Min fråga har fått svar, och det blir ingen mera freestyle för oss i år. Men med freestylechampionat, fyra cert, kval till Agria Freestyle Elite Challenge och 102.55 poäng till både kvallistan för SM 2012 och Årets freestylehund 2012 så är jag mer än nöjd!
Nästa år blir det mer freestyle, och då ska det tävlas i både klass I, II och III!
Igår debuterade Thyras norska dotter Lara, Höstglädjens Stjärnbloss i begynnerklasse (nybörjarklass) på jaktprov och fick ett 3:e pris! Så himla roligt!
Grattis Gunn Therese och Lara!
I sällskap av mamma och Hicka har jag, Thyra och Rhiva idag varit på SKK:s utställning i Askersund. Det blev en jättebra dag, även om det inte började så bra. Jag försov mig tjugo minuter, hann inte äta frukost och höll på att glömma kavajen hemma! Vi blev sedan inparkerade på avlastningsplatsen, och parkeringsvakten var inte ett dugg samarbetsvillig. Jag blev jättestressad och mamma bad om att bilen kunde få stå kvar tills vi varit inne i ringen, eftersom att vi skulle in i valpklass, men se det gick icke!
Men jag hann både gå på toa, byta om och borsta av Rhiva innan vi skulle in i ringen. Rhiva skötte sig jättefint i ringen och sprang lika bra som hon gjorde i Åtvidaberg förra helgen, så den lilla damen har nog förstått vad utställning handlar om. Domare var danska Kjaer Erling Pedersen, som kände igenom hundarna väldigt noga. Han var framme och kollade Rhivas front en gång till under bedömningen, och då började jag ju undra vad han hittat som han inte gillade.
Med en jättefin kritik vann Rhiva klassen med HP och blev BIR-valp! En excellent valp som domaren tyckte var särskilt lovande. Härligt!
”Fin välbyggd valp. Gott huvud och uttryck. Fin hals och överlinje.
Välvinklad. Utmärkt bröstkorg. God benstomme. Fin päls. Rör sig väl.
BIR-valp. Grattis!”
Mamma och jag satt kvar och tittade på resten av bedömningen, och i bästa tikklass fick jag förtroendet att visa Annette Strands fina Pia, SE U(U)CH Floprym R Pea Nut som blivit 2:a i championklassen. Pia och jag skötte oss fint tillsammans, så hon blev 2:a bästa tik med R-CACIB!
Det blev lång väntan på eftermiddagens finaler, men en timme passerade snabbt när vi åkte iväg för att äta lite mat. Men sen, självklart när jag stod i toalettkö, blev det helt plötsligt lite bråttom när valparna ropades in till uppsamlingsringen. Jag har ju dock hunnit lära mig att förhandsgranskningen tar ganska lång tid, så jag kände ingen större panik. Dagens domare var väldigt noggrann och tog god tid på sig så uppfödargrupperna fick gå in i finalringen före valparna till och med.
Inne i finalringen skötte Rhiva sig återigen jättefint, och den här gången blev det inte bara att springa in för att springa ut igen, utan när domaren tackat av ungefär hälften av de omkring 30 valparna så stod vi fortfarande kvar! Wow, det lär ju aldrig hända igen liksom. Domaren kikade en gång till på valparna som var kvar och vi fick springa fram och tillbaka i ringen. Några till tackades av och 10 valpar var kvar i ringen när domaren började anteckna vilka hon ville placera. Rhiva var en av dessa valpar som var kvar i ringen! Hur häftigt som helst ju!
Placeringarna ropades ut i högtalarna med vi fortfarande stod kvar i ringen. Skulle vi bli placerade? Eller näe? Eller? Nej, någon placering blev det inte, men jag hängde verkligen inte läpp för det utan tyckte som sagt att det var jättehäftigt att få vara kvar i ringen så länge som vi fick idag! Extra kul kändes det såklart att få dela detta med mamma som satt på första parkett med Thyra och Hicka. Vilken dag!
Efter en välbehövlig sovmorgon, då min kropp är långt ifrån pigg och frisk, så tog jag med hundarna, baggenbältet, blåbärsplockaren och en liten hink och åkte bort till Kråksångsspåret. Med två hundar i bältet och en lösspringande traskade vi sedan spåret runt med några stopp för att plocka och äta blåbär.
Thyra är en riktig hejare på smaska i sig blåbär och hittar oftast väldigt bra blåbärsris så det blir nästan så att jag följer henne för att få tag i de största bären. Lhine hon pillar i sig några stycken, men väntar mest på att vi ska fortsätta gå. För Rhiva blev det blåbärspremiär, och det var även första gången hon fick följa med hela varvet runt spåret.
Jag erbjöd Rhiva några blåbär och visade att hon kunde ta dom själv från riset, men brutal som hon är så drog hon upp hela riset och låg och tuggade på det… Aja, då var hon iallafall sysselsatt.
Medan vi gick låg Rhiva på bra framför mig, så hon kommer vara hunden som hjälper mig att springa runt spåret så småningom. Thyra och Lhine dom springer precis så att dom undviker att dra så där får man ingen hjälp minsann… En fin orange nomesele har Thyra och jag hade tänkt att köpa en till Lhine också, men eftersom att hon ändå inte drar något så kommer jag lägga de pengarna på en sele till Rhiva istället.
Trots det färska minnet av Rhivas lilla försvinnande i skogen i förra veckan så fick även hon springa lös en liten stund, och det funkade hyfsat bra. Man ser tyvärr inte så långt fram i spåret, så det blev många inkallningar innan jag kopplade upp henne igen och släppte Lhine lös istället. Men lite spring fick Rhiva göra av med iallafall.
Jättemycket blåbär blev det inte, men det var ju inte enbart det jag var ute efter utan en skön promenad tillsammans med tjejerna. Det var helt underbart att strosa spåret runt med små pauser i blåbärsrisen, och jag tror att vi var ute i 1 1/2 timme iallafall. När vi var hemma igen och jag rensat blåbären så visade det sig att vi fått ihop 1 liter, så det var ju inte så himla illa ändå!
Många gånger är ålder bara en siffra, men ibland måste man faktiskt vara realistisk. Thyra har fyllt 8 år och är ingen ungdom längre. Det syns inte, det märks inte, men det är något jag måste börja ta hänsyn av. I höst har jag exempelvis planerat att hon ska genomgå en ordentlig veterinärundersökning samt få en liten renovering, vilket kommer innebära några mindre operationer. En vårta som togs bort på ena ögonlockskanten förra året har kommit tillbaka och så har jag hittat två små knölar på henne.
I och med detta har jag även funderat lite på vårat tävlande inom freestylen. Operationerna kommer både ge viss tids vila samt karenstid, så förmodligen är vi färdigtävlade för i år. Om ungefär en månad är det en tävling här i Linköping, som jag har blivit lite sugen på att anmäla till, men vi får se hur det blir med den. Vi har ju fortfarande ingen ny låt och så finns det ett annat stort frågetecken som blir avgörande för om jag kommer anmäla eller ej. Vi behöver inte tävla mer i år, utan det skulle bara vara för skojs skull, så det beror lite på vad jag får för svar på mitt frågetecken…
Tidigare har jag bara kört på utan att fundera så mycket på vårat tävlande, men nu känner jag liksom att jag vill spara lite på Thyra. Så som det ser ut just nu ligger Thyra 4:a på listan för Årets freestylehund, vi är kvalade till Agria Freestyle Elite Challenge samt ligger 5:a på kvallistan till freestyle SM 2012. Jag känner faktiskt inget behov av att vi behöver klättra på någon av listorna, utan är jättenöjd med vad vi har lyckats prestera under vårat första år i klass III!
Så, kanske är vi färdigtävlade för i år och börjar nästa tävlingsår med just AFEC och freestyle-SM som går av stapeln under My Dog 2013 i januari. Det ser vi fram emot!
Jag var och vägde den lilla damen i måndags, och 25.5 kilo stannade vågen på. Det är 25.5 kilo av skinn, ben, muskler, och så lite päls. Något valphull finns det inte kvar, utan Rhiva är en slank och hård hund. Storleksmässigt ligger hon närmare Thyra än Lhine, aningens högre, och för min del behöver hon inte växa mer vare sig på höjden eller längden.
Ja, idag har äntligen fortsättningskursen hos Heléne dragit igång! Det blev mest teori idag, men eftersom att vi bara är fyra stycken så fick vi nästan en kvart var att träna. De kommande tillfällena ska vi själva få bestämma vad vi vill träna på, men idag blev det fotgående för allihopa.
Rhiva och jag var först ut, och idag gick det jättesmidigt att ta henne från bilen och in till planen. Jag valde att ha koppel på henne, men det var inte många gånger som det blev sträckt så egentligen hade jag nog inte behövt ha det. Tror det var två gånger som hon var på väg ifrån mig, och det var liksom under pauserna.
När vi startade upp var hon lite nyfiken på publiken, men jag känner fortfarande att så länge hon bara tittar så är det okej. Vi gjorde så som vi brukar träna hemma, och gjorde först några ingångar till sidan, starter och så släppte jag kopplet och gick iväg så att hon fick söka upp min sida frivilligt. Heléne tyckte att Rhiva hade en fin position och att vi ska fortsätta träna så som vi gjort, men även att jag kan börja lägga på ett kommando.
Fick även tips på hur jag kan variera när jag belönar henne, inte bara att jag varvar godis och leksak utan hur hon får ta dom. Sittande, stående, att jag ibland kastar iväg en godis eller att hon får jaga efter godisen runt mina ben.
Vad vi väljer att träna på under nästa tillfälle vet jag inte än. Det är ju två veckor kvar tills dess, och under den tiden hinner vi ju träna en hel del. Jag får se lite hur långt vi hunnit komma och om vi stöter på några problem under vägen. Mitt mål är iallafall att vi ska börja närma oss start i klass I när kursen är slut i slutet av september. Vi kanske inte alls kommer att nå det målet, men har man inga mål kommer man ju ingenstans.
Linköpings brukshundklubb hade igår Öppet hus med en massa roliga aktiviteter, och jag hade anmält mig och Rhiva till att prova på sök. Det började med en timmes teori med information om de olika bruksgrenarna innan vi gick ut i skogen. Först fick valla av ett område och se mallen Baggis jobba i skogen och sedan fick vi en och en prova på att göra några skick. Vi var bara fyra stycken som var nyfikna på söket, så varje ekipage fick ganska gott om tid och hann prova flera skick.
När det var Rhivas tur fick hon hälsa på de två instruktörerna och publiken medan jag plockade fram alla leksaker jag packat med i ryggsäcken. Rhiva visste knappt var hon skulle ta vägen och for omkring mellan himmel och jord. Hoppade upp i ansiktet och ålade på marken för att visa vilken snäll mjukis hon är. Det var två instruktörer, Ulrika och Mats och först var Rhiva väldigt fjäskig för Mats men sen när han började lattja med hennes leksaker blev det fart i henne. Han plockade på sig två tasor och en liten kampleksak och försvann sen in i skogen.
Vi fick ställa upp på linjen, och jag instruerades hela tiden. Mats gjorde en s.k pop-up och visade sig en stund innan han satte sig ner. Jag skickade iväg Rhiva som for iväg en bit, men blev tveksam och stannade med ett ”Boff!”. Ulrika och jag klev ut i skogen för att ge henne lite stöd, och då sprang hon fram och började leka. Jag glömde kopplet på stigen, men fick ta Rhiva i halsbandet och dra bort henne utan att säga något.
Medan vi gick tillbaka till stigen flyttade Mats längre ner, och vi ställde upp på en nytt ställe. En ny pop-up, jag skickade iväg Rhiva som for raka vägen ut, men var tvungen att springa och kolla av den gamla platsen för att se om hennes leksaker var kvar där. Sedan tillbaka till Mats för lek. Duktig tjej! Hon gjorde ett litet avbrott för att kolla var hon hade mig, och men sen var det leken som gällde.
Vi gjorde ett tredje och sista skick, där Rhiva målmedvetet sprang raka vägen för att få leka. Hon brydde sig inte alls om mig när jag kom fram och kopplade upp henne, utan fortsatte att leka. Himla roligt att se! Tungan var lång på Rhiva och jag kände att där fick det räcka, och hon fick några leverbitar av Mats innan vi avslutade.
Det var verkligen superkul att prova på sök, och det är verkligen något jag skulle vilja träna med Rhiva för att så småningom kunna tävla. Frågan är ju bara hur man kommer igång? Eftersom att Rhiva har ett så stort intresse för människor, och det funkade fint att kampa med en främmande människa i skogen, så tror jag att sök skulle passa henne perfekt!
~ ~ ~ ~ ~
Men oj, höll ju på att glömma att berätta om resten av dagen. Efter att Rhiva fått vila en stund i bilen så gick vi tipspromenad tillsammans. Enkla frågor för en hundnörd, och som utslagsfråga fick man gissa antalet frolicar i en burk. Jag gissade på 88 stycken, det var 81 stycken, vilket gjorde att vi hamnade närmast och vann! 1 kilo foder, ett grisöra, en pipande morot, en påse hundgodis och en hundhandduk fick vi i pris. Kul!
Efter lite olika uppvisningar så var det dags för ett stor uppletande, med leksaker och tuggben, där man helt enkelt fick skicka ut sin hund från linjen och det dom tog med sig tillbaka fick man ta med sig hem. Jag var lite nervös att Rhiva inte skulle fatta nåt, och tycka att själva springandet skulle vara roligast och kanske dra iväg och hälsa på folk och hundar, men hon var ju jätteduktig.
Det var full fart ut i rutan och hon hittade en leksak direkt. Precis när hon skulle vända tillbaka så upptäckte hon att det fanns fler grejer och hon började byta och visste inte alls vilken hon skulle ta. Hon hade väldigt roligt! Till slut valde hon en gummileksak som ser ut som en apportbock, och då sprang hon raka vägen in till mig och lämnade av i handen. Duktig plutta!
Vi satt kvar och tittade en stund till innan vi började röra oss hemåt efter en jätterolig och nyttig dag!
Igår ställdes Thyras dotter Vittra, LPI Höstglädjens Quick-Witted på GRK:s Club Show i Sundsvall. Vittra fick Excellent och blev 3:a i öppenklass med CK! Jätteroligt!
Grattis Sara och Vittra!
Ja, jösses vilken dag det blev för oss på Åtvidaberg HK:s inofficiella utställning! I valpklass 4-9 månader mötte Rhiva två andra tikar av utställningslinjer, och jag visste inte alls hur vi skulle bli placerade. Det var visserligen samma domare som blev helförtjust i Rhiva på den inofficiella utställningen i Västervik i mitten av maj, men på 2 1/2 månad kan det hända mycket.
Rhiva vann klassen med HP och blev BIR-valp med jättefin kritik! Även Thyra var anmäld idag, och debuterade i veteranklass. Hon tyckte såklart att det var superkul att få komma ut och visa upp sig. Hon står ju inte speciellt still, utan trampar och stampar, men vad gör det? Charmigt. När bedömningen var klar fick vi springa två extra varv. ”Tänk om det fanns fler veteraner som rörde sig såhär, det skulle jag vilja se.”. Kul att få visa upp vad domaren tycker är ett gott exempel. Thyra var ensam i klassen, så hon vann klassen, fick HP och blev Bästa veteran.
Så snart bedömningarna var klara så drog finalerna igång. Efter gruppfinalerna var det dags för BIS-veteran, så jag stod beredd med fel hund. Fick snabbt byta och borsta till Thyra innan vi sprang in i ringen. Veteranfinalen dömdes av domaren från den andra ringen, så Thyra fick ta ett kort varv i ringen innan det var dags för placering. Tyvärr blev det inget varv tillsammans med de andra veteranerna, men Thyra stod kvar mot en schäfer. ”Här har vi en 8-årig golden mot en 12 1/2 år gammal schäfer…”. Jag trodde såklart att schäfern skulle vinna med sin beundransvärda ålder. ”… men det hjälps inte, för det blir golden som vinner. Hon är skitsnygg!”. Woho! På sin debut i veteranklass blir Thyra Best In Show!
Vi fick så mycket priser att jag inte kunde få med allt ut på en gång, men Annelie var snällt och ryckte in och hjälpte till att bära så jag kunde byta hund direkt till valpfinalen. Jag vet inte hur många valpar det var, men många var det eftersom att det inte hade varit några gruppfinaler innan. Här dömde båda domarna, och gick igenom alla valpar som de inte dömt innan. Efter att alla fått ta ett varv tillsammans runt ringen så började de plocka ut sina favoriter, och Rhiva var en av dom.
Sedan fick vi springa, ställa upp, springa ställa upp. Rhiva skötte sig bättre än hon någonsin gjort, och stod jättefint och rörde sig ledigt i löst koppel runt ringen. Annars brukar jag få strama upp henne för att försöka ha lite ordning på rörelserna. Vi var kvar bland de fyra sista som skulle placeras, och till slut var det bara Rhiva och en border terrier kvar. ”Upp hit vill vi ha en golden, för det blir den som vinner idag!”. Tjoho, vad roligt! Rhiva blev också Best In Show! Fasen vad kul!
Här kommer dagens fina kritiker:
”Utmärkt valp. Bra skuret huvud och uttryck. Utmärkt hals. Stark
överlinje. Välkroppad för sin ålder. Stabil benstomme. Utmärkta
vinklar. Bra tassar. Bra pälskvalitet. Rör sig utmärkt. Välvisad.”
”Excellent veteran. Välskuret huvud och uttryck. God prägel. Utmärkt
hals. Korrekt överlinje. Välkroppad i god kondition. Stark benstomme.
Korrekta vinklar. Fasta tassar. Korrekt pälskvalitet. Rör sig som en
unghund med bra steg och god spänst. Flott visad.”
Inge E:son-Thoor.
