Arkiv för februari 2013
Jaha, då har årets andra månad snart passerat. Vad hände i februari då? Inte särskilt mycket känns det som, men en utställning och en rallytävling har vi varit på iallafall.
Thyra och jag har tränat freestyle, sådär lite halvdant. Motivationen har inte varit på topp, då detta med musikletande gör mig väldigt arg och frustrerad. Ibland funderar man på och freestyle är en hundsport eller en tävling i musikaliskt kunnande. Men, halleluja och kors i taket, nu har vi en låt! Den finns både i svensk och engelsk version dessutom. Stort tack till Nathalie som lyssnat på låten och kommit med förslag på hur jag skulle kunna klippa och klistra!
Lhine har fått träna en hel del rallylydnad med fokus på högerhandlingen, men även lite HTM för att det inte skulle bli för mycket nötande. Vi var på en tävlingsträning i rallylydnad där vi gjorde en fin runda i avancerad klass, även om jag klantade till det och missade en skylt så vi blev diskade. Nu under den sista helgen i februari blev det officiell debut i avancerad klass. En runda med känslan på topp, och vi blev godkända med 92 poäng.
Lilla Rhiva, hon har verkligen varit på toppen och i botten. Vi har tränat lydnad, rallylydnad och lite freestyle. På den inofficiella debuten i rallylydnad gick Rhiva jättefint, men matte gick vilse på banan. Sen blev det officiell debut sista helgen i februari, där det gick käpprätt åt helvete. Rhiva fick spelet och resultatet av det blev som ett wake-up call, och nu ska vardagens styras upp och i träningen måste jag låta bli att gasa upp henne för hon är tillräckligt gasad ändå. Men, månadens höjdpunkt är ju utställningen vi var på i Mjölby. I en stor juniorklass med 17 tikar anmälda fick Rhiva Excellent och blev placerad som 4:a med CK! Fina lilla skitungen!
Thyras dotter Lystra och Lhines barn Wilmer och Lilo har också varit iväg på roligheter den här månaden. Lystra ställdes på GRK:s Open Show i Sala där hon visserligen blev oplacerad i maiden, men fick en jättefin kritik. Domaren gillade verkligen hennes attityd till livet. Wilmer ställdes på samma utställning, och vann junior II med HP! Lilo debuterade i nybörjarklass i rallylydnad på samma tävling som jag, Lhine och Rhiva var på, och vann klassen med 97 poäng!
28 februari, 2013 | Inga kommentarer »
27 februari, 2013 | 3 kommentar »
Idag har jag och mamma varit iväg och tränat i en liten inomhuslokal. Väldigt skönt att få ta av sig alla ytterkläder, slippa den knöliga halkan och inte behöva frysa om fingrarna. Under tre timmar tränade vi med tre hundar var, först mammas tre och sen mina tre. Vi gjorde så att vi tog in alla tre på en gång, och så fick de små sitta och vänta på sin tur en stund samt känna av miljön. När vi var på Dog & People så tog vi ju in dom och började träna direkt, och det funkade ju inte jättebra. Idag när det var deras tur hade dom inte tid att fundera så mycket över miljön, utan då var dom bara glada över att det äntligen var deras tur!
Vi hjälptes åt och tittade noga på varandra, kommenderade, störde och skötte klickandet. Petade i små detaljer o.s.v. Vi tog sånt som är svårt att få till när man är själv helt enkelt.
Jag visste varken vad eller hur jag skulle träna med Rhiva, eftersom att det är väldigt mycket som ska läggas om både i vardag och träning, så mamma fick sköta det mesta. När jag stoppade på mig en leksak fick jag en tillsägelse direkt. Den skulle jag inte få plocka upp överhuvudtaget och belöna Rhiva med. Fast jag ville ändå ha den i fickan i fall att… Gamla vanor är svåra att bryta bara sådär.
Det blev iallafall många minuters fritt följ, där mamma kommenterade och störde. Ganska snart upptäckte mamma det som förmodligen ligger bakom att det blev som det blev på rallylydnadstävlingen i helgen. Jag ville belöna alldeles för tätt, för mycket samt direkt efter att Rhiva tog kontakt efter exempelvis ett blicksläpp. Jag har varit en alldeles för snäll chef och gett henne för hög lön. Många gånger en lön som hon inte ens behöver.
Mycket lek och kamp har det ju varit ett tag, men det behöver inte Rhiva för hon är tillräckligt gasad ändå. Jag har själv inte sett att Rhiva är gasad i träningen, utan tänkt att här gäller det att bygga upp belöningsförväntan, och det har jag verkligen gjort men på fel sätt.
Idag blev det varken kamp eller lek, och när jag istället klappade händerna och sa att Rhiva var duktig när vi tog en liten paus så tyckte mamma att det var mycket bättre. Det kan jag inte annat än hålla med om, för det är ju även en belöning man kan använda på tävlingsplanen. När det blev fel i fria följet fortsatte vi antingen att gå eller så fick Rhiva felsignal och jag tog in henne till fotposition och vi började om. Hade jag tränat själv hade det säkerligen slunkit in ett par belöningar här, men nu fick Rhiva jobba en stund innan det blev någon belöning.
Det blev helt klart skillnad när Rhiva fick förtjäna sin belöning, istället för att jag belönade minsta lilla grej. Förut har ju jag som sagt belönat när Rhiva tagit upp kontakten igen efter ett blicksläpp eller när hon kommit in till sidan när jag gjort en halt för att hon hamnat för långt fram. Samt att jag ofta plocka upp en leksak när hon gått med jättefin kontakt ett par steg. Då är det ju inte konstigt att det blir kaos när man helt plötsligt ska jobba flera minuter utan varken godis eller lek.
Så jag har en hel del att tänka på i träningen. Men det är klart, ska man komma framåt kan man inte hålla på och smådalta. Efter råd från mamma och Heléne så har jag och Lenny även satt upp lite regler för Rhiva i vardagen. Det första blev att hon inte ska hoppa, fara och klänga på oss i soffan. Vi kom direkt överrens om att hon inte får vara i soffan när vi sitter där, och det har på bara två dagar gett resultat. Det kan komma en tass som tigger om uppmärksamhet, men hon går inte upp i soffan längre.
Sedan tyckte Heléne det var viktigt med det här med gränser. Dörrar, underlag o.s.v. Där ska Rhiva lära sig att vänta. Det är egentligen inget som vi har problem med, men hon kommer som sagt lära sig att vänta. Den lilla skillnaden jag märkt hittills är att hon inte måste skutta in genom porten, och därmed varvar hon inte upp sig själv och behöver då heller inte stöka med Thyra och Lhine i trapphuset.
Utöver det ska vi jobba med att hon ska sitta/ligga kvar på en plats tills hon får frisignal. Det har jag börjat använda när jag förbereder hundarnas kvällsmat samt när jag plockar upp efter hundarna på promenaderna. Då får hon sitta eller ligga och vänta. En hel del att styra upp med i vardagen, men som även kommer ge resultat på träningsplanen.
26 februari, 2013 | 2 kommentar »
Nu kommer blogginlägget som några har väntat på. Kände att jag behövde få sova på saken först, då många olika känslor blandades under gårdagen. Tyvärr tog de jobbiga känslorna överhanden, men idag känns det bättre efter att jag pratat med mamma och haft mailkontakt med Heléne.
Igår klev vi iallafall upp tidigt för att åka på rallylydnadstävling i Katrineholm. Det skulle bli officiell tävlingsdebut för Rhiva och debut i avancerad klass för Lhine. Två olika samlingar, med nybörjarklass klockan 10 och fortsättnings- och avancerad klass 12.30, så det kändes skönt att jag kunde ägna all koncentration på en hund i taget. Vi var framme i god tid, och då tog jag en Rhiva en promenad innan vi gick in i ridhuset för att känna av miljön och träna lite.
Jag och Rhiva hade startnummer fem, men det gick fortare än så innan det var vår tur då två ekipage före oss fattades. När vi klev in på banan kändes det jättebra. Ingen lurig bana, utan enkla vägar och ingen större risk för att man skulle gå vilse. Den skylten som kändes svårast i mitt huvud var sitt/stå, då Rhiva kan tänka sig att göra ett bushopp framåt och nosdutta i min hand.
Det började bra, och sitt/stå gjorde hon jättefint. Reste sig med låsta baktassar och stod fint kvar medan jag bytte koppelhand. Efter halva banan åkte nosen ner i backen, och sen gick det käpprätt åt helvete rent ut sagt. Rhiva slängde sig i det sandiga underlaget och fick totalspel. Spatt! Jag kortade upp kopplet så hon inte kom någonstans, satte henne ner och så fortsatte vi när jag trodde att hon lugnat sig. Vi kom inte långt innan hon gjorde ett hopp upp i luften och fick spel igen.
Alltså fan, snälla Rhiva sluta springa! Fyra skyltar kvar, varav en högersväng och 270 grader åt höger. Sedan sitt/gå runt och sitt/spring. Vid båda halterna slängde sig Rhiva i backen. Hon var helt väck. Usch, vad jobbigt det kändes. Efteråt var jag inte arg, utan bara så ledsen och besviken. Vad fan var det som hände? Förra helgen på tävlingsträningen gick hon ju jättefint.
Såhär i efterhand känner jag att jag borde ha lugnat henne mer, bett henne om något enkelt, gett henne ett par godisbitar och därmed diskat oss och gått av planen, men det är ju lätt att vara efterklok. Funderar även på om det som hände kan ha berott på belöningsförväntan, som i sin tur ledde till att det blev kortslutning och överslagshandlingar.
Jag visste inte riktigt hur jag skulle hantera Rhiva efteråt, men vi gick till den andra delen av ridhuset där vi hade våra grejer och tränade lite linförighet innan jag satte ut henne i bilen. Sedan var det bara att försöka ladda om inför avancerad klass, mycket lättare sagt än gjort. Började med att ta en ordentlig promenad med Thyra och Lhine i det soliga och fina vädret. Båda två tiggde om uppmärksamhet, och jag blev alldeles lycklig av att titta på dom.
När vi var tillbaka vid ridhuset var det bara några minuter kvar till banvandringen. Bredvid oss hade klubbkompisen Ida ställt sina grejer, och hon undrade hur det hade gått. Jag skakade på huvudet och berättade hur det hade gått, och fick sedan peppning inför starten med Lhine.
Den avancerade banan kändes lång, inga större klurigheter gällande vägen, men flera byten till höger sida. Mot varandra, framför och ifrån varandra. Lhine kändes väldigt pigg och fin i väntan på vår tur, och det följde med in på banan. Jag började lite stelt, men kom på att det var rallylydnad vi höll på med. Vi tog oss runt banan utan några större bekymmer.
Lite trassel vid snurr på vänster sida och när vi skulle vända från varandra och Lhine var på höger sida. Vid en halt på högersida hamnade Lhine lite långt fram och satte sig snett, men så struttade hon ju glatt en liten bit före mig också. Efter hopp över höll jag på att tappa Lhine, som sprang rakt på en fälla som inte jag hade tänkt på under banvandringen. Ett par meter längre bort låg nämnligen åttans frestelse, i form av en godisburk och en fotboll. ”Tjoho, externbelöning” tänkte nog Lhine och for iväg en bit innan jag klämde fram ett glatt ”Fooot!”.
Vet inte om det alltid är så, men innan honnören fick man gå ut från banan och belöna. Jag klappade om Lhine ordentligt och hon fick smaska i sig ett par korvbitar innan vi samlade ihop oss igen och gjorde oss beredda för honnören där hunden skulle sitta på höger sida. Jag backade in med Lhine framför mig, satte henne ner och ställde mig sedan bredvid för att slippa krångla med positionen. Som ett litet ljus satt Lhine hela tiden ut. Gött!
Lite nervöst var det att vänta på prisutdelningen, men det kändes som att vi borde bli godkända. Kunde inte komma på att jag gått fel någonstans, och alla skyltar hade vi utfört. När domaren började ropa upp de som nått över 80 poäng kände jag mig väldigt nöjd. Hela 92 poäng blev det och en 3:e placering! Vi fick ta emot både plakett, rosett, kampfläta och ett oxöra. Vilken fin avslutning det fick bli på dagen! Härlig känsla inne på planen, fina poäng och fina priser! Bättre än så kan det ju inte bli.
25 februari, 2013 | 7 kommentar »
Idag har Malin och Lhinedottern Lilo, Höstglädjens Read Between The Lines debuterat i nybörjarklass i rallylydnad, och vilken debut det blev! 97 poäng och delad klassvinst. Jättestort grattis!
24 februari, 2013 | 1 kommentar »
”Vad är det där för något konstigt?”.
Årets första riktiga sovmorgon. Den första riktiga sovmorgonen sen… jag vet inte när. Frågade Lenny igår om inte han kunde ta hundarna på morgonen, ge dom frukost och ta ut dom på rastning eftersom att Rhiva och Lhine inte gör nummer två på uteplatsen, så att jag kunde få sova ut lite för en gångs skull. Hundarna var uppe och vankade vid åtta, så då släppte jag ut dom på uteplatsen, och en timme senare klev Lenny upp medan jag låg kvar och trynade till elva. Så skönt!
Eftersom att de var ordentligt rastade så var det ingen brådska ut när jag gick upp, och jag kunde ta dom på enskilda promenader. Först en koppelpromenad med Rhiva, där hon fick klättra på lutande plank och gå balansgång på en skolgård. Lite linförighet blev det också, runt saker i vänstervarv.
Sen tog jag bilen bort till motionsspåret där Thyra och Lhine fick springa lösa på fältet. Vad de sprang. Så skönt för dom att slippa det lilla odjuret. Ute på fältet såg de något som de aldrig sett förut. Något jättekonstigt som de inte alls förstod sig på. Vad tror ni det kan ha varit?
Efter allt spring, fram och tillbaka och kors och tvärs, så gick vi ett halvt varv runt spåret. Ett par ruscher blev det, men annars var det mest trav. Allt spring på fältet tog nog en del på krafterna.
23 februari, 2013 | 2 kommentar »
Det verkar inte bli någon långdragen historia av Rhivas öra, utan det läker fint utan någon som helst svullnad. Hon slog upp såret en gång i onsdags eftermiddag och det blödde en massa igen, så sen på kvällspromenaden knöt jag en sjal runt huvudet på henne så att hon inte kunde skaka på huvudet eller slå i örat mot något.
Utifrån så syns ingenting, men när man vänder upp öronlappen så ser det ut som att det är ett jack i örat. Fast jag tror bara att det ser ut så eftersom att pälsen har kladdat ihop sig av blodet. Jag har ju fortfarande inte tvättat av örat eller nånting, för då lossnar väl skorpan eller Rhiva blir irriterad och skakar på huvudet så såret går upp igen.
22 februari, 2013 | Inga kommentarer »
Jag och Nathalie hade bestämt att vi skulle ses och träna idag. För att det inte skulle ta för lång tid ute på hundungdom så passade jag på att träna en stund med Thyra innan vi åkte. Vi tränade på den rörelsen, där hon ska gå i sidled runt mig, som vi jobbat på länge och idag kändes det som att det verkligen börjat lossna. Bakom ryggen brukar Thyra tjuva med sin position, men nu har nog en liten polett trillat ner och hon gick i sidled även bakom mig. Tjoho! Det är ju en rörelser jag vill ha med i nästan program, och nu känns det inte alls omöjligt!
Ute på hundungdom så fick Rhiva börja, och vi började träningen redan vid bilen. Jag backade sakta mot igången och motade Rhiva med kroppen när hon ville rusa förbi, och så fick hon sätta sig ner och ta pauser emellanåt. Koncentrerade mig även på att själv vara lugn, andas och inte bli irriterad. Vilken skillnad! Gjorde samma sak när jag skulle sätta ut henne i bilen. En gång gjorde hon ett kast ut i kopplet när vi gick förbi Nathalie och Ayax, men då tog vi några steg tillbaka och gjorde om.
Själva träningspasset gick jättebra, och Rhiva blev riktigt trött i huvudet så att det till slut blev totalt stopp i hjärnan. Jobbade en hel del med vänstersvängar och cirklar åt vänster, då damen har fått för sig att hon ska gå långt fram och även tränga. Fast det känns ju lite som ett lyxproblem.
Lhine fick träna högerhandling, och idag var hon riktigt på. Stod och trampade så fint på högersidan och hade bråttom framåt. Himla härlig attityd! Egentligen hade jag tänkt att vi skulle träna annat, men det var ju bara att passa på att få ett fint högerhandlingspass när hon själv var sugen på det.
21 februari, 2013 | Inga kommentarer »
Tog en promenad upp till motionsspåret, där alla tre fick springa lösa på ett fält. Inte jättemycket snö kvar, men iallafall en decimeter med lite skare på så det var ganska tungsprunget. Perfekt att låta Rhiva springa lös där, eftersom att underlaget skulle bromsa farten lite.
Det var så vitt och fint, och hundarna njöt av att få sträcka på benen. Rhiva skötte sig fint och hade full koll på mig. Sprang en bit och vände sedan för att komma tillbaka och få beröm och godis. Hon kunde självklart inte låta bli att terrorisera sin mamma och mormor, men Thyra har iallafall lärt sig att om man går nära matte så får man skydd när Rhiva kommer farande.
Lhine hon provade helt fel taktik, nämnligen att springa en bit bort från oss andra, så henne tyckte ju Rhiva det var jättekul att jaga efter. När dom for omkring i snön och tuggade på varandra så måste Lhine råkat ta ett lite för hårt bett i örat på Rhiva, för när jag ropade på dom så var Rhiva lite rosa på kinden. Fast först tänkte jag att det kanske var Lhine som bitit sig i tungan, men nästa gång jag ropade på dom så var Rhiva mer blodig och hade även blod på huvudet.
Det sipprade blod från ena öronlappen, och när hon sprang så blev det droppar i snön. Suck, typiskt. Aja, jag bestämde mig för att vi fick avbryta promenaden och ringde Lenny som fick komma och hämta oss med bilen. Kändes bättre att åka hem och låta Rhiva vara still så att blodet fick en chans att torka.
Nu är det nog torrt, och Rhiva kunde inte bry sig mindre om att hon har ett hål i örat för hon ligger och sover med det örat under sig. Hoppas det inte blir ett blodöra av det här nu bara.
20 februari, 2013 | 9 kommentar »
Idag har jag varit duktig och tagit med Rhiva på en samträning som låg utlyst i en grupp på Facebook. Tror de brukar vara en gång i veckan, men tidigare har inte tidpunkten på dagen passat. Idag började inte samträningen förrän klockan tre, och jag slutade tolv, så det fanns inga som helst ursäkter för att inte åka. Dessutom är det ju störningsträningen som jag och Rhiva behöver mest av allt just nu.
Vi kommer absolut åka på de här samträningarna fler gånger, för det var så himla enkelt. Inget upplägg alls, utan det var mer som en träningsträff bara. Idag var vi fem stycken som tränade på sina saker på varsitt håll. Förutom tjejen som lagt upp inlägget på Facebook så har jag ingen aning om vilka de andra var, men så var jag heller inte särskilt intresserad av att gå runt och presentera mig. Det är nog enklare för Rhiva också om vi i största möjliga mån försöker låta bli att komma i kontakt med de andra hundarna.
Förutom störningen av de andra som tränade så var det mycket folk, och hundar, som passerade eller traskade rakt över planen som vi tränade på. Bara ett stenkast bort, på den inhägnade baseballplanen, var det några hundar som sprang lösa och röjde. Så ganska ordentlig störning blev det.
Till en början funkade ingenting med Rhiva, eller jo det gjorde det väl, men det var allt för okoncentrerat, så då fick hon lägga sig och pausa en stund innan vi startade upp igen. Vi började med linförighet, med mycket täta belöningar för att hon inte skulle tappa fokus. Sen stoppade vi undan kopplet och tränade ställanden, gjorde en platsliggning och avslutade med att gå några raksträckor fritt följ för att kolla så hon hängde med istället för att testa och göra ställanden eller lägganden.
Innan vi packade ihop så blev det lite byteslek, och sen tog vi en omväg tillbaka till bilen så att Rhiva fick rasta av sig och få lite miljöträning på köpet när vi gick över två broar och en sluss. Trodde att hon skulle vara trött och nöjd när vi kom tillbaka till bilen, men nja. Nöjd kanske, men inte trött. Hon satt upp i bilen hela vägen hem, och när jag skurit upp korv till Thyra och Lhine så var Rhiva snabbast bort till dörren.
19 februari, 2013 | Inga kommentarer »
