Två lydnadstävlingar hade jag och Lhine framför oss, nu den här helgen och nästa helg, så idag när jag bara jobbade halvdag hade vi bestämt träff med mamma efter jobbet för att träna lydnad. Men nu blir det att stryka oss från båda två. Inte för att träningen gick dåligt, utan mitt i genrepet så såg jag att Lhine var kladdig i byxorna. Jag har väntat på hennes löp sedan i mars, och nu tycker hon att det passar bra att börja löpa. Fast jag blir ju knappt förvånad, för hur ofta är det inte som försvunna löp sätter igång lagom till tävling?
Aja, vi körde igenom alla moment iallafall och började med sittande i grupp tillsammans med mamma och Ingrid. I tre minuter fick de sitta, och jag både berömde när Lhine satt med rätt tanke och harklade mig när hon började tänka på annat. Lhine gjorde de flesta moment riktigt bra, eller rättare sagt alla förutom fria följet, dum-zätat och metallapporteringen där hon tänkte springa förbi hinder på tillbaka vägen?!? Hon fick göra om och göra rätt.
Mamma och Ingrid kommenderade jag genom klass III, med momenten i lite blandad ordning, då Ingrid har börjat ladda något enomt och tjuvar. Om och om igen så rusade hon iväg på mitt kommando, men till slut så satt/låg hon kvar och gick inte på mina luringar. Det var nästan så att hon gav mig blicka som såg ut att säga ”Håll käften!”.
Thyra och Rhiva fick också träna några minuter. Med Thyra blev det heelwork, och vi har börjat lära in positioner på höger sida. Jag trodde att det skulle vara i princip omöjligt, men det går verkligen bättre än förväntat. Börjar inte jag slarva så kommer nog de positionerna blir snyggare och mer noggranna än de på vänster sida.
Rhiva, den flamsiga energibomben, fick prova på hopp över hinder och tandvisning. Mamma och jag stod på varsin sida av hindret och så fick Rhiva frivilligt skutta mellan oss på två plankors höjd. Det där med tandvisning kommer bli en utmaning, då Rhiva har en hel myrstack i byxorna. Men med omvänt lockade så satt hon till slut kvar tills mamma började titta i munnen på henne. Det var ju första gången vi tränade på detta och det omvända lockandet är också ganska nytt så det blir nog bra så småningom.
Efter jobbet igår åkte vi direkt till Norrköpings brukshundklubb och tränade en stund. Blev bra träning med alla tre. Maskrosorna växte hej vilt över hela planen, så för Lhines del det jättebra vittringsträning!
På vägen hem svängde jag förbi Djurmagazinet och tog med Rhiva in för vägning. 23.5 kilo stannade vågen på, så ingen jätteökning sedan senaste vägningen vid 5 månaders ålder. Hoppas det inte händer så jättemycket på vågen på ett tag nu, tycker hon är i väldigt lagom storlek för sin ålder. Jag vill ju inte ha någon bjässe, utan hon får gärna stanna kring Thyras storlek nånstans.
Bilden här ovan är tagen nu på morgonen, och vad grejer det har hänt på bara en månad. Jag har såklart varit hemmablind, men när jag jämförde med en bild som togs för precis en månad sen insåg jag att den lilla lufsiga trollungen har börjat bli väldigt vacker!
Förra helgen var Kicki och Lhinesonen Wilmer, Höstglädjens Line Written In Winter på en inofficiell utställning där Wilmer vann valpklass 4-12 månader med HP, blev BIR samt BIG-I! Grattis!
Även Thyras norska dotter Lara, Höstglädjens Stjärnbloss var på utställning och vann unghundsklass med CK på den officiella Hammerfestutställningen i Kvalsund. Lara slutade sedan dagen som 3:e bästa tik! Grattis Gunn Therese och Lara!
Enligt hundarna har nog den här dagen varit den bästa på länge. Efter frukosten fick Rhiva en egen promenad där hon fick springa lös nästan hela promenaden, och sen fick Thyra och Lhine en längre morgonpromenad. Direkt efter det fick alla tre ett varsitt träningspass, och därefter packade vi in oss i bilen för att åka och bada!
Turen var med oss och badplatsen var helt öde. Thyra och Lhine hade full koll på vart vi var någonstans och gick på tårna hela vägen från bilen. Alla tre fick sitta och vänta på frikommando, och då var det full fart ut i vattnet. Rhiva hängde på en bit innan hon hann reagera. Lite konstigt var det med det blöta. Hon skuttade i kanten en stund men tog sig längre och längre ut, och plötsligt när jag kastat en lång boll åt Thyra så kom Rhiva farande förbi mig och simmade ut och hämtade den. En riktigt duktig simmare visade hon sig vara också, för hon gjorde inte ett enda plaskigt simtag.
I lite mer än en timme fick hundarna plaska och simma innan vi åkte hem igen. Jag hade tänkt träna med dom en liten stund nu på kvällen också, men de har varit så himla nöjda och avslappnade sedan vi kom hem så de får fortsätta att ha en lugn kväll.
Brorsan Wilmer ställdes också i Österbybruk igår. Jättekul att träffa honom och matte Kicki som visade honom så fint i ringen. Wilmer vann hanarnas valpklass, dock utan HP då domaren tyckte att han var för instabil i sina rörelser just nu.
Många mil i bil har det blivit idag, och klockan ringde som sagt 03.00. Resan gick till SKK:s internationella utställning i Österbybruk, där Rhiva skulle ställas på sin första officiella utställning. De tre tidigare har ju varit inofficiella, varav den sista för en SKK-auktoriserad goldendomare.
Jag var jättenervös och väldigt stressad av att vi skulle in som nummer två i ringen. Vi var inte framme i riktigt så god tid som vi hade tänkt, men det gick rätt bra inne i ringen ändå. Rhiva vann klassen med HP och Moa Persson som var dagens domare gratulerade till en fin valp och gav oss BIR-rosetten!
”6 månader. Välbalanserad i höjd och längd och markavstånd. Välformat tikhuvud. Vänligt
uttryck. Utmärkt pigment. Fin hals och nacke. Lite brant skuldra, i övrigt korrekt vinklad.
Välformad kropp. Utmärkta rörelser bak. Lite kort i steget fram.”
Jaha, då har ytterligare en månad bara svischat förbi! Den här dagen innebär bland annat att Rhiva går upp i valpklass 6-9 månader och kan ställas på SKK:s utställningar, men även att vi kommer börja träna lite mer på riktigt… För ett bra tag sedan så satte jag 6 månader som en magisk gräns för att sätta igång med träningen, och Rhiva känns redo!
Vi har faktiskt varit ute en stund idag på eftermiddagen och haft ett ordentligt träningspass, där vi tränade stadga i sitt, lägganden under baklänges marsch och ingångar. Två små pass av varje med bus emellan. Rhiva hade fin koncentration, och märkte inte ens att husse passerade över gräsplanen bakom henne. När vi var klara lös det om hela henne och hon ville köra mer, mer, mer trots att det var varmt och tungan hängde utanför. Härligt!
Kursen hos Heléne innebär en hel del tänkande för oss förare, och då blir allting genast väldigt mycket svårare för mig. Igår trodde jag att jag hade koll på de där lek- och grundövningarna som vi ska jobba på, vad de innebar och vilka kommandon jag skulle använda, men idag när jag skulle gå ut och träna med Rhiva så var allt bara ett enda stort trassel i mitt huvud. Alla fina ord, så som belöningssignal, låter dessutom som kinesiska.
Iallafall så har jag funderat lite över mina kommandon ”Look!” och ”Get!” Dels om de kommer kännas rätt i munnen, och när det egentligen är tänkt att jag ska använda dom. Jag kommer behålla orden som jag valt, det var ju ändå de första som kom upp i mitt huvud, och sen har jag mailat en massa konstiga frågor till Heléne och tror att jag har lite bättre koll på läget nu.
Har även insett att jag måste fundera över vad jag ska ha för belöningsord, för jag rabblar allt möjligt som betyder allt och ingenting. Det är verkligen ingen ordning alls på mig! Jag blandar verkligen hur många ord som helst hej vilt och om varandra. Värsta jävla mundiarrén! Stackars hundar som får lyssna på mig, och inte har en aning om ifall de bara får en bekräftelse på att de gör rätt eller om de får springa och ta externbelöningen.
Nej, jag måste sätta mig ner någon dag och skriva en lista över belöningsord och vad de ska betyda. Just nu använder jag ju självklart samma ord både i vardag och träning, och det vill jag också försöka ändra på. Jag skiljer ju på andra ord, så som vänta/stanna, ligg/lägg, hit/häråt, apport/bära…
