Det finns hopp!
Dagens lunchruta gick riktigt bra. Visserligen satte sig Lhine vid konen och sprang in från fel håll i rutan, men ibland måste man tänka på vad hunden inte gör… och i Lhines fall så vek hon inte ut snett bakåt och började leta efter något att apportera!
Rutan fick sen stå kvar, och så körde vi en omgång i spöregnet innan vi åkte hem från jobbet. Lhine blev supertaggad direkt när hon insåg vad vi skulle göra. Vid utgångspunkten satt hon och stirrade på mig med en blick som såg ut att säga ”Säg det då! Säg det då!”. Full fart ut till konen, och full fart raka vägen in i rutan. Hade varken leksak eller godis på mig, utan det fick bli jubel, applåder och en massa trams ute i rutan som belöning.
I morgon kommer vi börja dagen med samma ruta igen…