Morgonpromenad i blåbärsskogen
Efter en välbehövlig sovmorgon, då min kropp är långt ifrån pigg och frisk, så tog jag med hundarna, baggenbältet, blåbärsplockaren och en liten hink och åkte bort till Kråksångsspåret. Med två hundar i bältet och en lösspringande traskade vi sedan spåret runt med några stopp för att plocka och äta blåbär.
Thyra är en riktig hejare på smaska i sig blåbär och hittar oftast väldigt bra blåbärsris så det blir nästan så att jag följer henne för att få tag i de största bären. Lhine hon pillar i sig några stycken, men väntar mest på att vi ska fortsätta gå. För Rhiva blev det blåbärspremiär, och det var även första gången hon fick följa med hela varvet runt spåret.
Jag erbjöd Rhiva några blåbär och visade att hon kunde ta dom själv från riset, men brutal som hon är så drog hon upp hela riset och låg och tuggade på det… Aja, då var hon iallafall sysselsatt.
Medan vi gick låg Rhiva på bra framför mig, så hon kommer vara hunden som hjälper mig att springa runt spåret så småningom. Thyra och Lhine dom springer precis så att dom undviker att dra så där får man ingen hjälp minsann… En fin orange nomesele har Thyra och jag hade tänkt att köpa en till Lhine också, men eftersom att hon ändå inte drar något så kommer jag lägga de pengarna på en sele till Rhiva istället.
Trots det färska minnet av Rhivas lilla försvinnande i skogen i förra veckan så fick även hon springa lös en liten stund, och det funkade hyfsat bra. Man ser tyvärr inte så långt fram i spåret, så det blev många inkallningar innan jag kopplade upp henne igen och släppte Lhine lös istället. Men lite spring fick Rhiva göra av med iallafall.
Jättemycket blåbär blev det inte, men det var ju inte enbart det jag var ute efter utan en skön promenad tillsammans med tjejerna. Det var helt underbart att strosa spåret runt med små pauser i blåbärsrisen, och jag tror att vi var ute i 1 1/2 timme iallafall. När vi var hemma igen och jag rensat blåbären så visade det sig att vi fått ihop 1 liter, så det var ju inte så himla illa ändå!
