Två paket blodpuddig har tärnats och torkats i ugnen. Thyra och Lhine har dreglat och vakat, medan Rhiva varit mindre intresserad av det hela. Torkad blodpudding är ingen höjdare enligt henne. Till henne har jag tinat upp och tärnat en bit falukorv istället.
Rubriken gäller verkligen inte Thyra, som ser ut som jag vet inte vad och luktar smojs. Däremot så ser Rhiva ut som en helt ny hund! Jag har länge tänkt att hon behöver ett bad, och idag så tog jag helt enkelt tag i saken. Det blev en rejäl ursköljning och schamponering med Espree Milk & Honey.
Jag var lite rädd att pälsen inte skulle vara lika valpigt luddig efter badet, men tack och lov så är den det fortfarande! Pälsen blev en nyans ljusare, och det äckliga krullet på halsen är inte äckligt längre. Nej, nu har vi en riktigt vacker liten valp… tills imorgon iallafall.
Livesändningar på internet är väl ändå något helt fantastiskt? Idag satt iallafall jag bänkad i soffan framför livesändningen från den internationella freestyletävlingen på Crufts 2012. Jag hejade såklart på Lina och Zing, men höll även tummarna för det norska och danska ekipaget.
Det var flera läskigt duktiga ekipage, och kanske något mindre bra… Svårt att välja vilket jag tyckte bäst om, men jag blev verkligen imponerad av den tjeckiska hunden (01.11.50 in i filmen). Däremot gillade jag inte alls det skotska ekipagets program (00.41.35 in i filmen). Herregud, jag fick ont i magen av musiken för att den var så stressande!
Stort grattis till Lina och Zing som kom 6:a! Wow!
Igår hade jag och Lhine ett kort och jätteroligt träningspass. Jag förberedde planen och ställde ut konor för att köra igenom dirigeringsapporteringen, rutan och dum-zätat. Sedan gick jag in och hämtade Lhine och en skål med torkad lever. Lhine var laddad och väldigt sugen på torkad lever, så det var full fart genom de tre momenten. Dum-zätat har vi inte tränat något speciellt inför, men jag provade att köra hela momentet med ordningen stå, ligg, sitt och hon gjorde alla skiften rätt. På sättandet kände jag att hon kastade sig bakåt och slängde ner rumpan. Härligt!
Dirigeringsapporteringen var lite vinglig och på inkallningen från rutan hamnade hon på fel sida, men jag kände mig ändå jättenöjd! Lhine hade en så himla härlig inställning och tyckte det var jättekul att få köra igenom momenten. Detaljpet tycker ju vi är sådär lagom roligt…
Jaha, då har ännu en vecka med Rhiva svischat förbi. På tidiga förmiddagen åkte vi in till Linköping för veckans vägning och inte-kasta-sig-fram-mot-alla-människorträning. Hittills har Rhiva ökat precis 1 kilo i veckan, så jag trodde såklart att vågen skulle visa 15.6 kilo idag. Men idag bröt hon den trenden och vågen fortsatte några hekto till, så dagens vikt blev hela 15.9 kilo!
Eftersom att Rhiva har ett enormt intresse för människor och blir helt galet överlycklig bara hon ser en människa på långt håll så bestämde jag mig för att vi skulle passa på att titta på människor också när vi ändå var inne i Linköping. Inne på Arken köpte jag lite blandat godis, med hopp om att något skulle vara bättre än en främmande människa. Sedan åkte vi bort till Ikeas parkering…
På en bänk i solen slog jag mig ner, medan Rhiva hängde i kopplet med viftande svans och hälsade glatt åt alla som gick förbi. Eller näe, så illa var det ju inte. Hon satte sig ner och tittade, hängde inte i kopplet, nosade omkring i marken och tittade bakåt åt mitt håll, och varje gång hon gjorde något annat än att streta och dra så fick hon en godisbit.
Efter bara en liten stund så lugnade hon ner sig, och jag hann belöna henne så att kopplet höll sig slakt. Lite för svårt blev det när två gubbar satte sig på varsin sida om oss, varav den ena åt korv och den andra bulle. Men jag satt kvar och kämpade på, tills båda två plockade upp varsin cigarett. Blähä! Då ställde vi oss istället mitt i där folket gick fram och tillbaka.
Godismatandet på bänken hade redan gett resultat, och även om Rhiva inte kunde låta bli att dra fram emot folk så var det ändå fler gånger som hon antingen avbröt innan kopplet blev spänt eller bara slängde en blick innan hon sökte kontakt med mig.
Av alla människor som passerade så var det bara en som stannade och ville hälsa, men då lockade jag backandes på Rhiva som istället vände intresset mot mig och fick en massa beröm. Mannen fattade precis vad vi höll på med, och bad på ett väldigt trevligt sätt om ursäkt. Man brukar ju annars kunna få sig en utskällning när folk inte får klappa…
Tjoho vad skoj! Jag och Lhine vann tävlingen ”Dagens trick 3 – Halta” hos Freestylehundar.se. Trodde verkligen inte att vi skulle vinna, men inom några dagar kommer det en spännande aktiveringsleksak till Lhine med posten! Något annat som känns väldigt kul är att det är så många som har kommenterat inlägget med filmen! Det tackar vi så mycket för.
Pappa Tino är en riktig kramhund som hälsar genom att han ställer sig på bakbenen och lutar sig mot en. Så står han sen och vill bli klappad, och detta har Rhiva upptäckt idag. Alla kanske inte uppskattar det, men jag har nog inte tänkt göra något åt det så länge det inte blir ett klängande. Jag tycker själv att sättet som Tino hälsar på är rätt mysigt, så Rhiva får gärna göra som sin pappa.
På bakbenen har Rhiva undersökt både skrivbordet på jobbet samt köksbordet och köksbänken här hemma, vilket kanske inte är lika önskvärt. En annan sak som Rhiva har upptäckt idag är att hon kan använda sin röst på ett annat sätt. Både jag och Lenny blev jätteförvånade när hon gav ifrån sig ett ”Vovvovvooo!” när hon busade med Lhine istället för ett ”Voff!”.
Det här är vårat bidrag till tävlingen ”Dagens trick 3 – Halta” hos Freestylehundar.se. Från början hade jag inte tänkt att vi skulle delta i själva tävlingen, utan tyckte bara att det var ett roligt trick att försöka lära Lhine. Räcka mig tassen kunde hon sen innan, men resten har vi tagit god tid på oss och tränat steg för steg. Det tog lång tid innan Lhine tog sitt första haltande steg utan min hand som stöd, men vi gav inte upp och till slut haltade hon fram själv på tre ben!
