Nu är EM igång!
Resan hit igår gick bra. Vi åkte ifrån Viken vid halv nio på morgonen, och checkade in på hotellet straxt efter sju. Det blev lite nervöst i Danmark när vi inte kunde tanka som planerat och det inte fanns en enda bensinstation på flera mil. Med knappt fem liter i tanken fick vi rulla på färjan och hålla tummarna för att det skulle finnas en bensinstation i närheten av Puttgarden.
Vilken lättnad det var när vi äntligen fick syn på en bensinstation, och med full tank rullade vi vidare mot autobahn. Att köra på autobahn var inte lika hemskt som jag föreställt mig, men roligt var det inte. Alltså jösses, så folk körde! Nathalie fick vara mina ögon bakåt och åt sidorna och tala om när jag skulle byta fil, trycka plattan i botten och sedan byta fil igen. Själva körningen flöt på bra och det blev inga direkta köer trots vägarbeten.
När jag började känna mig luddig i huvudet gjorde vi ett stopp och gick ut en sväng med hundarna. När vi passerade gränsen till Holland blev det både jubel och vågen. Äntligen fartbegränsningar! Det kändes som att köra hemma i Sverige! Ser inte fram emot körningen genom Tyskland igen på måndag…
Idag tog vi det lugnt på morgonen, gick en sväng med hundarna och slappade sedan en stund på hotellet innan det var dags att åka till tävlingsplatsen. 13.30 skulle vi få tillgång till uppvärmningsringen i 20 minuter, och därefter så var tävlingsringen våran i 20 minuter.
Thyra fick jobba i princip hela båda passen, och jag körde henne i ett ganska högt tempo och med rejäla belöningar. Dels ville jag köra ur henne ordentligt och ge henne en positiv bild av tävlingsplatsen. Samtidigt som jag vet att hon går igång av mässmiljöer och hade hon börjat ljuda så hade jag haft en chans att tala om att det inte var okej. Ett skall kom det i uppvärmningsringen, men sen var hon tyst.
Efter träningen åkte vi tillbaka till hotellet en stund, innan det var dags att åka tillbaka igen för invigning och get-together-dinner med presentutdelning och lottning av startordning. Vid invigningen bjöds det på drinkar och sedan gick vi en liten parad genom Burgums centrum där vi fick smaka lite olika Holländska specialiteter och hundarna fick en liten goodiebag från en djuraffär.
Under lottningen började man fundera på om de glömt att lägga ner tre av de svenska namnen i hatten som lapparna drogs ur, och av 47 startande så var vi tre svenskar som fick startnummer 43, 44, 45. Helt otroligt och lite skrattretande. Jag och Thyra fick nummer 44, vilket kommer vara lätt att komma ihåg, och det känns ju lite trist att vi kommer missa både Lovisa och Carina som startar före och efter oss precis.
Jag hade hellre haft ett tidigare startnummer, nånstans mellan 5-15, så inte Thyra hade behövt ligga och vänta så länge och ladda, men det positiva är ju att jag kommer ha gott om tid på mig att rasta av henne och hinner köra igenom henne ordentligt innan det är våran tur…