Tjockisen pinnar på
Det är ett tag sedan hundarna fick sig en långpromenad, men idag började vi dagen med att ta bilen bort till Kråksångsspåret. Vi brukar gå till och från spåret annars, men nu visste jag inte riktigt hur mycket Lhine skulle orka röra på sig. Jag kommer ihåg att Thyra började dra ner på tempot efter 6 veckors dräktighet, och det passerade ju Lhine i torsdags.
Lhine inledde promenaden i bra takt, och travade fram och tillbaka på stigen. Hon är ju så himla hungrig nu, så hon springer iväg en bit innan hon vänder tillbaka för att få en frolicbit. Emellanåt går hon som klistrad vid sidan och tigger i ett jättefint fritt följ. Det kan jag ju såklart inte låta bli att belöna, och sen blir det svårt att bli av med henne så att säga.
När vi började närma oss parkeringen igen så var inte Lhine lika rask i benen längre utan hamnade lite på efterkälken. Flera gånger fick jag ropa åt Thyra, som travade på långt fram i spåret, att vänta in mig och Lhine. Även om Lhine inte ser så stor ut än så har hon blivit tung. 32.5 kilo stannade vågen på igår när vi var hos veterinären, så det är ett par extra kilo hon bär på nu.
Väl hemma igen verkade Lhine ändå väldigt nöjd med promenaden. Det blev ju inga direkt långpromenader när Valter var här, även om Lenny var snäll och höll ett öga på honom så att jag och tjejerna kunde ta några längre svängar på kvällarna. Då var det flera gånger som Lhine ville gå åt ett helt annat håll när vi började vända hemåt igen, så dagens långpromenad var nog efterlängtad.
