Nu är det snart dags för mig att åka och jobba. Valpningen har pågått under hela natten, och ännu är det inte klart. Tolv valpar har Bacill fått hittills, varav tio ligger hos henne i lådan och knorrar, sprattlar och äter.
Minst en och max tre valpar har Bacill kvar i magen, och jag önskar mamma och Bacill fortsatt lycka till!
Just det, fördelningen är fyra hanar och sex tikar.
Valpning pågår ute i Hälla.
Jag hade tänkt åka ut och hjälpa till och vara valpmorska direkt efter jobbet, men då var allt lugnt. En halvtimme senare hade det kommit två hanar. Det var inte många minuter jag hann vara hemma och fundera, innan jag bestämde mig för att sätta mig i bilen igen. Börjar jobba 06.15 imorgon och är ju som jag tidigare nämnt en sån där som behöver sova när jag ska jobba, men en valpning vill jag ju inte missa!
Nu är valparna fyra, två hanar och två tikar. Bara nio-elva stycken till som ska ut…
Oj, vet inte när jag senast satt så länge vid datorn som jag har gjort idag. När jag vaknade blev det en långpromenad med hundarna, och sedan har jag suttit klistrad förutom några pauser för att sparka boll med hundarna, laga mat och träna med hundarna. Snart är det dags för en paus igen känner jag. Vad jag håller på och grejar med får ni kanske se imorgon kväll, eller på fredag. Är nästan klar.
Under pausen med träningen med hundarna så blev det freestyle med båda två. Thyra och jag har hittat tillbaka till de bra träningspassen igen, vilket troligen beror på att vi tränar utan någon som helst tidspress. Hur skönt som helst! Har ingen mer tävling inplanerad än så länge, och det känns väldigt skönt att vi har ett färdigt program att använda om inga nya idéer dyker upp tills vi ska tävla igen.
Lhine kan inte så mycket mer än att snurra åt höger och vänster, gå slalom och göra ingångar mellan mina ben. En liten bit på väg är det iallafall, och så tränar vi på backande ifrån- och runt mig samt gående runt mig. Sen är det ju nästan så att det räcker till ett klass I-program!
Klicka på bilden för att se fler.
Igår åkte jag och hundarna ut till Hälla ett par timmar. Jösses så tjock Bacill hade blivit! Mamma har beställt fem valpar, men det sa jag direkt att hon kunde glömma. Jag har hela tiden, sedan Bacill konstaterades dräktig, sagt att det blir elva. En siffra helt tagen ur luften, innan jag ens sett magen börja växa… Igår när jag såg Bacill med sin enorma mage så kändes det nästan lite elakt att jag dragit till med en så hög siffra, för det såg ju ut som att jag kanske skulle ha rätt.
Håll i hatten nu…
Idag har mamma varit och röntgat Bacill, och det är inte konstigt att hon är så (jävla) tjock. Det var bara som ett helt virrvarr i magen och veterinären kunde räkna till tretton, fjorton, femton valpar!
Åh, herregud!
Virus, 8 1/2 år.
Här kommer en längre version av gårdagens tävling…
Igår var det alltså dags för mig och Thyra att göra debut i freestyleklass II. Jag hade egentligen inte tänkt att vi skulle starta klass II förrän i höst, men eftersom att den här tävlingen, som blev Sveriges största freestyletävling hittills, skulle vara i Linköping så kände jag mig lite tvungen att anmäla. Så på sista betalningsdagen skickade jag in en anmälan, utan att vi varken hade en låt eller program. Scary!
Träningen fram till gårdagens tävling har verkligen inte varit den bästa, utan jag har känt mig väldigt stressad. Men för 1 1/2 vecka sedan bestämde jag mig för att göra ett program till Lena PH – Kärleken är evig, vilket var ett förslag som mamma kom med. Lite svår att tajma, men den kändes ändå helt okej. Kärleken är ju evig när jag och Thyra är tillsammans.
Efter jobbet igår var vi bara hemma en snabb vända för att packa innan vi åkte ut till hundungdom. Det skulle vara banvandring för alla freestyleklasser vid 14.30, men HtM 1 var inte klar förrän en halvtimme innan, så jag bockade bara av mig på Thyra på startlistan och lämnade in musiken så åkte vi till Hund & Kattparadiset för att köpa torkade inälvor.
Tillbaka på hundungdom så väntade sedan ett par timmars nervös väntan. Jag tror att jag satt ner i min stol under två program, annars stod jag och trampade eller vankade omkring. När det var ungefär halva freestyleklass I kvar så tog jag ut Thyra ur bilen och vi gick iväg och tränade en stund. Korta bitar av programmet med mycket belöning emellan. Några extra snurrar, med belöning efter varje. Det blev ett jättebra och kort träningspass, och Thyra kändes väldigt taggad.
När det äntligen var dags för freestyleklass II, så öppnade sig himlen och det kom världens störtskur. Erika och Tambo som var inne på planen just då fick lov att bryta, och domarna gjorde ett par minuters paus med hopp om att det skulle lätta. Regnet lättade tack och lov ganska snart, och då var det dags för mig att börja värma upp med Thyra.
Tävlingsplanen var innanför inhägnat område, som man fick gå in på medan domarna skrev poäng och kritik, men vi väntade utanför tills vi fick lov att kliva in på planen. Jag brydde mig hellre inte om att stänga grinden efter oss, för jag ville inte ha något stopp på vägen in. I torsdags kväll bestämde jag mig för att jag skulle tävla barfota, så skorna droppades i farten utanför grinden.
Vi gick in och ställde oss på den stenen i marken som jag valt att ha som startpunkt, Thyra fick backa ett varv runt mig medan jag satte mig ner på knä och sedan vinkade jag igång musiken. Det började jättebra, men min nervositet dämpade tempot lite. Thyra körde på, tog alla kommandon och ökade själv på tempot. I refrängen blev det lite väl många varv runt mig, då hon gjorde de två ingångarna mellan mina ben och vänstersnurren väldigt snabbt. Men, men, vi körde på!
Sen var det dags för backandet bakom min rygg med en snurr, och den satte Thyra utan problem. Sedan ett par meters krabbgående, som hon också satte fint. Därefter var det dags för de nervösa snurrarna, där vi snurrar samtidigt en bit ifrån varandra. Thyra satte första snurren, men gick bara ett halvt varv på den andra. Jag gjorde en chansning och snurrade själv en tredje gång, och då fortsatte Thyra varvet runt!
Då var det bara avslutet kvar. Eller bara och bara, det är ganska många delar i vårat avslut. Det blev en liten miss, som förmodligen ingen kunde se, men vi satte tassarbetet och den sista fina rörelsen där Thyra backar runt mig på bakbenen. Thyra var lyckligt, jag var lyckig. Vi klarade det! Vad var det jag hade varit nervös för egentligen?!?
Innan vi ens hunnit springa av planen så möttes vi av gratulationer och fina ord om vårat program. Vi var sista startande i klassen, så Yvonne Öster som dömt kom fram och gratulerade oss, kritiserade vår tajming lite och gav oss lite tips och råd inför klass III. Hon frågade även om skulle satsa på landslaget, men jag svarade ärligt att vi tar en sak i taget. Just nu är målet FDII.
Yvonne Öster såg min och Thyras debut i lydnadsklass II, och redan då jublade hon och undrade när det skulle bli lydnads-SM för oss. Då visste jag inte ens vad ett lydnads-SM var, och hade LPII som mål…
Jag behövde inte vänta många minuter innan jag fick veta hur det gått för mig och Thyra, utan ganska snart ropades det ut i högtalarna vilka som fått uppflyttningspoäng och vi ropades upp som nummer två av tre ekipage! Var såklart nyfiken på poängen också, och kollade upp det i mobilen lite senare. Blev lite nervös när jag såg att vi bara fått 7.65 på utförandet, och började fundera på om vårat program inte var tillräckligt bra för klass II?
Vi hade ju klarat uppflyttning till klass III, men utförandet kändes mycket bättre än vad poängen visade. Innan prisutdelningen varit och jag fått domarprotokollen började jag fundera på om vi skulle behöva göra ett nytt program till nästa tävling, för det kändes lite läskigt att ligga så nära gränsen för uppflytt. Fast i ena protokollet fick jag svar på varför vi fått så lågt på utförandet. Ena domaren hade dragit en hel enhet för skall.
Som jag skrev igår så har Thyra skällt på alla våra fyra freestylestarter, och fram tills igår så är det ingen annan som gjort avdrag för det. Jag kommer som sagt inte ens ihåg var i programmet Thyra skällde igår, för det stör inte hennes arbete. Det blir inga stopp, utan hon gör det hon ska fast att det låter om henne. Får hoppas vi inte hamnar på en tävling där båda domarna är allergiska mot skall, för då får vi inte många poäng kvar.
Det blev en lång, och väldigt bra dag ute på hundungdom med en väldigt fin och välordnad tävling! Vi åkte hemåt förrän vid 21-tiden, och på vägen blev såklart ett stopp för att köpa uppflyttningsburgare!
Domare 1, Anita Axelsson
Utförande: 7.2 -1 skall
Programmets planering och kvalitet: 8
Tolkning av musik: 8.1
Härligt samarbete, bra flyt. Glad och självsäker hund. Bra distansarbete. Fin variation i programmet.
Totalt: 23.3
Domare 2, Yvonne Öster
Utförande: 8.1
Programmets planering och kvalitet: 8.3
Tolkning av musik: 7.9
Lite väl snabb musik för att det ska bli bra timing. Mycket följsam och glad.
Härligt att se! Show + glädje = freestyle!
Totalt: 24.3
Slutpoäng
Utförande: 7.65
Programmets planering och kvalitet: 8.15
Tolkning av musik: 8.0
Totalt: 23.80
Under sena eftermiddagen debuterade jag och Thyra i freestyleklass II. Usch, så nervös jag var innan. Kändes inte så väl förberett med tanke på att jag valde låt förra tisdagen. Träningen har ju dessutom känts mer dålig än bra.
Vi kom iallafall till start, och fick uppflyttningspoäng! Idag var domarna dock inte helt överrens om att vi skulle bli uppflyttade, då den ena bara gav oss 7.2 poäng på utförandet. Tack och lov fick vi högre av den andra domaren, så slutpoänget på utförandet blev 7.65. Puh!
8.1 + 8.2 hade vi på utförandet, fram tills att Thyra började skälla i programmet. Då försvann en hel poängenhet! Ojdå… Jag kommer inte ihåg var hon skällde, men kan tänka mig att det var framåt slutet när hon backade baklänges mot mig.
Tror Thyra skällde sig igenom samma rörelse på samtliga starter i klass I, och på vår andra tävling skällde hon sig igenom två tredjedelar av programmet… Då var jag nervös för avdrag! Det vanligaste är att domarna inte ger avdrag för skall, om det inte stör hundens arbete, så idag hade vi lite otur. He, he.
Efter öppning på jobbet och flera timmars nervositet känner jag mig nu som världens tröttaste, och gladaste och nöjdaste! Skriver mer imorgon. Natti, natti!
Lhine har fällt ett tag nu, och ser rent ut sagt förjävlig ut, och de senaste dagarna har Thyra jobbat hårt med att få samma look. Det inte bara yr om henne, utan hon släpper stora tussar. Idag, efter nästan en hel veckas ledighet, så blev det en rejäl borstning av båda två på jobbet. Lhine lämnade inte så mycket päls, för hon är ju nästan helt kal, men om Thyra bara rasade det. Herregud, hon såg inte klok ut. Jag gjorde ett gott försök att få det att se lite bättre ut genom att klippa till rufset och tufset… men till slut så ringde jag till mamma och frågade om jag fick raka Thyra.
Jag hade räknat med att mamma inte skulle gilla min idé, men det var helt okej, så det blev rakapparaten! Det blev ingen helrakning, utan snarare en halvrakning. Ner till bröstknappen, ner till frambenen och ner till hasen, så hon har päls fram, på benen, svansen och under magen. Jättevackert ska jag väl inte kalla det, men hon fick lite hjälp på traven med fällningen. He, he.
Igår var det helt plötsligt tomt i hundarnas fodertunna, men nu är den full igen efter ett besök på Hund & Kattparadiset. Därefter fortsatte vi till Valla för att göra av med lika mycket pengar, och lite till, då det var dags för både Thyra och Lhine att uppdatera sina kennelhostavaccin. Det blev som ett stort hål i plånboken, och då fick jag ändå lite rabatt.
Jag har verkligen kommit i otakt med hundarnas vaccinationer, eller iallafall Lhines. Förut har hundarna alltid fått en vaccination i födelsedagspresent, men nu fick Lhine sin spruta i efterskott och Thyra lite i förskott. Får rätta till det till nästa år.
