Skräptävling
Jag hade verkligen sett fram emot den här dagen, men det blev en sån där dag då man kunde stannat hemma och haft sovmorgon istället! Jag och Lhine har iallafall varit och tävlat lydnad, och det gick helt åt helvete. Eller inte riktigt kanske, men de negativa känslorna matas på av att det är så jävla dyrt att tävla(!). Ärligt talat så ångrar jag valet att fortsätta tävla efter att hon blivit champion, för lydnaden är inte det häftigaste hon vet. Men, ett till 1:a pris ska vi ta innan vi byter gren.
Fram tills att lottningen var klar och jag skulle hämta Lhine för att köra gruppmomenten så kändes allt jättebra… I bilen har Rhiva klättrat fram till baksätet och slaktat diverse prylar. Vad jag svor, och högt dessutom. Ut med henne och slänga in henne längst bak, samla ihop resterna av det hon massakerat, plocka ur alla grejer ur bilen ifall att hon skulle klättra fram igen. Plockar ut Lhine och börjar letar efter köttbullepåsen… Borta!
Mmm, vilken härlig uppladdning det blev. Inget godis och så var jag typ vansinnig på Rhiva. Kan ju inte påstå att Lhine tyckte att jag verkade sådär jättetrevlig. Jag fick knappt med henne i på planen, och nu för tiden får man ju inte ha koppel på hundarna i elitklass. Ingångar måste vi verkligen träna på som ett moment. Sittande i grupp blev en nolla, när Lhine med 5 sekunder kvar lade sig ner.
Vi körde programmet ändå, men efter att Lhine gjorde en kanonfin vittring så bröt jag för att springa ut och belöna henne. Sämst idag var helt klart dum-zätat, där Lhine gjorde alla skiften rätt men hon stannade av sig själv på varje sträcka också. Sedan gjorde hon något som jag inte tror händer speciellt ofta i elitklass, hon sprang förbi hindret… på väg ut till metallapporten!?! Dessutom på höger sida, så jag vet inte alls vad hon tänkte.
Inkallningen gjorde hon kanonbra och likaså rutan, men hamnade på fel sida vid inkallningen. Men det var full fart till konan och hon siktade rakt genom rutan. Det var precis så jag hann stoppa henne innanför linjen. Dirigeringsapporteringen gjorde hon också jättebra! Vittringen var verkligen super, och sen bröt vi som sagt. Det jag får ta med mig från den här tävlingen är att vi gjorde flera fina moment, med mycket fart och härlig attityd, så det är bara att fortsätta träna så som vi gör. Lite extra energi får vi lägga på dum-zätat tydligen, och sittande i grupp måste jag komma på hur vi ska träna…
När jag belönat Lhine och gått en sväng med henne så ringde jag berättade om den hemska dagen för Lenny, och efter en stund ringde han tillbaka till sin senila sambo och talade om att Lhines belöningspåse låg kvar på köksbordet och bredvid den låg den en silvrig plastpåse med köttbullar i… Så Rhiva hade inte alls ätit upp påsen med köttbullar. Kändes som en stor lättnad!
