Freestyle och HTM-tävling på Stockholm Södra BK
Hunden som räddade dagen.
Var inte ett dugg sugen på att åka och tävla idag, och den känslan kom krypande redan igår. Funderade många gånger på om vi skulle stanna hemma istället, men samtidigt så ville jag inte missa Lhines förmodligen sista start i HTM III för i år och chansen att höja våra poäng till SM. Hon är anmäld till en tävling till, men mina förhoppningar är ju att vi inte bör åka på den för att hon är dräktig samt att vi missar SM p.g.a att hon ligger i valplådan.
Först ut var Rhiva, i FS II. Det började bra, även om det var lite missar här och där, men sen när jag skulle skicka iväg henne runt fiolfodralet så hamnade hon i musiktältet istället. Suck! Domarna var snälla och skrev kommentarer ändå, och den ena tyckte att vi hade fint flyt och en bra programidé som vi skulle jobba vidare på. Skönt att få det på papper.
Sen så var det Thyras tur, och hon ballade också ur även om det var lite mer kontrollerat. Hon kändes stressad, gick ur slalom, tyckte det var jobbigt att backa ifrån mig, var på väg ut ur ringen när hon hämtat svärdet och skulle springa runt mig, klängde på mig när hon skulle sitta fint… Det kändes lite smått kaotiskt. Poängen räckte ändå till cert, så det var ju en liten tröst iallafall.
Det hade kanske inte varit så dumt att stanna hemma i sängen… Som tur var hade jag gott sällskap på plats som skrattade gott åt mina bittra kommentarer, peppade, hade lust att klappa till mig och gav lavetter i luften. Ha, ha.
Inför Lhines start så sa jag åt henne att nu var det upp till henne att försöka rädda den här dagen, och det gjorde hon med råge! Det blev lite strul med backandet i fotpositionen på höger sida, men i övrigt satte hon programmet jättefint. Det kändes verkligen superbra! Vi fick vårat femte uppflytt med fina 25.70 poäng, vårat högsta poäng i klassen hittills, vilket även räckte till en 2:a placering. Duktiga Lhine!
