Ja, idag blev det en sväng förbi bruksa efter jobbet innan vi åkte hem. Planen för Rhiva var att hon skulle gå fint in på planen, träna hopp över hinder, linförighet och gör en platsliggning. Jag höll mig till planen, och provade en sak som jag började fundera på i helgen och diskuterade med Heléne på kursen i tisdags. Istället för att ha kopplet i höger hand så provade jag att ha kopplet i vänster hand när vi gick in på planen och under linförigheten, och det kändes mycket bättre!
Rhiva går inte alls lika bra i koppel som utan, och förmodligen på grund av att jag själv går helt annorlunda också. Jag har inte alls samma hållning och stil med ett koppel i handen, plus att jag låser armen högt upp. Så går man ju inte under fria följet… Med kopplet i vänster hand kunde jag räta på mig och gå likadant som när vi tränar utan koppel. Lite bökigare att belöna blev det för mig, men Rhiva verkade inte bry sig om att hon fick kopplet i ansiktet samtidigt som hon fick sin godbit.
Hoppet krånglade en del i början, och Rhiva verkar ha bestämt sig för att fem plankor kan hon inte hoppa över. Provade olika avstånd, men i sista sekund sprang hon runt istället för att hoppa. Nötte uthopp en stund där jag höll i henne, kastade över leksaken och släppte henne inte förrän hon tänkte hoppa. Sedan tog vi en paus från hoppandet och tränade lite linförighet. Därefter blev det en platsliggning innan vi tog an hoppet igen.
Med fyra plankor tränade vi klass I-hopp, och det funkade fint. Samtidigt som hon gjorde ansats att hoppa så kastade jag iväg leksaken bakom mig och så fick hon springa och lattja med den en stund. Tre sådana hopp fick hon göra innan jag höjde till fem plankor, och hon hoppade! Det blev en massa tjo och tjim innan vi avslutade och gick tillbaka till bilen.
Sedan fick Lhine komma ut och träna lite rally. Jag känner att vi skulle behöva träna på hela banor, men det fick bli korta sekvenser med tre-fyra skyltar som jag memorerade i huvudet. Har studerat och skrivit ner ett par fortsättningsbanor som Zandra har på film. Jag har även skrivit skyltarna på papper med fet penna, men det blåste ganska mycket så de hade ju flugit iväg över hela planen. Tror jag och Lhine får gå ut leta efter lite halvstora stenar som kan hålla mina lappar på plats.
Även om det blev lite flummig träning så blev det bra träning och Lhine gick riktigt fint. Lilla Thyra fick stå över träningen idag, vilket hon inte var helt nöjd med. Men det är dags att börja träna ordentligt med henne igen, för vi har nämnligen fått frågan om vi vill åka neråt i landet om drygt en månad för att ha en freestyleuppvisning. Igår tackade jag preliminärt ja till det, och idag fick jag datumet. Tills dess har jag tänkt att vi ska ha ett nytt och ordentligt program.
Då har jag och Rhiva varit på kurs igen, och nu är det bara ett tillfälle kvar(!). Idag bjöd vi på lite fartövningar, som Heléne ville se sist, och det blev både inkallning och klass II-apportering. Det blev en jättebra inkallning, och Heléne tyckte det såg jättefint ut. Det var inte mycket hon hade säga om den, och inte jag själv heller. Rhiva satt fint, startade och sprang snabbt och gjorde en fin ingång med en liten påminnelse och hjälp genom att jag vinklade upp handen när hon sprungit halva sträckan.
Sedan gjorde vi en apportering, där jag höll i halsbandet och väntade med att släppa iväg Rhiva tills hon kändes lugnt. Full fart ut, tassarna på apporten, slarvigt gripande, bra tempo in och fin ingång med samma hjälp som vid inkallningen. Där fanns det en hel del att jobba på. Jag provade att lägga ut apportbocken istället, men det blev ungefär samma slarv som när jag kastade. Istället fick jag då visa att jag hade favoritleksaken i handen, kasta ut apportbocken en liten bit och ge belöningssignalen direkt när hon grep. Det gav bättre resultat redan vid nästa repetition.
När vi stod och pratade om hur jag skulle fortsätta att ändra hennes tänk så travade Rhiva själv iväg och plockade upp apportbocken jättefint, och då fick hon sin belöning direkt. Så det är nog så jag ska göra. Droppa apportbocken och sedan vänta ut henne. Spring i benen har hon ändå, så farten är inget vi behöver träna på direkt…
Efter lite filmtittade fanns det tid för några minuters träning till, och eftersom det hunnit bli kolsvart ute blev det träning i det lilla stallet. Jättekonstig miljö tyckte Rhiva, så hon hade nog kunnat vara där i flera timmar och undersökt allt. Vi passade allihopa på att träna tandvisning, och idag gjorde Rhiva en ny grej. Hon duckade undan när det skulle tittas på tänderna. Tidigare har vi bara tränat på att ”domarna” ska kunna komma fram och lägga handen på hennes kind medan hon sitter kvar, så nu är det nog dags att göra riktiga tandvisningar så hon lär sig hur en tandvisning går till.
Under första träningspasset var Rhiva förresten lös under hela tiden, och det var inte förrän vi var klara och hon var ”ledig” som hon glatt hoppade och hälsade på en av de andra kursdeltagarna. Helt mitt fel som inte gett henne något kvar-kommando, men det ju är något jag kommer komma ihåg att göra i fortsättningen. Det var dock inte speciellt svårt att bryta henne. Jag sprang och tog hennes leksak som låg i gräset, tjoade och sprang några steg åt andra hållet bara. En enorm skillnad mot när vi började valpkursen…
I helgen har jag verkligen haft helg. Varit hemma och inte brytt mig om klockan. Egentligen skulle vi varit på en inofficiell utställning i lördags, men jag hade verkligen ingen lust att åka så istället blev det en lång sovmorgon. Klev inte upp ur sängen förrän vid 12 både igår och i lördags. Eller, innan dess var jag uppe och släppte ut hundarna på uteplatsen två gånger och gav dom frukost.
Förutom lite träning så har vi bara myst här hemma och gått långpromenader. Igår hade jag dock planerat att åka in till Linköping med Rhiva för en stadspromenad. Vi åkte in straxt efter 15, en timme innan affärerna skulle stänga. Tänkte att då skulle det vara lite lagom med folk så vi inte behövde trängas och Rhiva kunde få gå i långt koppel och undersöka saker ifred.
Det blev en timmes promenad och det var inte mycket som Rhiva reagerade på. Gråsparvarna och duvorna var väldigt, väldigt intressanta! Alla spännande dofter gjorde henne alldeles skummig runt nosen och munnen. Det var lagom mycket folk, och de var helt ointressanta. Trots alla nya dofter och intryck så lyssnade hon fint när jag sa henne namn, och fick belöning för det.
Nån sorts fontängrej tyckte Rhiva var lite konstig, så den gick vi fram till tillsammans. Hon fick undersöka den ifred och backade ifrån den emellanåt, men hon ville ändå inte gå därifrån förrän hon var klar med den så att säga. En annan fontängrej var vi uppe och gick på tillsammans, och folk som såg oss och tyckte väl säkert att jag inte var riktigt klok i huvudet. Vi klättrade även omkring på lite bänkar och grejer. Himla kul och spännande tyckte Rhiva!
Zandra och Thyradottern Lystra, RLD N RLD F Höstglädjens Stjärnlyster har varit och tävlat rallylydnad idag. Deras andra start i avancerad klass, och resultatet blev 98 poäng och en 4:e placering!
Zandra tog även klassvinsten, med sin andra hund Lova efter en jättesnygg runda på 100 poäng!
Fem missade samtal. Ett sms som fick mig att tappa andan. Det kändes som att någon höll på att strypa mig. Jag visste inte var jag skulle ta vägen. Det kunde inte vara sant!
Angelica och Nicklas har idag förlorat sin Izor efter en fruktansvärd olycka. Izor var Angelicas själsfrände. Hon älskade honom, han älskade henne. Dom två var verkligen ett. I november skulle Izor fyllt 3 år…
När jag ringde upp Angelica så började tårarna forsa. Jag ville inte att det skulle vara sant, men det var sant. En chockad Angelica berättade vad som hänt, och när vi lagt på så började jag gråta hysteriskt.
Jag kan fortfarande inte förstå att det är sant, att Izor är borta. Tårarna har kommit omgångar under dagen, och jag kan inte ens föreställa mig hur Angelica och Nicklas mår i detta. Att Izor är en Thyrason gör att det känns extra känsligt. Izor var en så härlig hund. Genomsnäll och en riktig pajas. En hund man inte kunde låta bli att tycka om. Jag är så glad över att jag fått träffa Izor vid flera tillfällen under det här året, samtidigt som jag är så fruktansvärt ledsen för Angelica och Nicklas skull.
I söndags fick allihopa simma, i måndags och igår fick Rhiva ordentliga träningspass på bruksa och igår kväll blev det en cykeltur med Thyra och Lhine på en halvtimme. Idag har jag haft stängning på jobbet, vilket som jag nämnt tidigare innebär att jag typ är helt slut när jag kommer hem. Dessutom öppnar jag imorgon, så det blir inte många vakna timmar här hemma. Efter att ha tittat tillbaka på de senaste dagarna så har jag med gott samvete alltså gett oss allihopa en vilodag idag!
Vi har visserligen inte gjort ingenting, utan imorse gick vi en längre morgonpromenad där Thyra, Lhine och Rhiva fick springa lösa över klöverfältet och göra av med lite energi. Provade även att ha Rhiva lös en liten bit på cykelvägen, och det funkade faktiskt ganska bra. Lite mycket spring i benen bara. Sen på lunchpromenaden fick Rhiva ta på sig reflexvästen och i skogen gjorde vi ett stopp för att testa och göra några markeringar.
Thyra och Lhine fick sitta kvar på stigen medan jag och Rhiva gick fram ett par meter. Vi gjorde två inkallningar, fram och tillbaka, på den sträckan som jag hade tänkt att hon skulle springa. Tänkte att det skulle samla ihop henne lite och få in henne i arbetstänk. Kastade sedan en kort markering, som hon hämtade fint. Nästa blev lite längre, ner i blåbärsriset. Hon fick leta lite, men höll sig i ett område på ungefär 2 meter runt dummien innan hon fann den. Sedan blev det en tredje markering ytterligare lite längre ut, och den spikade hon. Sen fick det räcka.
På eftermiddagen, efter en kort rastrunda, så satte jag ut tjejerna i stora rasthagen där de fick röja runt tills det var dags att åka hem. Det blev en hel del bus och medan jag gick fram och tillbaka för att städa och kratta boxar så såg jag även att Rhiva fick rycket och sprang omkring som en galning. Det är ovanligt lugnt här hemma just nu jämfört med hur det brukar vara när vi kommer hem efter att ha jobbat 10-18.30, så hundarna är nog väldigt nöjda med dagen.
Nu ska de få kvällsmat, jag ta en dusch och sedan ska vi bara slappa och slöa!
Som planerat blev det ett träningspass på Norrköpings brukshundklubb efter jobbet innan vi åkte hemåt. Började med hopp över hinder, också som planerat, och idag när Rhivas hjärna inte var överhettad gick det såklart mycket bättre. Fin stadga när hon satt kvar, och hoppade direkt på kommando. Belönade först bara själva hoppet, och provade sedan med ingång också. Hon slog in i mig riktigt ordentligt, men avslutade med att sätta sig rakt och fint.
Sedan blev det ett ordentligt pass med fritt följ. Emellanåt hamnade hon lite efter, förmodligen hade hon ett läggande i tanken. Men efter att belönat upp fotgåendet så släppte hon den tanken. Det blev svängar och halter åt alla håll. Ibland hamnade hon lite fel, men hon är bara 9 månader och egentligen kan hon ju ingenting än så jag hjälpte henne att komma rätt. Hon vinglade även ut lite till vänster, men efter att jag tagit sidosteg åt höger och belönat när hon följde efter så gick hon rakare.
Kommer ofta på mig själv med att ställa för höga krav på hennes utförande, men som tur är kommer jag på det snabbt och rättar mig. Vi har ju inte bråttom nånstans… I övrigt tycker jag nog att jag var ganska duktig på att variera belöningen. Tycker det är lätt att fastna i att bara belöna med godis, men idag drog jag upp kampleksaken lite titt som tätt.
Innan vi avslutade tänkte jag göra en inkallning. När jag vände mig om och tänkte kalla in så fick schäfern på planen bredvid en inkallning. Rhiva satt intresserat och tittade på, men satt jättefint kvar så då gick jag tillbaka och belönade med kampleksaken. Sedan satte jag henne igen, gick ifrån och kallade in. Rhiva sprang verkligen rakt mot mig, så jag trodde hon skulle springa igenom mig, men precis framför mig vek hon av och gjorde en ingång. Något yvig, men hon hamnade rakt och fint.
När vi tränat klart sprang vi omkring på planen och tramsade oss. Rhiva tycker det är jättekul när jag kastar iväg leksaken och sedan försöker springa ifrån henne när hon hämtat den. Hon jagar efter mig och vill att jag ska ta tag i snöret på leksaken så vi kan kampa. Det är nog resultatet av all byteslek, ett resultat jag är väldigt glad över!
Thyra och Lhine vet jag inte riktigt vad jag ska träna med just nu, så de fick ingen träning idag heller. Däremot har de fått tidig kvällsmat idag så att vi kan ge oss ut på en cykeltur lite senare.
