Medaljören
Två tävlingar, tre starter, tre klassvinster, tre 100-poängare och uppflyttad
till avancerad klass inom en månad. Mattes duktiga tjej!
Två tävlingar, tre starter, tre klassvinster, tre 100-poängare och uppflyttad
till avancerad klass inom en månad. Mattes duktiga tjej!
Idag har jag och Lhine varit på vår andra rallylydnadstävling. Eftersom att vi fick 100 poäng på tävlingsdebuten i Valdemarsvik för fyra veckor sedan så blev det debut i fortsättningsklass. Det var såklart lite nervöst, eftersom att vi är helt gröna inom rallylydnaden, men under banvandringen kändes det ändå rätt okej. Banan innehöll tempoväxlingar och flera nya skyltar för klassen. Det skulle ju bli väldigt spännande att se hur vi skulle reda ut dom.
Vi hade startnummer sju, vilket kändes väldigt lagom. Då skulle vi inte behöva vänta så himla länge på vår tur, men ändå hinna titta på några före oss. Lhine tycker ju fortfarande att detta med rallylydnad är lite konstigt, så hon var väldigt lugn och samlad. Snurr under gång var väl det som jag var mest nervös över, men den satte vi direkt så då blev det lite jubel från mig.
Jag höll huvudet kallt, tog en skylt i taget och gjorde en liten paus vid varje stopp. Det blev en lugn och cool runda och vi hade en fin känsla med oss när vi passerade målskylten och klev ut från banan. Vi gick iväg en bit från banan innan jag började tjoa och klappade om Lhine som jag gör när vi tränar, så hon fick grisa och skutta runt utan att störa nästa ekipage. Sedan blev det köttbullekalas!
Det kändes som att vi eventuellt kunde ha gjort en felfri runda, om inte jag gjort något stegfel någonstans eller skickat Lhine över hopphindret från ett felaktigt avstånd. Men det var ju bara att vänta in prisutdelningen, godkända måste vi ha blivit iallafall.
”Mycket trevligt! Mjukt och bra tempo. Härligt rallymässigt : )” hade domaren kommenterat på vårat protokoll, och resultatet blev klassvinst med 100 poäng!
Duktiga, duktiga Lhine! Ytterligare en 100-poängare känns bara så bra! Det känns även väldigt skönt att vi inte behöver göra några fler starter i fortsättningsklass, och vi kommer gå vidare till avancerad klass direkt. Dock kommer den debuten få dröja till nästa år, då det inte arrangeras några tävlingar med avancerad klass inom lagom avstånd innan det här tävlingsåret är slut. Men då har vi iallafall gott om tid på oss att jobba vidare med högerhandlingen som vi börjat pilla lite på…
Det här känns bara så himla roligt, vi har fått en sponsor! Det är Eva Münter, min tidigare chef och kollega, som har sett chansen att få göra reklam för sitt företag Hälsoutveckling i fokus genom mig och hundarna. Bland annat här i bloggen, men vi kommer även få en jättefin present så att vi kan göra reklam för Eva och hennes företag när vi är ute och tävlar.
Belöning på väg!
Igår fyllde Rhiva 10 månader och blev därmed även tävlingsmyndig! Jag har varit sugen på att vi ska ut och tävla så fort som möjligt, men det kommer få dröja. Varför ska vi ha bråttom?
Inspirerad av helgens kurs gav vi oss på något nytt i träningen idag, nämnligen två små kedjor. Jag ville liksom kolla av lite, så vi stannade till på Norrköpings brukshundklubb på vägen hem från jobbet. Planen var att göra en ingång på planen, ställa upp och sedan belöna. Därefter inkallning, transport och hopp över hinder.
Ingången på planen fick jag bryta och göra om från början ett par gånger, då jag inte ville släppa igenom nosande i backen. Till slut kom vi fram till den tänkta startpunkten. Jag kopplade loss och ställde upp för fritt följ, och drog fram leksaken som jag hade gömd bakom ryggen innanför tröjan. Hej och hå vad vi kampade, tjoade och busade.
Monterade ut leksaken ur Rhivas mun, ställde upp igen och lämnade henne för inkallning. Hon satt jättefint och satte full fart direkt när jag ropade på henne. Hyfsat bra ingång blev det också. Inte alls så stor stöt mot benet som jag väntat mig. Berömde med rösten, klappade lite på henne och applåderade sedan medan jag backade ifrån henne. Där fick vi in lite nos mot näsa, tanken är att vi inte ska tappa fokus mellan momenten, innan vi vände upp så hon gick vid min sida.
Hopphindret hade jag förberett med fyra plankor innan jag tog ut Rhiva ur bilen. Vi ställde upp, jag lämnade henne och gick runt hindret. Ställde upp på ganska nära avstånd för att hon inte skulle lockas att springa på sidan. ”Hopp!”. I ett skutt hoppade Rhiva över hindret med god marginal, landade lite bakom mig och slöt sedan upp vid min sida. Jag klappade lite på henne igen, applåderade och backade några steg med henne framför mig och drog sedan upp leksaken igen. Duktiga lilla valp!
Tyvärr lyckades hon sno åt sig leksaken och sprang iväg med den själv och hade ingen jättelust att komma tillbaka med den(!?!). Hon som brukar vara så himla duktig på det. När hon lagt sig ner för att tugga på leksaken gick jag fram och kopplade henne och band sedan upp henne en liten stund medan jag höjde hindret. Hon stod duktigt stilla, men det var inte jättekul att bli uppbunden och lämnad. Matte blev nog inte så jätteglad över den egna leken med leksaken…
Rhiva fick sedan göra tre hopp över hinder till, på fem plankor. Det gick hur bra som helst! Jag provade att ställa mig på lite olika avstånd, och till slut hittade jag ett bra avstånd där Rhiva landade framför mig och sedan kunde göra ingång istället för att flyga förbi mig. Kände mig väldigt nöjd när vi gick tillbaka till bilen och åkte hem!
Silla, LPI Höstglädjens Quicksilver i en rolig övning för att lära in vittringsapportering.
Då är den här lydnadshelgen över och huvudet är fyllt med en massa bra info och roliga övningar som jag kommer ha stor nytta av i den fortsatta lydnadsträningen med Rhiva.
Exxon, LPI LPII Höstglädjens No Speed Limit.
Jag som skulle anteckna så mycket den här helgen… Blocket jag hade med mig idag är fortfarande helt blankt. Istället har jag hoppat runt som en groda med paraplyet fastklämt mellan knäna och fotat hela dagen istället. Jag har inte haft någon jättekoll på vilka som skulle vara med den här gången, men det var ju bara Thyrabarn! tre stycken från Quick/Speedkullen (Exxon, Torres och Silla) och tre stycken Småstjärnor (Ezra, Sasha och Mira). Det kändes lite viktigare att fånga dom på bild än att anteckna. Jag har förhoppningsvis inte glömt allt efter helgen så jag kan sätta mig och skriva då istället.
Vädret var inte riktigt med oss idag, men vi hade turen att slippa ösregn iallafall. Det kom inte förrän på eftermiddagen, när det var dags att gå in och titta på film. Urrigt, burrigt och lite kallt, men jag tror de flesta av oss ändå höll oss relativt torra. Jag är himla glad att jag kom ihåg att ta med paraplyet, annars hade jag inte vågat ta ut kameran.
Rhiva fick komma ut en liten stund på förmiddagen och visa ”Kierrä!” samt nos mot näsa. Inte helt optimalt att ta henne direkt från bilen och gå in planen och köra, men ”Kierrä!” gjorde hon superbra! Tog ut henne på ordenligt avstånd, och det var full fart ut för att runda pinnen och kuta tillbaka mot mig och kampleksaken. Nos mot näsa funkade lite sämre, men det var ju ändå bra för valpköparna att se hur man gör när hunden inte går med kontakt hela tiden…
När det var fri träning på eftermiddagen passade jag på att ta ut henne igen och ställde oss mitt i smeten för att träna ögonkontakt och lite följsamhet. Imorgon ska det tränas gruppmoment, och det kommer även vi vara med på. Det tog förresten hårt på mig att titta, lyssna och fotografera så när vi tittade på film satt jag och somnade… Tur att jag redan sett det mesta av filmen både på valp- och fortsättningskursen.
Den här helgen kommer bestå av en massa, massa lydnad. Mamma har ordnat med ytterligare en tvådagars lydnadskurs hos Heléne! Vi har dock valt att sitta som åhörare denna gång för att lämna plats åt fler valpköpare, då platserna gick åt väldigt fort i våras och somras. Den här gången kommer bland annat Thyrabarnen Torres, Höstglädjens Turn Of Speed och Exxon, LPI LPII Höstglädjens No Speed Limit som vi inte träffat sedan mentalbeskrivningen för drygt 1 1/2 år sedan. Blir kul att få träffa dom igen!