Quick/Speedkullen
Thyra 5 år och Tino 1 1/2 år, augusti 2009.
Vad har Rhivas mormor och Rhivas pappa gemensamt?
Jo, Quick/Speedkullen som nu har fått sig en egen sida. Den hittar ni här.
Föfattararkiv
Programbyggardag
Den här helgen var ingenting inplanerat, förutom sovmorgon, så under veckan bestämde jag och Nathalie att vi skulle ses idag för att ta tag ordentligt i våra nya program. Vi bestämde ingen tid, utan Nathalie skulle höra av sig när hon vaknat. Dock så var inte min mobil så pigg på att kommunicera idag, så när jag vaknade med ett ryck 10.40 hade hon skickat ett meddelande för en timme sedan utan att mobilen sagt till.
När hon och Ayax kommit hit så började vi med att ta en promenad ihop, och mina flickor blev helt galna när de såg Nathalies bil. Lhine brukar bli väldigt glad, men idag blev hon helt hysterisk. Hon trodde nog att vi skulle åka och tävla igen, och det är ju så himla roligt!
Efter promenaden satte vi oss i vardagsrummet och gick igenom våra låtar och skrev upp vad som hände i musiken. Ibland har jag lite svårt att höra ändringar, om det inte är väldigt tydligt, så Nathalie skrev också ner tiderna för min låt och när vi jämförde våra lappar så var de faktiskt väldigt lika.
Vad jag och Lhine ska ha för tema och rekvisita har jag ju vetat hela tiden, men inte riktigt haft klart för mig när vi ska börja använda den och hur vi ska hitta den. Det löste vi idag, och lyckades även korta ner låten en bra bit. Den är typ 25 sekunder för lång, och nu är det bara 5 sekunder till som måste bort.
Ida kom och gjorde oss sällskap efter ett par timmar, och då gick vi ut och fortsatte. Mycket träning blev det inte för någon av hundarna, utan det blev mest prat idag. För min del så blev det en jättebra dag, för nu finns en grundidé för de första 94 sekunderna av programmet. Nu ska jag bara fundera ut vilka positioner som visar sig bäst i vilka tempon, placera ut dom och komma på vad vi ska ha för övergångar.
Det känns helt jävla underbart att vara på gång med ett nytt program nu!
Full fart hos Höstglädjens
Mammas Igor, SE VCH Höstglädjens Sir Bors och
Lhine, FDI HTMI HTMII HTMIII RLD A SE HTMCH SE LCH Höstglädjens Dreamline.
Idag var det dags att åka ut till Hälla och hämta hundmat, och den här gången fick jag med mig Lenny. Tanken var att vi skulle passa på och gå en promenad i en tom fårhage efter att vi varit och hämtat maten, men när mamma började prata om ormar så var det kört. Lenny tänkte inte sätta sin fot i den hagen, och jag kände själv att det vore himla typiskt om någon av hundarna skulle bli ormbiten bara för att mamma nämnde det ordet.
Istället blev det att släppa hundarna i trädgården så att de fick röja en stund. Alla tre for som stollar tillsammans med mammas hundar, och idag fick Rhiva fart på Igor. Dom har haft jättekul ihop förut, men sen var det en period där han av någon anledning inte tyckte att hon var så himla rolig. Idag fann dom som sagt varandra igen och drog ett par varv tillsammans.
Under pauserna blev det äppelkalas, och Lenny var snäll och plockade ner äpplen åt hundarna eftersom att det inte fanns några inom räckhåll. Vi åkte sedan hem lagom till att mamma skulle ha en liten valpträff för valparna efter Igor och Thyras dotter Silla, LPI Höstglädjens Quicksilver. En av valpköparna hade redan hunnit komma och stod utanför grinden så jag var beredd på att Rhiva skulle skynda sig ut genom grinden och vilja hälsa, men hon var så trött och nöjd att hon inte ens tittade åt dom utan började gå direkt mot våran bil.
Hur svårt kan det vara?!?
Just nu håller jag nästan på att slita mitt hår över apporteringen med Rhiva. Att hålla en apportbock i munnen med ordentligt grepp och utan att bolla med den är tydligen väldigt svårt. Jag förstår inte varför det är så svårt, för leksaker håller hon ordentligt och hon har bra grepp när vi kampar.
Det vi har kvar innan apporteringen är klar för klass II, förutom pill med gripandet, är ingången och den känns svår att träna på när det är just där som hon börjar bolla med apportbocken. Jag har försökt med omvänt lockande, men det har gjort det hela ännu värre. Så fort jag visar godisen så sätter hon sig med öppen mun, och apportbocken hänger kvar bakom de nedre huggtänderna.
Jag har även provat att peta på apportbocken för att få henne att hålla stadigare om den, men det gör henne inte så mycket att den rör på sig. Igår hade jag en riktigt dålig känsla när vi varit ute och tränat, för det är inte roligt när man inte vet hur man ska få ordning på saker och ting.
Nu funderar jag på om vi ska träna ingångarna med andra föremål så länge, för bollandet kanske hör ihop med att hon inte vet hur hon ska göra ingången. Hålla på och peta med fasthållandet vet jag inte om jag vill göra, för jag kan tycka att vissa saker blir värre när man gör en stor sak av dom. Rhiva håller som sagt leksaker ordentligt, så ett mjukare föremål kanske är lättare för henne att ha i munnen när vi tränar ingångar.
Sen så funderar jag även på att köpa nya apportbockar, för mittdelen på den jag har är väldigt smal och jag har inte sett några liknande på tävling förut. Var jag har gjort av mina bra apportbockar har jag ingen aning om, men de har väl blivit kvarglömda på någon brukshundklubb för länge sen.
Heléne har en apporteringskurs tillsammans med Ditte den 5:e oktober och jag hade såklart velat vara med på den, men då är det landslagsträff. Typiskt att saker ska krocka!
Dags att införa cykelkörkort?
Herregud alltså, vilken jävla bitterfi**a jag och hundarna råkade komma i vägen för imorse. Medan jag slängde en bajspåse så hamnade Rhiva på fel sida om en lyktstolpe. och när jag lockade på henne för att få henne att gå tillbaka runt lyktstolpen så börjar ringklocka ringa aggressivt bakom oss. Jag hinner varken korta upp Lhine eller Rhivas koppel innan en mycket irriterad cyklist får bromsa in och vingla ut på gräsmattan.
Hon suckar och svär, medan jag undrar hur hon tänkte. Trodde hon att hon skulle kunna teleportera oss bort från gångbanan när hon plingade? När hon passerat oss gapar hon ”Hundarna ska vara kopplade!”. Var människan blind eller? Jag stod ju där med två hundar i koppel… I såna där situationer brukar man ju oftast stå med hakan i backen, men minst lika otrevlig vrålade jag tillbaka ”Dom har ju för fan koppel på sig!”.
Dessutom så var det ju egentligen kopplena som ställde till det, framförallt Lhines eftersom att hon stod längst ut i kopplet mitt på gångbanan medan jag försökte få tillbaka Rhiva runt lyktstolpen.
”Alla hundarna ska ha koppel!” gapar cyklisten tillbaka, och syftar då på stackars Thyra som står mycket längre bort mitt på en gräsmatta och undrar vad det är som pågår. Hon hade verkligen inget med saken att göra. Jag hade definitivt inte hunnit flytta på mig fortare om Thyra också varit kopplad.
Usch, vissa cyklister. Hade hon plingat i god tid, och inte när hon redan höll på att köra in i arslet på mig så hade vi självklart gått åt sidan. Jag fattar inte hur svårt det ska vara att använda ringklockan och hur. När jag är ute och cyklar så plingar jag alltid i god tid, vare sig det är trångt eller inte, för att den jag passerar ska höra att jag kommer och inte blir överraskad.
Bye, bye augusti
Augusti måste nog vara årets mest tävlingsaktiva månad hittills. Alla tre flickorna har ju fått tävla i varsin gren, och bra har det gått med.
Thyra och jag åkte med landslaget till Finland för att delta på världsmästerskapen i freestyle. Vi lyckades inte få till någon bra känsla då Thyra var alldeles för högt uppe i varv, men kom ändå 5:a individuellt i lagtävlingen och gick därmed vidare till VM-finalen! Det blev även VM-brons för laget. Thyra och jag kom på 9:e plats efter finalen, och är alltså det 9:e bästa freestyleekipaget i världen 2014!
När vi kom hem från VM tog jag tag i att få hjälp med varför Thyra går upp i varv på tävling, och bokade in två träffar hos Eva och Heléne. Sedan dess har vi hunnit med att göra tre starter här hemma i Sverige där jag provat deras tips och råd. Resultatet? Tre vinster, tre cert och poängen 27.75, 27.20 och 26.35.
Lhine och jag dammade av vårat gamla HTM-program, som vi gjorde tre starter med. Inför den första tävlingen tog jag fel på dag, så vi hann bara med en snabb genomkörare kvällen före efter 6 månaders uppehåll. Takterna satt i, och Lhine tyckte det var superkul att äntligen få tävla igen. Med poängen 25.40, 24.05 och 25.80 blev det tre cert, en 2:a placering, en 4:e placering och en klassvinst! Än har jag inte smält hennes klassvinst, där vi slog två landslagsekipage, ett tidigare landslagsekipage och en tidigare landslagsförare.
Rhiva och jag startade på två lydnadsprov, två dagar i rad. Under den första tävlingsdagen tänkte jag på det Eva och Heléne sagt om inte krångla till det, utan göra som på träning. Rhiva gick superfint, men råkade nolla ställande under gång. Det räckte ändå till 161 poäng, klassvinst och vårat andra 1:a pris! Nästa dag så var Rhiva sitt galna jag, men vi gjorde som på träning och fick poäng på alla moment. Med 175.5 poäng fick vi vårat tredje 1:a pris och tog LPI!
Thyrasonen Malte tävlade rallylydnad och debuterade i fortsättningsklass. På fyra starter blev det fyra godkända resultat, två klassvinster och en ny titel, RLD F. Thyradottern Lystra tävlade också rallylydnad, och fick tre godkända resultat i mästarklass.
Film: Heelwork to music, Skövde-Tidaholm HU
Lördagens struttiga Lhine. Före den här starten så upptäckte Lhine en belöningsburk som någon lagt ut precis utanför planen, och hon var helt säker på att vi helt plötsligt hade börjat med externbelöning så hon hamnade lite väl långt fram i vissa positioner och riktningar. Fast hon försöker ändå hålla sig och är ju bara för söt med sina höga framben! Notera även hur hon stampar i takt till musiken 1.51 in i filmen, när hon är mellan mina ben och vi går i sidleds.
Freestyle och HTM-tävling på Skövde-Tidaholm HU, dag 2
Efter en god natts sömn på ett mysigt B & B utanför Tidaholm var det dags för ytterligare en tävlingsdag. Det var samma upplägg som igår, med dubbla domarpar och saxade klasser. Idag hade jag och Thyra startnummer 5, så vi hann med att träna en stund och jag hade bättre koll på när vi skulle in och kunde förbereda oss bättre innan vi skulle in på planen.
Idag valde jag att gå in från ett annat håll, så att Thyra hann se sig omkring medan vi gick över planen. Jag hade mycket bättre fokus idag och starten kändes bara så himla bra! Jag gjorde det jag skulle göra och litade på Thyra. Pratade med henne utan att tjata, väntade in henne och bad henne vänta när hon var lite för snabb.
Hon fuskade på ett hopp, men vid nästa så var jag tydligare och då blev det rätt. När hon backade ut bakom min rygg så hörde jag att hon skakade på sig, och då lade jag på några extra kommandon så att hon fick backa några steg till innan snurren. Vi lyckades tajma våra snurrar, vilket vi även gjorde igår, och det är ju bara så snyggt när vi gör det!
Tyvärr så fuskade hon på apporteringen av svärdet, igen, så den biten måste vi jobba på. Hon slarvar även med gripandet när hon fuskar, så både igår och idag tog hon det åt fel håll och det såg ut som att hon försökte döda mig istället för att försvara mig.
Känslan idag var iallafall mycket bättre än igår, och jag kände mig lugn när vi kom ut från planen. Även idag fick vi en massa fina kommentarer efteråt om Thyras energi, och Nathalie tyckte att det var bland det bästa vi någonsin gjort. Hon hade också sett skillnaden i starten, och kände redan där att det skulle kunna gå riktigt bra idag.
Poängen blev jag väl kanske inte riktigt nöjd med, även om jag såklart är medveten om att vi fick riktigt fina poäng, men det kändes så skönt att få vara nöjd med både min och Thyras prestation idag! Det är även kul att andra redan tycker att Thyra ser mer sansad och kontrollerad ut.
Det blev klassvinst även idag, med 26.35 poäng och cert!
Efter prisutdelningen för freestyleklasserna skulle det bara vara 20 minuters paus innan HTM:en skulle dra igång, istället för 40 minuter, så då blev det lite bråttom att värma upp Lhine som fortfarande satt i bilen. Vi gick en sväng så hon fick rasta av sig och sedan gjorde jag ordning hennes belöning och lade den bakom ett tält i den motsatta riktningen där hon såg en belöningsburk igår.
Idag skulle vi förmodligen göra vår sista start med vårat nuvarande program, men jag tänkte ändå att vi skulle prova lite nya grejer inne på planen. Dels så skulle jag hjälpa henne där hon vill fuska, och hålla i henne lite där hon gärna hamnar för långt fram.
Lhine satte starten fint idag med och det flöt på bra fram tills hon skulle följa mig i en cirkel på stället i position 1. Där tog jag till handhjälp och gjorde en liten större cirkel, och fick faktiskt med henne. Sen flöt det på bra igen, och när jag kände att hon blev sned i position 3 så tog jag några steg bakåt så att hon fick räta upp sig. Idag lyckades jag även få henne att ta sina steg bakåt!
Det kändes inte som det snyggaste vi gjort, men efter de här tre starterna vi gjort nu så är jag bara så himla glad och stolt över Lhine. Hon känns så glad och självsäker i det hon gör, och stressar inte upp sig om det blir fel någonstans. Det är bara att visa henne rätt och köra vidare liksom. Det fick vi även en härlig kommentar om idag, att det alltid ser lika stabilt ut när vi är inne på planen.
Vi slog till med ett nytt personbästa i klass III, och gick upp i ledningen med 25.80 poäng och cert när halva klassen hade kört. De sista resultaten kom inte in förrän under prisutdelningen för klass I och II, och vi vann! Av tolv ekipage, med två landslagsekipage, ett tidigare landslagsekipage och en tidigare landslagsförare så vann jag och Lhine med vårat skräpprogram!
Det känns fortfarande helt sjukt, och så himla roligt! Det gör mig även väldigt taggad att sätta igång och börja bygga på vårat nya program, som borde kunna bli så mycket bättre än det vi har nu.
Freestyle och HTM-tävling på Skövde-Tidaholm HU
Idag var det dags att åka och tävla igen, och när klockan ringde tog det verkligen emot att gå upp. Det var så mjukt och skönt i den nybäddade sängen… Jag tog mig upp iallafall, vi kom iväg i god tid och var framme hos Nathalie och Ayax före utsatt tid. Tur var väl det, för på E4:an började ratten skaka så att vi fick köra åt sidan och försöka klura ut vad som kunde vara fel.
Medan jag kollade så att vi inte höll på att tappa något däck eller fått punktering så googlade Nathalie på problemet, och troligtvis var det något med bromsarna. Vi rullade på lite försiktigt, skakningarna kom och gick och till slut så försvann det helt.
Vi var framme i Tidaholm en timme före första start, och när vi gick in för att bocka av oss på startlistan visade det sig att Thyra hade startnummer 1 och Ayax startnummer 2. Då blev det att sätta fart och bara ta med det viktigaste från bilen. Jag bytte om direkt, sminkade mig och fick håret fixat. Sedan började jag värma upp med Thyra så att vi skulle vara klara till 10:00, men när vi stod redo så blev det planbyte och domargenomgång.
Planen de hade märkt upp var det sorkhål i, så istället fick alla starta på den planen som var uppmärkt till löptikarna och så fick de göra en ny löptiksplan. Det störde inte mig, men att vi fick vänta 40 minuter på våran start ställde till det lite såklart.
De körde med två domarpar och saxade klasserna för att spara tid. Så först var det ett klass I-ekipage, sedan ett klass III-ekipage och så vidare, så när det ena domarparet skrev sina protokoll så dömde det andra domarparet nästa ekipage. Det flöt dock inte på så bra med musiken, så när vi stod redo efter att klass I-ekipaget gått av planen så fick vi vänta några minuter till.
Thyra kändes lite frånvarande idag, och i starten tittade hon mycket utåt runt planen. Det gjorde mig lite stressad och tjatig så det blev en del strul i början och vi hamnade fel i musiken. Jag tappade fokus och i slalomen bakåt tog Thyra ett stort varv runt mig. Det kändes kaotiskt, och jag skötte mig inte alls som jag ska inne på planen. Vissa bitar blev riktigt bra, men jag fokuserade för mycket på det som blev fel.
Vår nya ta-oss-ut-från-planen-rutin kom jag ihåg iallafall, och vi fick beröm från flera olika håll direkt när vi kom ut från planen. Jag kände mig inte särskilt nöjd, men Thyra hade tydligen sett kontrollerad, lugn och sansad ut. Efter att pratat med Nathalie, som alltid är ärlig, så kändes allt bättre. Thyra var lugnare inne på planen, men för mig kändes det väldigt ovant och jag tolkade det som att hon inte var med mig och blev därmed stressad av det.
På prisutdelningen fick jag nästan skämmas lite över mig själv, för vi vann med 27.20 poäng och cert! Vi vann stort till och med, med hela 2.90 i poängskillnad.
Thyra hade som sagt startnummer 1 i freestyle klass III, och Lhine var bland de sista i HTM klass III så det blev några timmars väntan där emellan. Precis som i förra helgen så kände jag mig inte alls nervös över Lhines start, utan vi skulle ju bara gå in och köra för skojs skull. Vi tränade och värmde upp rätt länge för att hon inte skulle vara allt för sprallig.
Jag hjälpte Lhine in i startpositionen och sen jag vinkade igång musiken. Det kändes som att hon gjorde starten jättebra, och sedan flöt det bara på i princip. Hon fuskade när hon skulle backa om mig och så fick vi återigen lite strul när hon skulle gå bakåt i position tre. På några ställen hamnade hon väldigt långt fram, då hon var sugen på en belöningsburk som någon lagt precis utanför planen, men för övrigt kändes det enkelt och stabilt.
HTM klass III var dagens största klass, med 15 ekipage, och var jag och Lhine skulle bli placerade hade jag ingen aning om. Med 24.05 poäng och cert så klämde vi oss in på en 4:e placering! Det kändes lite häftigt med tanke på att vi har ett temalöst program och som sagt bara startade för skojs skull idag.
-
BESÖKARE
Idag:
Totalt:
