Fina Thyra
Föfattararkiv
Thone 14 månader
Thones 14-månadersdag skulle firats med träning och så tänkte jag sitta i gräset och försöka fånga henne på bild medan hon fick röja loss med någon leksak, men en arbetskamrat var sjuk idag så det blev snabbt ändrade planer. Jag trivs bra med mitt jobb så jag tackar och tar emot alla pass jag kan få, och när jag hämtat Evelina på förskolan blev det en skön långpromenad i kvällssolen. Nu kom jag precis på att det ligger tre tuggben i skafferiet, så det ska hundarna få att smaska på!
Fruktstund på tomten
Inga mer mosade bananer, för nu äter Evelina sina bananer själv.
Film: Thones BPH
Här är filmen från Thones BPH, och jag är som sagt jättenöjd över hur det gick!
Genomförd BPH
Thone, RLD N Höstglädjens Gleam Of Golden Dream genomförd BPH 13 månader gammal.
Ja, idag var det dags för Thone och hennes fyra syskon att göra BPH! Jag vaknade i god tid, då min förkylning väckte mig redan 03.30. Väldigt onödigt att vakna så tidigt, och inte gick det att somna om heller. 3 1/2 timme senare packade jag och Cattis ut oss i bilarna och åkte mot Mjölby brukshundklubb. Bingo skulle beskrivas som nummer fyra och Thone som nummer fem, men vi ville såklart se alla syskon också.
När det var Thones tur och jag var nere och hämtade henne vid bilen var hon förstås mer än redo! Jag har försökt att inte fundera så mycket på hur Thone skulle reagera vid varje moment, för det går ju ändå som det går. Med tanke på hur kvick hon är i både huvud och tassar så förväntade jag mig dock att hon skulle fly först och tänka sen vid överraskningen och skramlet.
Lite nervöst var det när vi stod och väntade på vår tur, men jag hade inget att var nervös över! Thone blev inte alls sådär rädd som jag trodde att hon skulle bli, utan hon var ganska nyfiken och verkade tycka att BPH:t var spännande och kul. Jag är jättenöjd med hennes resultat!
1. Främmande person (Glad i främmande människor 4, Trygg 3)
Thone hälsade glatt på publiken, även på de hon inte kände. Testledaren var rätt trevlig han också när han lånade henne och kände på ben, tassar och tittade i munnen.
2. Föremålslek (Energisk 3, Lekfull 4)
Både vår egna leksak och testledarens leksak var kul att leka med. Likaså att få leka med testledaren, och när han stod passiv fortsatte Thone att tugga på och dra i leksaken.
3. Matintresse (2)
Thone åt upp godisarna i de två första burkarna, konstaterade att den tredje burken var stängd och nosade runt vid plattformen.
4. Överraskning (Nyfiken 1, Arg 1, Trygg 2)
Jag har inte sett filmen, men Thone for iväg en bit bakåt och det blev en del skall och morrande. Men, hon tog sig framåt och hann gå fram till den fula gubben innan tiden gick ut!
5. Skrammel (Nyfiken 2, Trygg 2)
Thone stannade till och gick fram en bit, men sedan backade hon tillbaka mot mig och testledaren. När vi gick fram till skramlet så gick Thone ut lite åt sidan och sedan fram till skramlet.
6. Närmande person (Glad i främmande männikor 4, Arg 0, Trygg 3).
Thone höll sig mest framför mig och testledaren. Satt där en bra stund och ställde sig sedan upp och viftade på svansen. När vi gick fram till figuranten hann jag bara ställa mig framför honom så tog Thone kontakt. Sedan var det himla trevligt när han satte sig ner och klappade om henne.
7. Underlag (Trygg 3)
Inga större konstigheter.
8. Skott (Trygg)
Inga konstigheter här heller.
Över alla moment
Ljudlig 0
Positiv attityd 3
Energisk 3
Arg 0
Film kommer! Jag hade en himla tur att allt kom med, för batteriet i videokameran tog slut och sedan tog minnet i mobilen slut också.
Inte så bra, men bra ändå
Hela familjen har varit ute i Hälla idag, och Thone har tränat apportering tillsammans med syster Olga, bror Bingo och pappa Trazzel. För mig och Thone blev det väl inget jättebra träningspass, men nu när jag tittade bakåt i bloggen så insåg jag att vi inte har tränat apportering sedan i mars! Det är nästan sex månader sedan, så med tanke på det gick det ganska bra ändå. Thone har inte smakat på vilt sedan dess heller…
Upplägget var enkelmarkeringar och sedan sök, med vilt. Thone for iväg som ett skott på den första markeringen, och plockade upp kråkan med en liten fördröjning. Hon var på väg in, men sen var det som att hon blev fundersam över vad hon hade i munnen och spottade ut kråkan. Vi pysslade lite med den själva på kortare avstånd, och bara hon fick en påminnelse om vad hon skulle göra så plockade hon upp kråkan och lämnade den i handen.
Sedan provade vi den andra markeringen, med duva, och den kom in utan konstigheter. Kråkan lade jag ut på några korta linjetag, och det var inga större konstigheter förutom slarvigt grepp. Som sagt, med tanke på att vi inte tränat apportering på väldigt länge så känner jag mig ändå nöjd med att hon plockade upp viltet och inte bara ratade det.
Söket låg redan utlagt, så jag tyckte att jag och Thone kunde gå ner dit och bara vandra runt lite. Om hon hittade något skulle hon få massor av beröm, men om hon inte hittade något skulle jag låtsas som ingenting. När vi kom ner till söket föreslog mamma att hon kunde gå ut och klappa i söket som motivation, men Thone som var lös var redan ute och sprang med nosen påslagen och kom snart in med en and!
Därefter skickade jag ut henne med handtecken och kommando, och hon sprang ut och hittade ett vilt till. Efter det gick mamma ut och klappade, och Thone som jag höll kopplad höll på att bli tokig! Hon ville ut och hitta mer, och det gjorde hon! Jag tror det kom in en and till, en duva och en stor trut. På det sista skicket tyckte mamma att Thone kunde få hitta kaninen, så hon gick omkring ute i söket och när Thone hittade kaninen så hejade hon på henne lite så att hon tog upp den.
Efter dagens träning känner jag att vi borde och måste ta tag i apporteringsträningen. Thone tyckte det var hur kul som helst, och dagens brister berodde ju bara på ovana. Hon har en jättebra näsa, så det är bara träning som behövs för att hon ska kunna starta på prov.
Från mysig promenad till katastrofläge
Thone simmar hellre än bra…
Inget jobb idag och ingen förskola för Evelina, så jag hade bestämt att vi skulle ha en mysdag. Efter frukost och promenad med hundarna så att Thyra och Lhine fick rasta av sig så åkte jag, Evelina och Thone ner till stan för att gå en promenad längs Stångån.
Innan vi gick ner till ån så gick vi upp till en liten tobaksaffär för att köpa en stock snus till Lenny, och eftersom det inte satt någon hundförbudsskylt på dörren och det inte säljs något annat än snus och cigaretter där så fick Thone följa med in. Där är jättelitet och trångt där, så Thone hoppade upp på hyllan vid fönstret och tyckte inte att det var några konstigheter alls…
Promenaden längs Stångån var jättetrevlig och mysig. Thone skötte sig fint och Evelina satt och bubblade i vagnen. Vi stannade till på ett ställe där Thone fick chansen att bada, och först sprang hon bara i kanten men sen tog hon sig ut på djupare vatten och jösses vad dåligt hon simmar! Det är rumpan ner och framtassarna upp, så hon plaskar mer än vad hon tar sig framåt.
När jag tyckte att Thone badat klart och vi skulle fortsätta gå så upptäckte jag att Ida var borta! Ida är Evelinas snuttefilt som hon fick av gammelmoster innan hon var född, och en av dom viktigaste sakerna i hennes liv. Vi var vid slussarna, så det vara bara att gå tillbaka mot stan för att se om vi kunde hitta Ida någonstans. Tre gånger gick vi samma sträcka fram och tillbaka, utan att hitta Ida. Under tiden hann förstås Evelina bli trött och sakna sin snuttefilt, och grät och grät.
Det var bara att inse att Ida inte låg kvar någonstans längs Stångån. Under promenaden mötte vi en bil som bytte säckar i soptunnorna, så förmodligen hade hon blivit upplockad av den. Som tur är har vi en till Ida, men innan vi åkte hem så gick vi förbi mitt jobb för att köpa en ny snuttefilt. På vägen dit hann stackars Evelina gråta sig till sömns… På jobbet stod jag och valde mellan en rosa kattsnuttefilt och en Diddisnuttefilt. Det fick bli en Diddi, och när jag väckte Evelina för att se om den dög så tog hon den direkt och verkade nöjd.
Nu gäller det bara att få den nya snuttefilten lika sliten och smutsig som hennes andra Ida så att den funkar som tröst och när hon är trött…
Stångåmonstret.
Jaha, det var löp på gång
Jag hittade en liten, liten brun fläck på hallgolvet idag och kollade i rumpan på Thyra, och där var det lite mörkt och kladdigt så nu löper hon förmodligen. Det kan mycket väl vara anledningen till att hon var galnare än vanligt på planen i söndags. Thyra är ju inte den som blir seg i huvudet under löp och skendräktighet, utan helt tvärtom!
Det är exakt på dagen 10 månader sedan förra löpet, och nu blir det ju intressant att se vad Lhine hittar på. Jag blir inte förvånad om hon också börjar löpa snart, igen. Hon löpte i april/maj, men bryr sig ju inte om hur långt det går emellan.
Ordentlig träning ute på LHU
Jobbigt läge när kongen fastnat på hinderstödet.
Utöver de dagar jag arbetar så går Evelina 15 timmar på förskolan, och idag passade jag på att åka och storhandla när jag lämnat Evelina och därefter åkte jag och hundarna ut till LHU och tränade. Igår kändes det jättekonstigt att vara barnfri och jag fick inget vettigt gjort, men idag hade jag bestämt mig för att ta tillvara på tiden lite bättre.
Med Thone blev det lydnadsträning, men även lite rallylydnadsträning då jag funderat på om vi kanske ska starta i fortsättningsklass under hösten istället för i lydnadsklass I. Thone fick bekanta sig med ett lydnadshinder i förra veckan, och idag fick hon bekanta sig med ett agilityhinder. Jag kommer inte ihåg hur hoppmomentet ser ut i fortsättningsklass, men idag tränade vi iallafall på att jag skulle kunna skicka henne över hindret under rörelse.
Thyra fick träna på några av rörelserna i vårat program. Den som jag har tänkt göra lättare för henne tränade vi på både så som vi gjort på tävling och så som jag tänkt testa på nästa tävling. Det var ganska stor skillnad på hur hon utförde den, och hon föredrog helt klart det enklare alternativet. Med Thyra blir det lätt att hon får utföra hela rörelser, men idag försökte jag verkligen att tänka träning och förbättring.
Med Lhine blev det positionsträning, och jag tror att vi tränade på tre olika positioner som hon fick jobba med i olika riktningar och tempon. Oftast tränar vi bara på de riktningar och tempon som vi har med på tävling, men det är ju bra om hon kan röra sig åt alla håll. Tanken är ju att vi ska lyckas få till ett annat program till SM om vi lyckas kvala, och det blir ju lite lättare att göra ett program om vi inte är begränsade av åt vilka riktningar vi kan röra oss.
Skratta eller gråta?
Ni vet den där känslan man har när man inte vet om man ska skratta eller gråta, så kände jag efter starten med Thyra igår. Jag gjorde dock inget utav det, utan Thyra fick sin belöning och sedan satte jag mig uppe på läktaren och surade ihop med Eleonor som inte heller var så glad efter sin start med Dio. Det var faktiskt ganska skönt att få vara sur en stund.
Egentligen har jag väl inget rätt att bli sur, utan ska bara vara glad över att Thyra fortfarande vill träna, tävla och inte har tappat varken glädje eller fart. Fast jag var liksom inte sur på Thyra, utan mer frustrerad över varför det blev som det blev och att jag inte vet hur jag ska göra för att hon inte ska flippa ur sådär på tävling. Hon gör ju inte så när vi tränar, och vi har inte tid med en massa flams och trams.
Till nästa tävling blir det iallafall att göra en bit lite lättare för Thyra. Det gör även programmet lite enklare, men det är ju bättre att det är enklare och blir rätt än att det är svårare och blir fel. Vi satsar ju varken på SM-vinst eller landslag, utan tävlar för att Thyra inte vill bli pensionerad än. Samtidigt vill ju jag förstås att vi håller en viss nivå, så den dagen Thyra tappar sin utstrålning är det dags att lägga ner.
-
BESÖKARE
Idag:
Totalt:
