Första linjetaget
I väntan på det där naturliga apporteringsintresset har jag och Rhiva lekt, lekt och lekt. Både inomhus och utomhus. Först med två leksaker, där jag av någon konstig anledning alltid har haft den roligaste fast att vi har bytt med varandra. Med en reservleksak i fickan har vi sedan lekt med bara en leksak som jag kastat iväg en liten bit, och sedan längre och längre. Nu kan jag kasta iväg den roliga pingelbollen över hela gräsmattan, och Rhiva kommer tillbaka i full fart och bökar ner sig i mitt knä så att vi kan leka tillsammans.
Den senaste tiden har Rhiva börjat apportera saker inomhus, både strumpor och leksaker packas in ordentligt i hela munnen, och så kommer hon och visar upp sina fina saker. Jag tar emot, kollar på det fina hon har och antingen så får hon tillbaka det direkt eller så kampar vi en liten stund.
Idag blev det en stor dag för Rhiva, när jag tog med en dummie ut på gräsmattan för att testa en lätt linjetagsövning. Kopplad fick Rhiva följa med och se när jag lade ner dummien precis vid kanten av en buske och sedan gick vi iväg en liten bit. Jag kopplade loss, satte mig ner bredvid henne, riktade in henne och väntade tills hon verkade koncentrerad och släppte iväg henne.
Tjoho vad kul! Full fart ut och full fart in. Massa mys i mitt knä och sedan plockade jag upp pingelbollen i fickan. Efter att vi lekt en stund så gjorde vi om samma sak igen, men på lite längre avstånd och dummien instoppad lite längre in under busken. Rhiva fick leta lite, och när hon hittat den var det full fart tillbaka igen. Duktiga lilla valp!