Arkiv för november 2011
Lhine dygn 49
Lhine 10:e november.
Grattis, grattis!
Stort grattis till Thyras härliga ungar i Quick/Speedkullen som idag fyller 2 år!
Malte, LPI Höstglädjens Full Speed Forward
– LP lydnadsklass I
– 1:a pris juniorklass utställning
Exxon, LPI Höstglädjens No Speed Limit
– LP lydnadsklass I
– 2:a pris lydnadsklass II
– Uppflyttad lägre klass spår
– 1:a pris juniorklass utställning
Izor, Höstglädjens Speed Merchant
Torres, Höstglädjens Turn of Speed
– VG unghundsklass utställning
Silla, LPI Höstglädjens Quicksilver
– LP lydnadsklass I
Vittra, Höstglädjens Quick-Witted
– 2 x 1:a pris lydnadklass I
– Godkänt inträdesprov räddningshund
– Godkänt delprov 1 räddningshund
– Excellent juniorklass utställning
Tävling: Personlig skrivbok
En tävling i samarbete med Personlig almanacka.
För att vara med i utlottningen av en personlig skrivbok gör du såhär:
» Lämna en kommentar till inlägget och tala om att du vill vara med i tävlingen.
» Gå in på Facebook och gilla Personlig Almanacka.
Tävlingen pågår t.o.m onsdag 30 november.
Tusen tack!
Nu har bloggen var igång i en vecka, och jag är så himla glad över att i princip allt gick att rädda. Tre blogginlägg och kommentarerna till dessa hängde inte med i backupen, men vad är det jämfört med det samma för två år? Två av inläggen kunde jag dessutom lätt skriva om själv.
Efter att hemsidan blivit hackad fick vi säkert närmare 100 kommentarer av er läsare, och dom vill jag verkligen tacka er för! Först kändes det som att bloggen skulle få gå i graven, och att vi bara skulle hålla oss till att ha en enkel hemsida, men tack vare alla härliga kommentarer kände jag mig peppad att börja om från noll ifall att hemsidan inte skulle gå att rädda.
Så ett jättestort tack till alla er som kände med oss och lämnade värmande kommentarer!
Lhine vann!
Förra tisdagen fick jag ett mail från Agria som gratulerade till vinsten i deras fototävling Höstiga hundar. Jag fattade ingenting först, eftersom att jag helt hade missat att det var en jury som skulle en vinnare bland de 14 högst placerade bidragen. Vilken rolig överraskning!
”Juryn har valt denna bild som vinnare för att den stämmer så väl in på temat
höstig hund. Färgerna är fantastiska och att det ser ut som höstlöven får
det att spritta av glädje i valpens kropp är en stor bonus.”
Lhine dygn 42
Lhine 3:e november. 3 veckor kvar…
Tjockisen pinnar på
Det är ett tag sedan hundarna fick sig en långpromenad, men idag började vi dagen med att ta bilen bort till Kråksångsspåret. Vi brukar gå till och från spåret annars, men nu visste jag inte riktigt hur mycket Lhine skulle orka röra på sig. Jag kommer ihåg att Thyra började dra ner på tempot efter 6 veckors dräktighet, och det passerade ju Lhine i torsdags.
Lhine inledde promenaden i bra takt, och travade fram och tillbaka på stigen. Hon är ju så himla hungrig nu, så hon springer iväg en bit innan hon vänder tillbaka för att få en frolicbit. Emellanåt går hon som klistrad vid sidan och tigger i ett jättefint fritt följ. Det kan jag ju såklart inte låta bli att belöna, och sen blir det svårt att bli av med henne så att säga.
När vi började närma oss parkeringen igen så var inte Lhine lika rask i benen längre utan hamnade lite på efterkälken. Flera gånger fick jag ropa åt Thyra, som travade på långt fram i spåret, att vänta in mig och Lhine. Även om Lhine inte ser så stor ut än så har hon blivit tung. 32.5 kilo stannade vågen på igår när vi var hos veterinären, så det är ett par extra kilo hon bär på nu.
Väl hemma igen verkade Lhine ändå väldigt nöjd med promenaden. Det blev ju inga direkt långpromenader när Valter var här, även om Lenny var snäll och höll ett öga på honom så att jag och tjejerna kunde ta några längre svängar på kvällarna. Då var det flera gånger som Lhine ville gå åt ett helt annat håll när vi började vända hemåt igen, så dagens långpromenad var nog efterlängtad.
Dyrt tuggben
Idag har jag varit på Valla med Lhine, ett dyrt veterinärbesök som dessutom kändes rätt onödigt. I onsdags åt Lhine upp den sista biten av ett gammalt tuggben, och självklart fastnade en flik i halsen. Jag grävde i halsen på henne och försökte få upp det, men Lhine verkade istället svälja ner det. Men igår kväll satt hon i soffan och såg olycklig ut. Återigen grävde jag i halsen på henne och visst kunde jag känna en bit av tuggbenet. Fan!
Så idag blev det att ringa till Valla, som gav oss en tid 14.00. Jättekul att åka på jourtid, men benbiten kunde ju inte sitta där även om Lhine inte verkade speciellt besvärad. Efter att ha fått vänta i 1 1/2 timme kommer äntligen veterinären, och en djurvårdare. Jag får öppna Lhines mun medan djurvårdaren fångar tungan så veterinären kan titta ner i halsen. Hon känner ner i halsen, och hittar ingenting! Jag får också känna, och känner heller ingenting.
1080:- gick den snabba titten på(!). Billigt och bra…
När det den där benbiten bestämde sig för att försvinna ner i magen har jag ingen aning om. Kanske var det när veterinären började peta ner i halsen? Hon hade det ju lite lättare att komma åt, för när jag själv gjorde mina försök hemma så fick jag ju försöka hålla munnen öppen med ena handen och känna med andra handen samtidigt som Lhine slingrade sig.
Det känns ju nästan som att jag hade kunnat avvakta till måndag, samtidigt som det är skönt att veta att nu sitter det inget i halsen. Nu blir det iallafall inga fler tuggben på ett tag…