Myror i brallan
Sökkurs i lördags, heldag med lydnad igår och så apporteringskurs nu ikväll, mycket skoj blir det för den lilla damen. På dagens apporteringskurs var det inte en riktigt lika duktig Rhiva jag hade med mig så på de två föregående tillfällena. Nej, idag blev det för mycket störning när Rhiva precis plockat upp en dummie och en annan hund var olydig längre bort på fältet. Med dummien i munnen hakade Rhiva på.
Den andra hunden, som var på väg efter sin matte som sprang ifrån gruppen, hann dock inte märka att Rhiva kom farande så det blev inget bus och stoj. Rhiva hann nog själv inte tänka på vad hon gjorde, så när den andra hunden fångades in hos sin matte så satte sig Rhiva bredvid och det var bara för mig att hämta henne. Jag svor en liten ramsa och sen återgick vi till det som vi skulle hålla på med.
Idag stod vi på linje och jobbade en i taget, så det blev mycket passivitet. En och en fick man gå bort en bit till Lotta, där en markering kastades och sen medan man vände om så byttes den stora vita dummien ut mot en mindre som gömdes under gräs och löv. Jag har sett den övningen förut, men aldrig provat den med någon av hundarna, men meningen med den är att hunden ska ligga kvar i området där dummien föll och koppla på nosen. Bara för att man inte ser dummien så finns den ändå där nånstans.
På linjen blev det lydnad, lite apportering och mycket passivitet. Sedan fick vi skicka ut en hund i taget på ett sök, så att de skulle få springa av sig när de suttit stilla så länge. Lydnadsövningen såg ut som så att först passerade man gruppen med hunden i jaktfot, sedan gick man tillbaka utan hunden och kallade in. Med tanke på hur Rhiva gjorde på gårdagens inkallningsövning så var jag lite beredd på att hon skulle springa till de andra hundarna, men hon sprang raka vägen till mig. Medan man stod kvar hos hunden kastades en markering, och sedan lämnade man hunden igen och kallade in. Om hundarna gjorde rätt så fick man skicka dom på markeringen direkt, och Rhiva gjorde rätt!
När vi varit och gjort övningen hos Lotta så kastades det markeringar till en hund i taget, och när det var vår tur så valde jag att gå fram några meter. Den första markeringen blev svår, orange dummie mot torrt gräs, så jag fick kalla in och så fick Rhiva en ny. Raka vägen ut och in, duktigt.
Själva passiviteten tyckte Rhiva var astrist. Hon var tyst och höll sig inom kopplets längd, men hon kunde inte sitta still. Jag tog tillbaka henne ungefär femtioelva gånger, minst, men efter ett par sekunder lyfte hon på rumpan igen. Så länge hon är tyst och lugn gör det inte mig något, men tanken med att stå på linje är väl att hundarna ska sitta och vara koncentrerade?
Dagens övningar avslutades som sagt med ett sök, och Rhiva fick gå som femte eller sjätte hund. Trodde nog att hon skulle få gå bland de första, medan det fanns gott om dummiesar kvar, men Mathilde hade säkert en baktanke när hon valde vilken hund som skulle få jobba. Rhiva for iallafall iväg som ett spjut, och använde näsan väl för hon fick vittring på en dummie på flera meters avstånd och jobbade sig fint fram till den. Full fart in. Jag fick skicka henne igen, och efter att jag tagit emot Rhiva framför mig och fått dummien i handen så tog jag in henne till sidan och skickade ut henne direkt. Alltså inget längre stopp hos mig och ingen belöning, utan belöningen fick hon sen när hon kommit in med nummer två som hon hittade längst ut.
Ska man se på det stora hela idag så var Rhiva rätt duktig ändå, men det är ju så lätt att man hakar upp sig på det som inte gick bra. Inga problem med lydnadsövningarna, och förutom racet efter den andra hunden så var det raka vägen in med övriga apporter och samtliga lämnades i handen.
