng räckte till en 4:e placering totalt.
Sen var det dags att rasta av Thyra och måla mig i ansiktet. Efter det började jag vanka fram och tillbaka, men jag kom på mig själv och gick och satte mig hos Thyra som låg i buren. Bytte om till kängorna, plockade fram Thyras belöning och såg till att allt var klart inför vår start. Då kommer Ulrika fram och säger att Diva har börjat löpa, så jag och Thyra får starta som nummer 12 istället för 13. Helt plötsligt blev det väldigt bråttom, för nummer 11 var på väg in på planen.
Jag fick typ lite panik, letade rätt på Nathalie och sa att vi skulle in nu med en ton som lät allt annat än trevlig. Hon mötte upp oss bakom planen, och när hon frågade om jag kände mig redo höll jag på att bryta ihop. Jag kände mig verkligen inte redo, men lyckades ändå samla ihop mig. Thyra fick några godisbitar och sedan bad jag funktionären att dubbelkolla när vi skulle gå in på planen så att domarna verkligen var klara.
Vi gick in och hälsade på domarna, gick bort till startpunkten och vinkade igång musiken. Thyra cirklade runt svärdet och gick in i första slalomen mellan benen, men tog inte andra slalomen. ”Var tog hon vägen?” tänkte jag innan jag vände mig om och såg att hon stod bakom mig. Därefter flöt det på fint tills hon skulle backa ut med svärdet. Hon råkade tappa det, men plockade snabbt upp det igen.
När hon skulle backa ut bakom mig så såg jag i ögonvrån att hon fuskade och gjorde snurren lite för tidigt, så då gjorde jag min snurr för tidigt också. Hon gick fint i sidleds, även om hon började röra sig lite framåt när jag vände mig mot henne. Snabbt apportering av svärdet, och hon lyckades hålla kvar det i munnen trots att hon på något vis fick det under sig. I slutet där hon ska sitta fint framför mig med svärdet så ställde hon sig upp på bakbenen istället, men vad gjorde det? Helt klart mycket snyggare än på NM, där hon klängde på mig.
Det kändes bara så himla bra när jag satte mig ner i slutpositionen med Thyra stående bakom mig med framtassarna på mina axlar! På NM var jag inte helt nöjd efter kvalomgången och ville få gå in igen och göra om, men nu var jag mer än nöjd. Vi satte i princip allt och det hade inte kunnat gå mycket bättre! Vilken känsla. Vi hade en chans att gå in och göra vårat bästa, och det gjorde vi! Jag var så stolt och nöjd över Thyra!
Bakom planen möttes vi av en glatt skuttande Nathalie, och ihop svor vi över hur bra det hade gått. Efter en stund när jag och Thyra var påväg tillbaka till vår plats vid sidan om läktaren kom Nathalie och kastade sig över mig och talade om att vi gått upp i ledningen med 26.83 poäng. 26.83 poäng!
Det var tre ekipage kvar, så än var ingenting klart. Jag och Thyra satte oss vid sidan av planen, men jag vågade knappt titta på de sista ekipagen. Jag satt med mobilen i handen och uppdaterade resultatsidan hur många gånger som helst. Med två ekipage kvar skulle vi som sämst hamna på bronsplats. Sen kändes det som en evighet innan det näst sista resultatet kom in. Jag var så nervös att jag skakade. Linnéa som satt bredvid fick upp resultatet på sin mobil, men jag kopplade inte vad hon sa förrän jag själv såg det. Fortfarande ledning med ett ekipage kvar.
Till slut så var alla femton resultat inlagda, och när mitt och Thyras namn fortfarande stod överst och jag insåg att vi hade tagit SM-guld så började jag storgråta. Fy fan! Vi hade tagit SM-guld!
Det var prisutdelning direkt efteråt, och jag var världens gladaste när jag klev in tillsammans med Thyra och med svärdet i högsta hugg när våra namn ropades upp. Jag fick ta emot en fin guldmedalj och vid placeringsskylten stod en pokal och tre presentpåsar. Tillsammans med Sabine och Iver som tog guld i HTM fick vi sedan springa ett ärovarv till ”The winner takes it all”. Så häftigt och mäktigt.
Efter att vi kollat igenom våra prispåsar, som bland annat innehöll tuggben, tuggchips, leksaker och godis, så gick jag och Nathalie en sväng med hundarna inne på mässan. Vid Hundtugget blev det ett stopp för att köpa med lite snuskigt hundgodis hem, och så fick Thyra ett grisöra att tugga på i buren medan vi gick för att hämta ut priser hos Pedigree. Thyra fick 7.5 kilo mat, fyra paket Dentastix och så fick jag ett par nävar chokladbitar.
Även Royal Canin hade sponsrat med ett presentkort, på valfri fodersäck upp till 15 kilo! De hade dock inget foder med sig, utan det skulle man hämta ut i butik. Det var väl tur det, för bilen blev ganska fullpackad på vägen hem trots att både jag och Nathalie hade snålat med packningen den här gången.
15.45 var det dags för ytterligare en prisutdelning för topp-fem i varje gren, och därefter skulle jag och Sabine få visa upp våra program för fullsatta läktare. Det kändes väldigt roligt att bli inropad igen, och få ta ett kliv fram och lyssna på nationalsången. Sedan var det att skynda ut från planen, hämta svärdet och göra oss beredda att visa upp varför vi vann.
Det blev lite musikstrul, men jag väntade ut tills de spelade om låten från början. Under uppvisningen var läktaren nersläkt och vi hade strålkastare som följde oss på planen. Redan vid tredje rörelsen, där Thyra går i sidleds framför mig i en cirkel, började publiken applådera och det kändes som att vi fick hur mycket applåder som helst under programmet. Thyra, som jag inte trodde kunde gå bättre än hon gjorde under förmiddagen, gick ännu bättre under uppvisningen! Det var en otroligt häftig känsla, och vi visade verkligen varför vi blev svenska mästare i freestyle 2013!
Freestyle-SM 2013 är utan tvekan det häftigaste jag och Thyra har varit med om!
