Helt slut
Idag har jag och mamma tränat lydnad tillsammans igen. Den här gången hade vi bestämt att vi skulle ställa en klocka och köra en halvtimme var med varje hund. Bra idé, men det var nog ingen av oss som tänkte på att 30 minuter x 6 hundar = 3 timmar.
När jag imorse satte mig ner med papper och penna för att lite överskådligt planera dagens träning så strök jag Thyras halvtimme. Vi tränar ju ingen lydnad just nu och behöver för tillfället ingen direkt hjälp med freestylen heller. Freestyleträning i en halvtimme är ju dessutom väldigt mycket, iallafall när man inte håller på med några nya rörelser/trix.
Rhivas träning delade jag upp i två kvartar. Först blev det klossträning, baklängesmarsch och så fick mamma hjälpa till med två inkallningar. Sen innan vi åkte hem så blev det en kvarts utställningsträning. Innan vi hann börja träna så stal Rhiva ena kamptussen och drog iväg med den… satte sig och kissade med den i munnen, och kom sedan i full fart när jag ropade på henne och började leka med den andra kamptussen. Den hon stulit hade hon med sig hela vägen tillbaka, så det blev ju bra fast att det blev fel liksom. Nästa gång ska inte träningskorgen stå på marken…
Klossträningen gick bra, efter att jag kopplat Rhiva så hon inte kunde springa fram och tillbaka mellan mig och mamma. Herregud, hennes intresse för människor! Vad gör man? Att hälsa fick bli belöningen efter x antal repetitioner, och sen under baklängesmarschen kopplade jag loss Rhiva igen. Det funkade fint, och även om hon tappade koncentrationen några gånger så valde hon mig.
De två inkallningarna sen gick ju inte alls som jag hade tänkt. Mamma fick hålla i halsbandet medan jag sprang iväg med ena kamptussen, och Rhiva hon krånglade och sprattlade för att komma åt att hälsa på mamma. Vad jag fick tjoa och tjimma för att vända uppmärksamheten åt mitt håll, men när jag väl fått den då satte hon efter mig i full fart!
Med Lhine blev det ett långt pass med fritt följ, där mamma fick kommendera och klicka. Efter sisådär tio minuter började mamma fnissa, och när jag såg mig om åt höger så kom något vitt farande. ”Tjoho! Här kommer jag! Jag vill också vara med!”. Jag hade Lennys bil idag, som inte har några grindar, så jag hade lämnat en dörr öppen för att hundarna skulle få luft… och trots kompostgaller i baksätet, för att Rhiva inte skulle klättra över, så hade hon alltså slingrat sig ut.
När Rhiva var tillbaka i bilen, dörren stängd och istället alla rutor nerdragna en bit, så fortsatte vi med lite fritt följ. Sedan körde vi igenom dum-zätat och gjorde en vittringsapportering. Ordningen blev stå, ligg, sitt och på första skiftet tänkte Lhine sätta sig men hann stoppa sig själv. Vittringen blev en annorlunda variant, där mamma fick slänga ut hur många pinnar hon ville huller om buller. Jag har gjort så förut själv, men alltså inte med kommendering förut. Lhine letade igenom pinnarna väldigt snabbt, och plockade med sig rätt!
Efter att vi plockat ihop alla grejer vi spritt ut över hela brukshundklubben fick Rhiva komma ut igen, i sitt fina lila utställningskoppel. Hon fick både stå och springa medan mamma tittade på avstånd. När jag skulle ställa upp henne gick svansen i en sån fart att det inte ens gick att hålla i den. Thina, vår gamla träningskompis, som dök upp mitt i Lhines träning fick klämma, känna och titta på tänderna. Det var både jätteroligt och lite konstigt, men framförallt väldigt nyttigt.
Sen medan mamma och Thina stod och pratade så passade jag på att ta ut Thyra en stund. Det blev lite freestyle, men mest fick hon bara springa omkring och jaga boll. Mer orkade inte mitt huvud med, och nu är jag så trött att jag knappt vet vad jag heter.
