Full fart i skogen
Igår var det dags för sökträning. Kursen har ju paus nu under sommaren, men vi i gruppen kör vidare på egen hand. Förra veckan kunde inte jag och Rhiva vara med, men igår så trotsade vi värmen till Rhivas stora lycka. Hon hade full koll på vad som var på gång när jag packade ner lösrullarna och tuberna med laxpastej och tonfisk, rullar och hennes oranga reflexväst. Måste förresten få arslet ur och beställa ett tjänstetecken åt henne.
Min plan var att göra fyra skick, först två hittaövningar och sedan två markeringsövningar med påvis. Retning på första skicket för att påminna henne om att springa rakt, och sedan retning igen på sista skicket för att försäkra mig om att vi skulle avsluta med ett rakt skick. Stigfinnaren glömde dock bort retningen på sista skicket, men det blev jättebra ändå.
Inför första skicket hann jag inte ens ställa upp Rhiva innan hon tänkte springa iväg på egen hand, men som tur var så höll jag ordentligt i halsbandet. En liten vinkning som retning, och Rhiva satte full fart ut raka vägen. Andra skicket var som sagt utan retning, och Rhiva hittade figuranten lätt som en plätt även om hon fick ta en omväg runt ett stor hög med ris.
På tredje skicket hade Rhiva jättefin väg ut, och hon sprang, och sprang och sprang. Spikrakt, men jag började bli lite nervös över hur långt hon tänkte springa. Figuranten satt straxt till höger om Rhiva och hon sprang förbi några meter, men vände direkt när hon fick vittring. Hon plockade rullen direkt, började springa inåt… men släppte rullen och vände tillbaka för att få belöning, sprang tillbaka till rullen och plockade upp den igen och tog med den några meter.
Figuranten satt tydligen lite klurigt till, för på påviset så fick jag ropa ytterligare en gång för att få svar från figuranten så Rhiva kunde hitta henne. På sista skicket uteblev som sagt den planerade retningen, men fixade det lätt som en plätt igen. Även här plockade hon rullen direkt och började springa inåt, men släppte den efter ett par meter.
Nästa gång skippar vi rullarna i själva söket, utan gör några korta enkla övningar separat först. Sen så måste vi börja ta tag i hur man går in mot stigen. Igår gick Rhiva fint emellanåt, tills stigfinnaren ropade ”Stigen är klar!”. Rhiva har full koll på vad det betyder… Annars är jag jättenöjd med hur Rhiva skötte sig. När jag väl ställt upp henne väntade hon koncentrerat på mitt kommando och fäste blicken när jag viskade ”Rätt så…”.
