Bra lydnadsträning
Idag var planen att åka bort till brukshundklubben med Lhine så fort jag vaknat till liv, men jag råkade visst fastna på msn ett tag med Maria som ska ha en Thyra-son. Träningen blev lite framskjuten, men vi kom iväg till slut.
Vi värmde upp med en massa fritt följ, som kändes jättebra! Det blev mest vanlig marsch, men så avslutade vi med en sträcka språng marsch innan vi bröt för en lekstund. Även om vi knappt tränat någon lydnad den senaste tiden så har vi iallafall tränat på att leka, och jag tycker det har gett resultat. Leksakerna trasas sönder en efter en, Lhine ruskar ordentligt och det blir bara bättre och bättre klipp i henne när jag lyckas få loss leksaken ur munnen på henne.
Enkel rutaträning blev det också, med frivilliga raka skick. Efter att ha ställt upp en ruta så gick vi iväg en bit, och sen när vi vände upp mot rutan så sa jag ingenting – utan Lhine fick själv komma på vad hon skulle göra för att få sin belöning. Det blev full fräs ut till rutan! Sista skicket försvårade jag ordenligt genom att vi gick en båge över planen innan vi vinklade upp mot rutan. Lhine frågade flera gånger vad vi skulle göra innan hon började titta ut över planen och upptäckte rutan.
Vi avslutade sedan med lite vittringsapportering, som gick överraskande bra med tanke på hur länge det är sen vi tränade på det momentet sist. Trots att hon var uppe i varv och fick springa fram till pinnarna så letade hon lugnt och sansat.
Lhine och jag är förresten hemma i stan just nu, vi åkte hem i lördags eftermiddag. Idag ringde jag till mamma för att höra hur det går med Thyra och valparna, och allt går bara bra. Igår hade Thyra haft en gräva-ner-valparna-dag, så mamma hade fått ha extra koll på henne. Valparna har blivit svarta om nosarna nu, så jag kan ju bara tänka mig hur mycket sötare dom blivit på bara två dagar! Imorgon eftermiddag eller på onsdag är det dags att åka ut och hälsa på Thyra och dom små korvarna, som ännu är namnlösa.
