Vi har en Bia bed i hallen, en i sovrummet och en i vardagsrummet, och det är nästan alltid en upptagen där vi är. Just nu, när jag sitter i sovrummet, så ligger Lhine i den som är här i sovrummet. Den i hallen ligger mittemot köket, så där ligger hundarna gärna när jag är i köket. Lhine och Thone kan till och med tänka sig att ligga tillsammans i bäddarna(!).
Thone och jag var och tränade en stund på brukshundklubben imorse. För att se lite hur vi ligger till så körde vi igenom alla moment i lydnadsklass I. Hon fick belöning mellan momenten, och under vissa moment berömde jag henne med rösten. Vi hade behövt värma upp bättre innan vi gick in på planen, för fotgåendet kändes lite sisådär till en början. Men ju mer vi gick, desto bättre kändes det.
Ställande under gång, inkallning och läggande under gång var inga konstigheter. Jag kom ganska nyligen på att man går förbi och vänder bakom hunden vid återgången, men det lilla vi hunnit träna på det verkar ha gett resultat. Sen var det då dags för rutan, och idag provade jag att inte gå ut och trampa på targeten innan jag skickade henne. Vi har visserligen bara kört två pass med den hjälpen, men jag ville ändå testa och se hur det skulle gå. Det var fullt fart ut till targeten, utan en tanke på att stanna vid det främre rutbandet! Lite ”Wow!” på det!
Apporteringen inga konstigheter. Hopp över hinder inga konstigheter. Kanonfint första uppsitt på fjärren. När jag gick tillbaka till henne satte hon sig upp, och varför hon gjorde det vet jag inte. Jag tänker inte fundera en massa på det heller. Konskicket blev lite galet. Thone sprang ut i full fart, men lite snett och hittade inte konan. Vi har ingen stor kona och det var oklippt ganska högt gräs där min variant med en orange liten kona ovanpå en röd rutan-kona förmodligen inte syntes.
Vi gjorde om på lite kortare avstånd, och då blev det rätt. Då hann hon hitta konan innan hon tappade riktningen. När vi kört igenom alla moment tränade lite på vissa delar, som att hitta rutan och konan, och slutligen fick Thone göra ett sittande medan jag plockade ihop alla grejer. Det tycker nog Thone är mindre konstigt än när jag står 1.5 meter framför henne och håller i kopplet, men idag fick det bli så. Hon fick sitta mycket längre än 1 minut iallafall.
Efter dagens träningspass blev jag så tävlingssugen! Nu har vi visserligen inte tränat så mycket med störningar eller kommendering, men det kändes ändå så himla bra idag. Vi har kommit mycket längre än jag trodde, för det är ju inte länge sen vi satte igång med lydnaden igen. Känner mig lite bitter över den äckligt varma sommaren. Hade det varit en vanlig svenska sommar, då hade vi kanske varit här i juli?
Hur som helst, vi tränar på och hinner kanske starta en eller två gånger i klass I innan tävlingarna häromkring är slut för i år. Jag vet att det finns fler tävlingar i närheten, men jag jobbar två helger/månad och ibland fler. Sedan får vi ju se när damen kommer löpa. Hur ofta är det inte dom börjar löpa så fort man betalat in en tävlingsanmälan?
Framåt.
Efter jobbet idag gick vi ut på en promenad allihopa, och så blev det lydnadsträning med Thone. Kameran fick följa med också och Lenny tog ett par bilder på mig och Thone. Vi tränar oftast själva och då blir det inga bilder, så det känns kul att ha några stycken nu. Bilder säger ju mer än ord, och på bilderna i det här inlägget syns det hur roligt Thone tycker det är med fotgående!
Förutom fotgående så tränade vi förstås rutan, och det gick kanonbra idag med. Det kändes till och med som att Thone hade ett större sug ut till rutan idag när vi ställde upp mot den. Lenny fotade Thone när jag gick ut och ställde mig på targeten, och vilka grimaser hon gjorde!
Bakåt.
Åt vänster. Lite styrhjälp med handen för att hon inte ska vara för artig och flytta på sig för mycket.
Jag och Thone körde ett pass lydnad på förmiddagen igår, och något som har börjat bli väldigt vanligt är att första rutskicket inte blir rätt. Thone hamnar på det främre snöret, och står där och ser glad ut. På kvällen ville jag gå ut och prova rutan ute på tomten, för att se om problemet har att göra med att vi har börjat träna på olika platser och att vi behöver backa tillbaka lite grann.
När jag ställt upp rutan tänkte jag att vi skulle träna lite på fjärren först, men då var ordet ”Ligg!” som raderat från Thones hjärna. Hon kunde inte lägga sig vid sidan, under rörelse, framför mig eller på avstånd. Det bara gick inte! Alltså, va?!? Jag provade olika tonfall, men det var som att Thone inte hade en aning om vad jag sa.
Det blev inget bra alls, så vi gick in och jag funderade vad som kan ha hänt från ena dagen till den andra. Hundarna fick kvällsmat och sen gick jag och lade mig, för jag ville ha en ny dag.
När vi gick och lämnade Evelina på förskolan imorse så släpade jag med mig träningsväskan, och under långpromenaden som vi brukar ta efteråt så gjorde vi ett stopp för att köra ett träningspass. Jag ville få veta om ”Ligg!” fortfarande var ett främmande ord, eller om Thone helt enkelt bara tänkte kvällsmat igår. Kvällsmaten var ju försenad, och jag lade den på upptining i ett varmt vattenbad precis innan vi gick ut för att träna. Dessutom ville jag prova ett av tipsen jag fått på Facebook för att få till det första rutskicket.
Jag ställde upp rutan, och sen gjorde vi ett nytt försök med fjärren… och Thone kunde lägga sig ner igen! Vad skönt. Då var det nog kvällsmaten som var problemet igår. Thone var hungrig, och Lhine var kvar inne tillsammans med kvällsmaten. Efter fjärren gjorde vi oss redo för rutan, men efter vår förberedelse fick Thone sitta kvar medan jag gick ut och trampade på targeten. Gissa om Thone såg förvånad ut!
När jag sedan skickade iväg henne till rutan var det full fart ut, och hon sprang direkt och vände upp på targeten! Vägen ut var lite svajig, för det låg en svart fågelfjäder i gräset som Thone behövde slänga en blick på, men hon struntade helt i det främre rutbandet. Vi gjorde ett till skick sen, utan hjälp, och det var inga konstigheter.
Vi tränade lite annat emellan, och gjorde sedan ett skick till rutan igen utan hjälp och det var inga konstigheter då heller. Den lilla hjälpen att jag gick ut och trampade på targeten först gjorde susen! Nu ska vi träna så ett tag, så att vi får bort stoppet på rutbandet, och när det känns som att hjälpen inte behövs så blir det att banta bort den. Jag tror inte att det kommer bli så svårt, utan Thone kommer nog snart fatta vad det är hon ska göra efter vår förberedelse. Vilken punkt det är hon ska till.
Lhine fick vara med och träna lite idag också. Hon fick vara med och göra ett sittande i grupp, och så blev det lite stadgeträning när jag lade ner henne och Thone bredvid varandra och jag kallade in Lhine först.
Evelina gör kakor med strössel på, och Lhine vill väldigt gärna smaka!
Evelina har haft studiedag idag, och på eftermiddagen tog vi med oss hundarna och gick ut en stund. Det var riktigt skönt att bara strosa omkring. Inte titta på klockan och inte ha något mål. Vi hamnade på två olika lekplatser som vi inte varit på förut. Evelina gungade, åkte rutschkana och bakade sandkakor.
Jag tror att vi var ute i lite mer än två timmar, och sen när vi kom in lagade vi riktigt mat och bakade riktiga kakor.
Här kommer nästa kund.
Efter att jag och hundarna varit och lämnat Evelina på förskolan så gick vi hem och hämtade träningsväskan och åkte bort till brukshundklubben. Thone fick sig ett rejält träningspass, med bra störning.
Jag och Thone jobbar främst på att hon ska förstå rutan och sändande runt kon, och det går sakta men säkert framåt. Det känns iallafall som att hon kan skilja på momenten, men ibland blir det väldigt fel. Hundarna fick sitta kvar i bilen medan jag ställde ut rutan och konan, och medan jag tränade med Thone så fick Lhine ligga vid träningsväskan.
Att Thone skulle passera träningsväskan och Lhine på väg ut till rutan blev tydligen för svårt, så då valde hon att runda dom istället. Lhine fick ligga kvar, men träningsväskan flytta på sig och då hittade Thone ut till rutan. Thones position i rutan börjar också bli bättre, och efter att jag i förra veckan klippte ner storleken på targeten så kan jag även plocka bort den emellanåt.
För inte så länge sen sprang Thone in i rutan längs vänsterkanten, gjorde en stor båge och sökte sig bort till högerkanten, men nu springer hon rakare och vänder upp snabbare!
Förutom rutan och sändande runt kon så tränade vi även apportering, fjärrdirigering och fotgående. Jag har bantat ner ordentligt på häftiga belöningar, men vid apporteringen fick jag ta fram en leksak igen. Hon började göra omtag och lägga in apportbocken längst bak i munnen, så hon behövde få en annan tanke.
I fjärren lägger sig Thone ibland snett när jag går ifrån henne och då blir det inga bra uppsitt. Hon gjorde så idag, och då fick Lhine hennes belöning. Det var tydligen ingen dum idé, för sen låg Thone rakt och jag varierade att sätta henne och att gå tillbaka och belöna henne för att hon låg rakt.
Fotgåendet har vi inte tränat på ordentligt på jättelänge, men det märktes knappt! Hon höll en jättefin position, och hängde med snabbt i svängar och halter. Hon tycker att fotgåendet är väldigt kul, och hon har gjort så att även jag tycker det är kul. Jag är så glad att jag lät det ta tid när vi tränade in fotgåendet, för uppenbarligen så sitter det väldigt bra.
Vi fick sällskap lite längre bort på planen efter en stund, där det tjoades och lektes med leksaker. Väldigt intressant och spännande tyckte Thone, men hon kunde ändå koncentrera sig på det vi höll på med. Det blev ett roligt, lite klurigt träningspass och nyttigt att vi fick störning. När vi kom hem igen så rullade Thone ihop sig till en boll i sängen, och verkade väldigt nöjd.
Lhine fick också leka lite lydnad.
Idag har jag och Thone varit på Norsholms djursjukhus där Thone skulle vaccineras, ögonlysas och eventuellt rabiesvaccineras. Planen är att Thone ska paras nästa löp, och både jag och mamma har fallit för en utländsk hane. Vi har haft ögonen på honom sedan han var valp och blev inte ett dugg besvikna när vi träffade honom för ett par månader sedan.
Thone, som bara varit hos veterinären typ två gånger i sitt liv, skötte sig alldeles utmärkt. Hon verkade inte märka någonting av den första sprutan, och under ögonlysningen var hon lugn och stilla. Först stod hon upp, och efter en stund satte hon sig ner.
Jag var inte direkt nervös inför ögonlysningen, men blev förstås glad när veterinären sa att de var utan anmärkning! Efter det blev Thone vaccinerad mot rabies, och nu är det bara att hålla tummarna för att vi kommer iväg i rätt tid när det väl är dags.
